Solel pressar priser och minskar lagringsbehov

Solel pressar priser och minskar lagringsbehov

Replik på Fortumchefen Per Langers sågning av solel i svenska elsystemet, Intervju Montel 24/1 2017.

El från solceller må vara billigare i sydligare länder, men frågan handlar till slut om hur mixen i vårt elsystem med 100% förnybar el ska se ut år 2040. I en intervju för Montel sågar Fortumchefen Per Langer stödsystemet för solceller. Fortum som erbjuder solcellpaket till sina egna ger dubbla således budskap.

Att solel bara skulle behövas när det är extremt torrt och ingen vind saknar grund. En riktad subvention för solceller verkar, liksom elcerfikaten, till att öka tillskottet av förnybar el. Eftersom vi har marginalprissättning på Nordpool så kommer all ny bränslefri förnybar elproduktion att stöta bort produktion från de källor som har högst rörlig kostnad, d.v.s de bränslebaserade. Dessa anläggningar stängs självklart ned först om det går. Kärnkraftreaktorer är billigare i drift men även de stängs före sol och vind eftersom de har högre driftkostnader. Priset till konsument sjunker därmed till nästa i ordningen dyrasta kraftslag. Därför bidrar subventioner till solel i längden till att alla (konsumenter) får billigare el. Däremot får Fortum och andra producenter svårt att täcka sina kostnader om priset på Nordpool är för lågt. Det finns heller ingen chans att det tas investeringsbeslut på nya produktionsanläggningar, oavsett energikälla. Tyvärr utgör detta samband alltså ett moment 22. Det har dock lite med att egenskaperna hos solel att göra utan att är ett (stort!) marknadsproblem som vi måste hjälpa våra politiker och tjänstepersoner att lösa. Och det fort! Alla producenter skriker just nu rakt ut i förtvivlan över de låga priserna på Nordpool.

Langer glömmer sig tyvärr i den svenska ankdammen. Vi exporterar en hel del el från Sverige till grannländer. För ca ett år sen togs NordBalt i bruk, en ny 700 MW transmissionslänk till Litauen. Om det i Sverige i framtiden skulle råka finnas överproduktion från solceller sommartid så går det alltså bra att exportera el till andra marknader som använder t.ex. eldriven komfortkyla i högre utsträckning än Sverige. Sverige har för övrigt ett av världens största system för fjärrkyla, så det kan i och för sig inte sägas vara speciellt långsökt att el kommer att användas för kylning även i framtidens Sverige. Fler transmissionsprojekt kommer också framöver. Ökad överföringskapacitet av el mellan Europas länder är en nyckelfråga i omställningen till 100% förnybar el i Europa.

Langer menar att med ytterligare 6 GW vind installerat så räcker det med bara vind och vattenkraft en blåsig dag. Det låter visserligen tilltalande. Han nämner dock inget om vad han förväntar sig en mindre blåsig dag. Med både sol och vind i svenska elsystemet så blir vattenkraftens uppgift att balansera uppenbart mindre än med enbart vindkraft. Sol och vind är inte korrelerade på det sättet. Säsongsvariationer finns, men även vindkraften ger signifikant mer el under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Jon Olausson, Uppsala Universitet, skriver i sin vetenskapliga artikel som nyligen publicerades i Nature om hur bland annat sol och vind med fördel kombineras i ett fossil- och kärnbränslefritt nordiskt elsystem. Det går också att läsa om detta i hans doktorsavhandling.

Langer räknar även in kärnkraften. Och det kan man göra, men knappast efter 2030 då merparten av den svenska kärnkraften kommer att vara tagen ur drift. Se t.ex. Prof. Lennart Söder debattartikel i Ny Teknik. I Rapporten ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige: En studie om behovet av reglerkraft. Version 1.0” konstaterar Prof Lennart Söder vidare att ”Under 2000-talet har Sveriges årliga elanvändning varit i genomsnitt 145 TWh/år. Vi kan alltså installera vind och sol motsvarande 38% av elanvändning utan någon drastisk ökning av reglerkraftbehovet”.

Vidare bör en rapport från Sweco om småskaliga solcellsanläggningars höga subventionsnivå inte användas som argument för att solel generellt är dåligt i svenska elsystemet. Där ber jag Langer påvisa relevansen eller klargöra sambandet.

Slutligen kan man uttrycka stor förvåning över att Langer inte drar parallellen mellan energieffektivisering och effektminimering. Han ställer dem istället mot varandra. Med minskad elkonsumtion så minskar totala effektbehovet både lokalt, regionalt och i Norden. Klassiskt är väl värmepumpen som ersättare för direktverkande el vilket i snitt gett både energieffektivisering med i runda tal ca 75% för sådan uppvärmning och med det ett lika minskat effektbehov på köpet. Detta speciellt eftersom det handlar om svenska toppeffektperioder vintertid. Kärnkraft är en mycket dålig hjälp om man vill reglera effekt när sol eller vind inte kan balanseras med vattenkraft. Betydligt bättre är då förnybar biogas i gasturbiner alternativt kraftvärme baserad på t.ex. träflis vilka kan startas på tidsskalan dygn. Även med dagens marginalprissättning kommer sådan potentiellt förnybar bränslebaserad spetsproduktion att kunna hålla uppe elpriserna på Nordpol.

Det är svårt att veta var Langer vill säga. Är han emot allt utom efterfrågeflexibilitet? En spridning i produktionsslag mellan vattenkraft, landbaserad vind, sol, havsbaserad vind samt viss biobaserad kraftproduktion är en rimlig och tekniskt genomförbar väg till ett 100% förnybart elsystem!

Magnus Rahm
Chief Technical Officer, Hexicon AB

Foto: Hans Blomberg

3 Kommentarer
Av Magnus Rahm
Chief Technical Officer, Hexicon AB
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. En Pelle skriver:

    ”vattenkraft, landbaserad vind, sol, havsbaserad vind samt viss biobaserad kraftproduktion är en rimlig och tekniskt genomförbar väg till ett 100% förnybart elsystem!”

    Absolut, men varför ska det ske?
    Varför blir det bättre?
    Är det inte högre prio att ersätta fossil energi som i princip i Sverige nästan enbart används utanför elsektorn?
    Är det ok att behovet av vattenkraften cementeras fast trots dess kraftiga påverkan på arter och ekosystem?

  2. mats persson skriver:

    ”Dessa anläggningar stängs självklart ned först om det går. Kärnkraftreaktorer är billigare i drift men även de stängs före sol och vind eftersom de har högre driftkostnader. Priset till konsument sjunker därmed till nästa i ordningen dyrasta kraftslag. Därför bidrar subventioner till solel i längden till att alla (konsumenter) får billigare el”

    Detta konstaterande i artikeln understryker med klarhet att artikelförfattaren har mycket liten koll på hur el produceras och konsumeras eller på vikten av att säkerställa tillräcklig effekt i elsystemet.

    Att dessutom påstå att mer subventioner till solel i längden leder till att elkonsumenter får lägre elpris måste vara det absolut mest felaktiga påståendet hittils i Second Opinions historia.

    I så fall borde Tyska konsumenter i princip idag ha gratis el. Till saken hör att Tyskland som idag har ca 40000 MW solceller och mer än 45000 MW vindkraftsel installerad betalar dyrt för den el de subventionerat fram. snittpriset för tyska elkonsumenter inklusive skatter och avgifter ligger på ca 2,5kr/kwh! De betalar dessutom dyrt för något som de sällan får tillbaka..
    Under flera dagar i Januari så låg sol och vindkraft i tyskland tillsammans på mindre än 5000 MW!!
    Det är ca 6% av installerad effekt .. tittar man på solelen i Tyskland igår (6/2) så ser det ut så här..

    kl 09.00 1,4MW
    kl 12,00 5,2MW
    kl 16;00 1,6MW ..

    Det innebär också att mellan kl 16 och kl 09 så ger solkraften 0MW!!!!
    De knappa 40000 MW solceller mäktar nu alltså med att under ett par timmar mitt på dagen ge 5/40 = 12% av installerad effekt!!
    Hur skall solceller kunna bidra med effektbalansen i Sverige under perioden Oktober-Mars då svensk kärnkraft i genomsnitt levererar ca 8000 MW effekt dygnet runt?!
    Att de då skulle stänga ner kärnkraften då de har dyrare driftskostnader än subventionerad el från sol och vind innebär samtidigt en systemkollaps .. Det fattar tydligen inte artikelförfattaren!!

    Och för att återknyta till Tyskland kan man bara konstatera att samtliga kol/gas kraftverk måste finnas kvar som back-up då el från sol och vind långa stunder inte finns tillgänglig i de tyska elnätet.
    Det innebär då dubbel kostnad då först subventioner till värdelös och opålitlig sol och vind skall betalas följt av att konsumenterna på ett eller annat sätt tvingas betala för kraftverk som måste finnas kvar med full kapacitet för att träda in när sol och vind inte levererar..

    Och skall man jämföra sol och vind i Sverige så har i alla fall vinden den fördelen att den producerar el under vinterhalvåret också. dock fortfarande slumpmässigt och oftast ej när det är som kallast..
    Solkraft i Sverige däremot är helt förkastligt ur systemsynpunkt.. då huvudaklig produktion kommer ske under tider när det inte finns något egentligt behov!

    Det kan väl inte vara så svårt att erkänna det även om man arbetar och försörjer sig på att sälja eller på annat sätt marknadsföra solceller i Sverige!

  3. Kalle skriver:

    På systemnivå är rubriken en kontradiktion.

    Ju billigare elen blir på dagen då solen skiner desto mer ökar intresset av att lagra energi till natten.

    Jag förväntar mig högre kvalité på second-opinion än så.

    Med stora effektöverskott tenderar priset gå mot det negativa spektrumet. Att tillskriva solcellers rörliga pris till 0 är därmed felaktigt i alla kalkyler. Det är en variabel som är beroende utav den totala marknaden. En komplicerad simulering och beräkningsmodell som de flesta solcellsanläggningar uppenbart inte har gjort.

    Energilagring som koncept förutsätter energiöverskott delar av dagen för att kunna jämna ut övriga timmar.

    I övrigt verkar hela artikeln bygga på spekulativa antaganden som skribenten själv har gjort.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

De senaste kommentarerna

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet