Samhällsekonomiskt lönsamt att slopa effektskatten

Samhällsekonomiskt lönsamt att slopa effektskatten

Det är väldigt svårt att producera el billigare än i de tio kärnkraftsreaktorer vi har. Därför är det samhällsekonomiskt lönsamt att behålla dem i drift så länge det är tekniskt möjligt. Det menar Harald Klomp som förespråkar att effektskatten för de äldsta reaktorerna slopas för att hindra en nedstängning i förtid.

Maria Eriksson på uppdrag av Svensk Energi

Att helt slopa effektskatten på kärnkraften skulle kunna innebära en samhällsekonomisk besparing på 25 miljarder. Det menar Harald Klomp, energikonsult och ägare till sajten elstatistik.se, som skrev om detta i Svenska Dagbladet tidigare i sommar.

– Det är enkel huvudräkning baserat på att de fyra reaktorer som kraftbolagen nu planerar att stänga ner i förtid levererar 20 TWh el om året. Produktionskostnaden före skatt ligger på 25 öre enligt Vattenfall. Och enligt Energimyndigheten kostar vindkraft och nästan all annan kraft som skulle kunna tänkas ersätta kärnkraftselen 50 öre. Då får vi en merkostnad på 25 öre per kWh, vilket sammantaget ger 5 miljarder per år. Om man då räknar att de hade kunnat drivas i ytterligare fem år utöver vad som nu verkar bli fallet så blir den sammanlagda kostnaden 25 miljarder kronor. säger Harald Klomp.

Det var efter att regeringen föreslagit att effektskatten ska höjas med 17 procent som Vattenfall meddelade att man planerar att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 under perioden 2018-2020, och inte som tidigare tänkt år 2025. Därefter meddelade Eon att man vill stänga reaktor Oskarshamn 2 senast 2020, utöver den stängning av Oskarshamn 1 som redan planerats till 2017-2020.

Minoritetsägarna i respektive reaktorer, Eon (Ringhals) och Fortum (Oskarshamn) har ännu inte lämnat slutgiltigt besked om hur de ställer sig till stängningarna. Men det är alltså sannolikt att fyra reaktorer stängs inom en femårsperiod, vilket innebär att de kommer att vara igång minst fem år kortare än vad som var tidigare tänkt.

Vattenfalls Nordenchef Torbjörn Wahlborg har tidigare på Second Opinion Energi kommenterat beskedet om höjd effektskatt så här:
– Vi står inte och faller med höjd effektskatt, men för varje höjning av kostnaderna kommer vi närmare punkten där frågan avgörs.

Totalt står effektskatten för en dryg femtedel av produktionskostnaderna för kärnkraften.
– I budgeten gjorde man bedömningen att det här är något elbolagen klarar av. Att kärnkraften har så pass god ekonomi att man klarar den här höjningen. Men det stämmer inte eftersom man nu vill stänga reaktorerna.

Det säger Harald Klomp som i stället menar att man borde överväga att helt ta bort effektskatten, åtminstone för dessa äldre reaktorer. En modell skulle kunna vara att införa en åldersgräns där skatten tas bort för reaktorer efter exempelvis 45 år, det skulle innebära att de nämnda reaktorerna blir skattebefriade kring 2020.
– Det är väldigt svårt att producera el billigare än i de tio reaktorer vi har. Oavsett vad vi bygger nytt. Samhällsekonomiskt är det väldigt lönsamt att behålla de här så länge det är tekniskt och ekonomiskt motiverat. Stängs de ner får man ju ändå inte in någon skatt.

Klomp efterlyser också en diskussion om vad dagens elöverskott skulle kunna användas till och pekar framför allt på länder i vårt närområde som gör investeringar till en produktionskostnad som är den dubbla jämfört med vad kärnkraftselen kostar.
– Elen har ju ett enormt högt värde. Baltikum betalar jättemycket för sin el, när de importerar olja och gas, och finnarna betalar också mer än vi. Så det skulle ju gå att exportera den här elen om vi tycker att vi har för mycket. Men då gäller det ju att tänka så också politiskt.

En ytterligare fråga som påverkar den samhällsekonomiska kalkylen vid en nedstängning i förtid är hur länge reaktorerna faktiskt skulle kunna vara i drift med rätt investeringar i underhåll.
– Man har ju inte skött underhållet riktigt, eftersom man har haft 2010 hängande som en våt filt över hela kärnkraftsbranschen. Men i och med beslutet 2009 så blev det en väldig aktivitet och nu är de ju i topptrim. R2 har ju precis fått ny turbin, då verkar det konstigt att bara köra den i sju år.

Harald Klomp menar att 25 miljarder kan vara lågt räknat om det egentligen är mer än fem års driftstid som nu går till spillo och hänvisar till Finland där man inte utgår ifrån ett slutdatum utan i stället att en reaktor efter varje revision ska vara i ett sådant skick att den kan köras i 40 år ytterligare.
– Oskarshamn 2 kan köras i 60 år säger OKG, varför kan man inte också köra Ringhals 1 i 60 år, det är i stort sett samma maskin? Likadant Ringhals 3 och 4 kan man köra i 60 år, men inte Ringhals 2, men det är ingen stor skillnad mellan de reaktorerna. I USA börjar man nu prata om 80, inte 60 år, och en del börjar till och med viska om ett 100 års-perspektiv, säger Harald Klomp.

2 Kommentarer
Av Maria Eriksson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Kommentarer

  • Curt Widlund
    29 augusti, 2015: 9:16 f m

    Det förvånar mig att de övriga partierna som örr för kärnkraft inte begär omröstning att ta bort energiskatten. Majoriteten i Riksdagen är för kärnkraft och de av vindkraften drabbade människorna vill få stopp på tortyrtornen som förstör människors sömn, förstör naturen och dödar fåglar och fladdermöss.
    Vitnesmål från Ontario om vindkraftens infraljudd förödande inverkan på människan. Infraljud användes i första världskriget för att störa sömnen för motståndarna.
    https://www.youtube.com/watch?v=55-jBCjtJ88
    Läkartidningen skriver om infraljud från vindkraft
    Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk
    http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/08/Infraljud-fran-vindkraftverk—en-halsorisk/

    Svara
  • Carl Erik Magnusson
    28 augusti, 2015: 12:25 e m

    Tack för ett genomtänkt inlägg.
    Många inser väl att höjningen av effektskatten är en eftergift till dem som vill avveckla kärnkraften till varje pris.
    Men få säger det. Varför? Har vi självcensur?
    Och ändå: Att våga gå emot rådande dogmatik har alltid lett till framåtskridande: Galilei var inte mainstream.
    Vad gör vi den dag vi står här med den svajiga effektförsörjning som vind kan erbjuda?
    ”Den som sår vind år skörda storm”

    Svara