Skärp EU:s klimatpolitik

Skärp EU:s klimatpolitik

Den 22 april skrev över 170 länder under det klimatavtal som de tidigare enats kring i Paris, i slutet av förra året vid COP21. Sverige skrev under som enskilt land, men också som del av EU. Inom kort ska dessutom Miljömålsberedningen – som har regeringens uppdrag att se över svensk klimatpolitik inklusive svenska klimatmål – att lämna sitt slutbetänkande. Energiföretagen Sverige menar att det är hög tid att se över EU:s klimatpolitik.

EU:s klimatpolitik är i högsta grad styrande för Sveriges el- och fjärrvärmeföretag. I ljuset av Paris-avtalet så menar branschföreningen Energiföretagen, att det nu är dags för en ordentlig översyn. Det är visserligen våra politiker, både nationellt och inom EU, som måste göra jobbet, men Sveriges el- och fjärrvärmeföretag bidrar gärna med branschens perspektiv.

EU:s befintliga klimatmål och klimatpolitik baseras på ett långsiktigt mål att hålla den globala temperaturökningen begränsad till 2 grader. Det tar dock inte höjd för Parisavtalets strävan att den globala temperaturökningen inte ska överstiga 1,5-grader. Klimatpolitiken måste därmed reformeras med det lägre temperaturmålet i sikte.

En kritisk del är utsläppshandelssystemet (EU ETS) som utgör själva kärnan i EU:s klimatpolitik. En översyn av systemet pågår just nu baserat på ett förändringsförlag från EU-kommissionen som lades fram innan COP21.

Energiföretagen Sverige menar att systemet nu behöver skärpas ytterligare – och på flera sätt – med tanke på innehållet i det nya klimatavtalet. Denna skärpning bör ske redan nu, när EU-förhandlingar om direktivet pågår. På så vis blir det en viktig signal om att EU tar Parisavtalet på största allvar.

Miljömålsberedningen är inne på samma linje och har föreslagit att det svenska klimatmålet till 2050 ska skärpas och därmed uppnås redan 2045, och anger att en förutsättning för att målet ska kunna uppnås är att EU:s utsläppshandelssystem skärps ytterligare. Energiföretagen hoppas därmed att beredningen låter sig inspireras inför det slutbetänkande som snart ska presenteras. Energiföretagen Sverige föreslår att:

• Utöver en översyn av EU:s klimatmål till 2030, så bör utsläppstaket i handelssystemet skärpas och att takten för utsläppsminskning i systemet bör öka från 2,2 % per år till 2,6% per år. På så sätt närmar EU sig det övre spannet i sitt 2050-mål som är att minska utsläppen med 80-95 % till år 2050.

• Utsläppshandelssystemet bör anpassas till Parisavtalets 5-åriga översynscykel. Översynen syftar bland annat till att stämma av hur världens samlade åtaganden för utsläppsminskningar ligger till i förhållande till den globala temperaturökningen. Parterna till avtalet kommer att uppmanas att se över sina nationella åtaganden. En första avstämning sker redan 2018. Således måste det även i utsläppshandelssystemet byggas in en 5-årig översynscykel.

• Om våra politiker vill visa verklig handlingskraft är det också möjligt att annullera en del av det överskott av utsläppsrätter som finns i utsläppshandelssystemet, förslagsvis de utsläppsrätter som EU:s institutioner beslutat ska läggas i en reserv (marknadsstabilitetsreserven). Detta skulle på kort sikt förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan i systemet, stärka prissignalen och på så vis öka förtroendet för systemet.

Ambitionen för Energiföretagen Sverige är att branschen inte bara ska vara en drivkraft i omvärlden utan också själva gå före och bidra med konkret klimatnytta. Svenska el- och fjärrvärmeföretag arbetar varje dag med nya projekt och investeringar som bidrar till ett mer koldioxidsnålt och miljöanpassat energisystem. Några exempel. Nyligen invigdes Fortums nya bioeldade kraftvärmeverk i Värtahamnen, Stockholm. Mälarenergis mål är att Västerås kraftvärmeverks energiproduktion till 100 % ska vara baserad på återvunna och förnybara bränslen år 2020. Vattenfalls mål är en koldioxidneutral värmeproduktion i Uppsala år 2030.

Bara dessa tre projekt kommer tillsammans att innebära minskade utsläpp med över 600 000 ton koldioxid per år och en utfasning av användandet av bränslen som kol, torv och olja. I dessa anläggningar produceras dessutom utsläppssnål el och värme som kan bidra till att minska utsläppen i andra sektorer, som bostäder och transport.

Energiföretagens medlemmar har ambitionen att bidra än mer framöver till våra nationella, europeiska och globala miljömål. Men en viktig förutsättning för att vårt bidrag ska få verklig effekt, är att våra politiker ser till att EU-regelverket är i linje med de globala målsättningarna.

Cecilia Kellberg, sakkunnig Energiföretagen Sverige
Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

BILD: EU-flaggor framför Berlaymont i Bryssel. Foto: EU-kommissionen/Christian Lambiotte

Av Pernilla Winnhed
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet