Replik: små kraftverk liten betydelse för reglerbehovet

Replik: små kraftverk liten betydelse för reglerbehovet

Sture Larsson har svarat på Älvräddarnas debattartikel. Problematiskt är att Larsson inte förstår vare sig hur miljöbalken, mark- och miljödomstolarna eller miljöprocessen fungerar. Lika problematiskt är det att Larsson inte heller förstår vilka uppdrag de olika myndigheterna har i denna process som ska leda fram till ett tillstånd enligt gällande lagstiftning. För att spara utrymme här hänvisas till domstolsverkets handbok och Havs- och vattenmyndighetens vägledning eller varför inte miljöbalkspropositionen som första lästips.

Av de myndigheter som normalt brukar bli inbjudna via kungörelse att delta i processer kring vattenkraft i domstol återfinns Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, aktuell länsstyrelse, aktuell kommun, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Svenska Kraftnät, Energimyndigheten och många fler. Dessa ska sedan tillvarata de intressen som de enligt förordningar och regleringsbrev har till uppgift att sköta. Alla ska och kan inte samtidigt tillvara samtliga samhällsintressen, det borde varje människa förstå.

Svenska Kraftnät, Larssons gamla arbetsplats, brukar normalt svara att man inte avser att yttra sig i mål om småskalig vattenkraft. Alltså får vi förmoda att de inte delar Larssons syn på saken om småskalig vattenkrafts betydelse för elsystemet och förnybarhetsdirektivet. Tilläggas kan att Energimyndigheten i tre aktuella mål om småskalig vattenkraft yrkade avslag på ansökan om så kallad lagligförklaring och tillstånd med motiveringen:
Myndigheten framhåller särskilt att […] samhällsnyttan av det i ansökan redovisade tillskottet av förnybar energi tydligare bör vägas mot de naturvärden som kan skadas.

Sist i denna del ska sägas att även om Larssons syn på hur prövnings- och borde vara uppbyggt så kan inte det försvara att man angriper enskilda tjänstemän med grumliga argument om ”aktivister” etc.

Larsson försöker sedan med det gamla axiomet ”att all elproduktion påverkar på något sätt”. Vi har aldrig påstått att det finns problemfria produktionsslag, men det som utmärker just den småskaliga vattenkraften är dess lilla bidrag i förhållande till skadorna. Ingen annan förnybar elproduktion av de gängse har samma påverkan som vattenkraft eftersom den bygger på att samtliga ekosystemfunktioner; flöde, energi, vattenbegjutning av älv/åfåra, tidsvariationer i flödet mm., i ett vattendrag ändras till förmån för elproduktion och till nackdel för ekosystemet.

Det sista decenniets vindkraftsutbyggnad känner alla till, och det finns många som anser att den påverkar ekosystemet på allvarligt sätt. Men för att göra en jämförelse med vattenkraftens påverkan på djur och ekosystem behöver vi tänka oss att vindkraft byggs och drivs på följande sätt: Vindkraftverken står ”kloss i kloss” med bara någon decimeter mellan rotorspetsarna. Rotorbladen sveper från någon decimeters höjd över marken upp till 500 meter med ett varvtal på 400/minut. Vinden kan regleras mellan 0-24 meter per sekund från ett kontrollrum, inte bara där parken står, utan många mil både framför och bakom parken. Bakom vindkraftsparken är det ofta vacuum eller alldeles för tunn luft, och samtliga djur där vindkraftsparken är belägen inom en radie av kanske 10 kvadratmil har ingen möjlighet att ta sig förbi parken på annat sätt än att försöka passera mellan rotorbladen. Så ser det givetvis inte ut, men fantasiscenariot representerar vattenkraftens påverkan i våra vattendrag.

När det gäller den småskaliga vattenkraftens reglerbidrag får jag återigen, med risk för att bli tjatig, påpeka att vi generellt pratar om vattenkraft under 1,5 MW effekt, och speciellt de under 125 kW effekt när vi använder uttrycket ”småskalig vattenkraft”. Extremt få av dessa ingår i system som kan regleras på timnivåer, av skälet att de inte har tillstånd att korttidsreglera vattnet. Dessa de minsta står dessutom för en så liten del av regler- och effektbehovet i förhållande till de stor- och småskaliga över 1,5 MW att det inte finns minsta anledning att försöka utveckla det systemet med tanke på de skador som vattenkraft skapar och som nämnts ovan. Återigen är det fråga om avvägningar mellan nyttan av detta extremt lilla regler- och balansbidrag på enbart vissa tidsavsnitt och skador på biologisk mångfald och ekosystem.

Att som Larsson gör, måla upp en bild av framtiden där Sveriges elsystem och klimatet hänger på reglerförmågan i de minsta småskaliga vattenkraftverken i Sverige är extremt teknikdefaitistiskt. Självklart kommer vi att lösa även den utmaningen, och det utan de minsta småskaliga vattenkraftverken.

Sist argumenterar Larsson om ekonomisk nyttovärdering. Den ingår i prövningssystemet, men ska tas bort enligt det lagförslag som föreligger, efter påtryckningar från företrädare för den småskaliga vattenkraften. 11 kapitlet 6 paragrafen miljöbalken bör Larsson läsa, den uppfyller till delar det som förespråkas. Dessutom har vi lyft att det finns andra ekonomiska intressen av större dignitet som idag får stå åt sidan för denna lilla elproduktion, till olägenhet för landsbygdsutvecklingen.

Sist, min formulering att ägare förmodligen skulle föredra en ålderdom i varmare länder framför att kratta rensgaller vintertid hade inte alls som syfte att utmåla ägarna som giriga, tvärtom baserades den på ett allmänmänskligt mål att må gott utan för mycket vedermödor som jag själv skriver under på.

 

Foto: Klas Rouden

 

 

2 Kommentarer
Christer Borg
Av Christer Borg
generalsekreterare Älvräddarnas Samorganisation
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Magnus Edvinsson skriver:

    Det måste läsas och beaktas med stor eftertänksamhet det som Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarnas samorganisation skriver. Älvräddarnas samorganisation har talerätt, alltså laglig rätt att i samtliga mål i domstol processa mot allt och alla i allt de önskar, för att försöka driva fram praxis. Christer Borg har aviserat att Älvräddarnas samorganisation till fullo kommer utnyttja sin talerätt.

  2. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Christer Borg tycks inte ha läst den nya energiöverenskommelsen från i torsdags särskilt noggrant?

    Där står att man ska främja elkraftutbyggnaden vid små vattendrag, dock med hänsynstagande till miljön.

    Sedan är inte de små vattendragen, rent tekniskt, älvar som behöver räddas….

    Jag är mest nyfiken över hur Älvräddarnas organisation får sin finansiering…

    Är det medlemsbidrag eller andra bidrag?