Risker med kapacitetsmekanismer

Risker med kapacitetsmekanismer

Diskussionen om kapacitetsmekanismers vara eller inte vara har successivt intensifierats– inte bara i Sverige utan även i övriga EU. Bakgrunden är att den förnybara kraften i form av vind- och solkraft inte går att planera och i takt med att dess andel ökar, tilltar också risken för situationer med överskott eller knapphet på marknaden.

Den väderberoende produktionen har också tagit drifttimmar från den konventionella kraften. Det ger dessa anläggningar sämre ekonomiska villkor som kan leda till nedläggningar och ännu större risk för effektbrist.

– Utvecklingen med kapacitetsmekanismer ser kommissionen som ett hot mot marknadsintegrationen, det blir svårare för ländernas elmarknader att kunna kopplas samman. Det handlar också om en snedvridning av konkurrensen att vissa anläggningar får ett speciellt stöd. Det blir ett frånsteg från en energy only-marknad som är den marknadsmodell EU förordar, säger Björn Klasman, analytiker på Energimarknadsinspektionen.

För att få grepp om läget med kapacitetsmekanismernas utveckling inom EU har kommissionen tagit fram en rapport där elva länders kapacitetsmekanismer beskrivs. Sveriges strategiska effektreserv är en del av underlaget.

Kommissionen skriver att kapacitetsmekanismer kan vara en lösning på effektproblemen. ”Marknaden klarar i dagens läge inte själv av att vidmakthålla en tillräcklig försörjningstrygghet i vissa regioner. Det kan delvis bero på de ganska låga pristak som finns i flera länder som gör att investerare inte tror att elpriserna kommer att stiga tillräckligt i bristsituationer för att de ska uppmuntras till kapacitetsinvesteringar. Planerna på reformer av elmarknadens nuvarande utformning – ett av de viktigaste målen för EU:s energiunion – syftar till att väsentligt förbättra marknadens funktion i framtiden. I särskilda fall kan dock kapacitetsmekanismer bli nödvändiga, till exempel för att överbrygga en period då brist kan uppstå.”

Men det kommissionen ser är också att det finns risk för ökade kostnader.
– Det finns en oro för att de här mekanismerna kommer att öka kostnaderna och eftersom EU vill stärka kundernas ställning så försvagas den i och med att det blir dyrare för dem. Det ska också vara samhällsekonomiskt bra och då är en risk att kapacitetsmekanismer inte är det, säger Björn Klasman, som poängterar att underlagen för hur mekanismerna dimensioneras och utformas många gånger är bristfälliga och inte heller gemensamma inom EU.

– Man har inte utrett försörjningstryggheten ordentligt innan och i de flesta fall har man inte tagit hänsyn till att försörjningen kan tryggas med import från grannländer. Alla länder ser det ur en nationell synvinkel och det är problematiskt när man ska få ihop det till ett regionalt effektivt system. Man måste jobba på regional nivå som ett sätt att realisera den inre elmarknaden menar kommissionen, säger han.

Kommissionen skriver vidare: ”Nästan hälften av de undersökta medlemsstaterna har inte först fastställt sin lämpliga försörjningstrygghetsnivå innan de har inrättat en kapacitetsmekanism. Dessutom varierar metoderna för att beräkna försörjningstryggheten kraftigt mellan medlemsstaterna, vilket försvårar jämförelser och samarbete över gränserna.”

Kommissionens rapport är en del i det underlag som ligger till grund för det marknadsdesign-förslag som målet är att presentera det här året. Men rapporten är preliminär och det finns möjligheter att ge synpunkter på den innan den blir slutgiltig.

– Det är svårt att säga vad som blir rekommendation och vad som blir krav från EU i den här frågan, för förutsättningarna är så olika för varje land. Man kan tänka sig att regional samordning och att gemensam metodik för att utvärdera behov av kapacitetsmekanism kan bli ett gemensamt krav, säger Björn Klasman.

EU-kommissionen skriver: ”Utan en grundlig och mer harmoniserad metod för att konstatera problem och beräkna riskerna hotar kapacitetsmekanismer att kanalisera offentliga medel till finansiering av dyr onödig kapacitet vilket medför högre priser för konsumenter och företag inom EU.”

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*