Runar Brännlund: Indirekt påverkas Norden av europeiska regleringar

Att den nordiska elmarknaden ska få inslag av mer reglering tror inte Runar Brännlund. Däremot tror han att de regleringar som europeiska länder genomför för att tackla prisvariationerna i spåren av mer förnybart i systemet kommer att påverka prisbilden även i Norden.
– Vi är ju inte isolerade, det kommer att blir en prisutjämnande effekt, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Second Opinion Energi har i flera artiklar beskrivit utvecklingen runt om i Europa till följd av att mer och mer förnybar energi tillförs systemet. Håkan Feuk på E.ON beskriver att i Tyskland betalar regeringen för att gasverk står still och bara användas när den förnybara energin är för knapp. Mats Nilsson på Vattenfall beskriver hur Ryssland har utvecklat en kapacitetsmarknad, vilket påverkar viljan att handla med Finland negativt. Henrik Wingfors på Svensk Energi menar att flera av EU:s delmarknader snarare går åt ett regleringshåll än mot att göra elmarknaden mindre politiskt styrd. 

Runar Brännlund är professor i Nationalekonomi vid Umeå Universitet. Han säger att han inte i detalj är insatt i utvecklingen på olika delmarknader i Europa, men att han tycker att utvecklingen som han bland annat läst om i artiklarna på Second Opinion Energi är logisk och inte speciellt överraskande. – Jag är inte förvånad över att vi ser de här tendenserna med regleringspropåer när vi trycker in mer förnybart i energisystemet. Det blir en ond spiral när de förnybara energislagen utgör en allt större andel av energiproduktionen. Det som händer är att priset fluktuerar mer och eftersom konsumenter inte gillar när priserna sticker iväg blir det ett regleringstryck där det ena följer det andra. De flesta kunder gillar inte osäkerhet, säger han.

Att lösa problemet med prisvariationerna genom någon form av kapacitetsmekanism ser Runar Brännlund inte som ett problem i sig, om det nu är det som marknaden önskar sig.
– Om man tvingar fram en kapacitetsmarknad blir det samhällsekonomiskt dyrt, men om den uppstår spontant på en befintlig marknad ser jag inga större problem med det. Om konsumenterna är känsliga mot fluktuationer i priser och är beredda att betala för att ha ett kraftverk stående som producerar för att undvika pristopparna kan det vara en lösning. Om man vill ha ett jämnt pris så är det också en kostnad förknippad med detta, vilket leder ett högre elpris på sikt. Men så länge betalningsviljan finns för detta ser jag inget samhällsekonomiskt bekymmer. Däremot om vi subventionerar intermittent kraft och på det sättet skapar fluktuationer, då är det ett problem i sig, säger han och fortsätter:

– Genom att subventionera vindkraft och solkraft så bidrar man till att öka volatiliteten. Då får man en kostnad både för att subventionera och att se till att det finns kapacitet för att motverka fluktuationerna. Det innebär att skattebetalarna betalar för båda två oavsett om man är riskbenägen eller inte. Det här visar på problemet och att det finns en ytterligare kostnad förknippad med intemittent kraft.

Att den nordiska marknadsmodellen kommer att gå liknande väg som andra delmarknader tror inte Runar Brännlund. Att vår elmarknad är så avreglerad och välutvecklad som den är ser han som dess främsta styrka i den här frågan.
– Det man kan vara orolig för är att man fastnar i en regleringsspiral och tar bort den marginalprissättning som råder i dag. Men det finns instrument på den nordiska elmarknaden som jag tror klarar av att hantera den här utvecklingen på ett annat sätt. Det är en finansiell marknad kopplad till den fysiska spotmarknaden och när priserna fluktuerar mer kan man samtidigt köpa långsiktiga kontrakt och därmed försäkra sig om den framtida konsumtionens pris Men det är inte gratis att hantera frågan på det här sättet, elpriset kommer att stiga. Det betyder i praktiken att elen blir dyrare, men att marknaden kan hantera det utan kapacitetsinslag, säger han.

Däremot ser han att den nordiska elmarknaden kommer att påverkas indirekt. Orsaken är helt enkelt att vi handlar med andra elmarknader och det som händer där är inget vi kan välja bort.
– Den nordiska elmarknaden påverkas naturligtvis indirekt. När priserna stiger på olika delmarknader på kontinenten för att man reglerar eller ökar andelen förnybart, då stiger priserna här också, eftersom det handlas mellan de olika marknaderna, det blir en utjämnande effekt. Vi är ju inte isolerade från de andra elmarknaderna, säger Runar Brännlund.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet

De senaste kommentarerna