Stormar skapar debatt om finskt elnät

Även i Finland slogs delar av elnätet ut av julhelgens stormar. I Finland är det möjligt att finansiera nedgrävning av elledningar med höjda avgifter, vilket inte längre verkar vara fallet i Sverige.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Stormarna i julhelgen ställde till stora problem med fallande träd över elledningar och en del hushåll har varit utan el i många dygn. Finland drabbades kanske ännu hårdare än Sverige när det gäller elnätet, och som mest var över 300.000 hushåll utan el, enligt YLE. Problemen har utlöst en finsk debatt om möjligheten att gräva ner elledningar i marken för att undvika att framtida stormar leder till lika stora störningar. 

Professor Jarmo Partanen vid Villmanstrands tekniska universitet har lett en studie som tittat på hur det finska elnätet skulle kunna moderniseras.

– Det finska elnätet byggdes till stor del för 30-50 år sedan och det behöver förnyas och det kommer att krävas stora investeringar. Vad vi kommit fram till är att det då finns skäl att gräva ner elnätet, säger Jarmo Partanen.

Den extra kostnaden för nedgrävning skulle som mest bli knappt tio öre per kilowattimme överförd el, visar studien, vilket Jarmo Partanen menar är en försvarbar kostnad. I studien utgår man ifrån att kostnaden kan finansieras av dels minskade underhållskostnader om 1-2 öre per kilowattimme, dels av höjda elpriser. Den höjda kostnaden kan alltså motiveras av färre och kortare elavbrott, menar Jarmo Partanen.

Även i Sverige pågår en debatt om investeringar i elnät. Efter stormarna Gudrun och Per genomfördes i Sverige stora satsningar på att gräva ner elnät, vilket Second Opinion tidigare rapporterat om. Ett av Sveriges största elnätföretag E.ON berättade då att de grävt ner 18 000 kilometer ledning som berör 260 000 kunder. Fortfarande finns det mycket kvar att gräva ner, vilket de senaste stormarna visat. Men nu ser det ut som om investeringstakten avtar.

I december 2011 meddelade E.ON att företaget på grund av den nya prisregleringen kommer att dra ner på aktiviteten. Här på Second Opinion har bland andra Mattias Ganslant menat att vi riskerar att stå med en infrastruktur som inte håller måttet.

Energimarknadsinspektionen presenterade den nya prisregleringen den 31 oktober och konstaterade att myndigheten beslutat om väsentligt lägre belopp än vad företagen ansökt om.

– Det är en mycket stor förändring av tillsynen av elnätsmonopolen som nu sker. Den stora skillnaden jämfört med idag är att företagen måste ansöka om sina intäkter hos EI och få godkänt innan avgifterna läggs ut på kunderna, sa Yvonne Fredriksson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.

I Finland är situationen en annan eftersom regleringen ser annorlunda ut, berättar Jarmo Partanen.

– För investeringar får företagen ta ut kostnaden från kunderna. Däremot finns det begräsningar av företagens driftskostnader, säger Jarmo Partanen.

I Finland finns 300 000 kilometer luftledning vilket är betydligt mer än i Sverige. På en del ställen är det inte möjligt eller nödvändigt att gräva ner ledningen, exempelvis i norra Finland där träden växer så lågt att de inte hotar luftledningar, säger Jarmo Partanen.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Läs hela den finska studien.

Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet