Regeringens vindkraftsamordnare: ”Tillståndsprocessen fungerar sämre än tidigare”

Regeringens vindkraftsamordnare: ”Tillståndsprocessen fungerar sämre än tidigare”

När det gäller anläggning av nya vindkraftverk har kommunerna ett avgörande inflytande. Det är sedan ett par år länsstyrelserna som ger tillstånden till de större projekten med stöd av miljöbalken, men det krävs också ett positivt beslut från kommunen för att ett vindkraftverk ska få anläggas. Men kommunen måste inte fatta något beslut alls, vilket i praktiken innebär samma sak som ett nej. Och om en kommun fattar beslut om att inte tillåta vindkraft finns i lagen inga krav på att beslutet behöver motiveras och kommuners beslut om vindkraft går inte att överklaga. Vindkraftbranschen saknar därmed den förutsägbarhet när det gäller tillstånd, som är det normala i andra verksamheter.

Peter Ardö är domare vid miljödomstolen i Vänersborg och han var sekreterare i den utredning som låg till grund för den beslutsordning som sedan 2009 gäller för anläggande av vindkraftverk.

– I utredningen föreslog vi inte ett kommunalt veto, det kom in efteråt när lagförslaget togs fram av regeringen och prövades i riksdagen.

Det är enligt Peter Ardö en ordning som är unik för just vindkraften och som normalt inte finns när det gäller andra verksamheter med riksintresse som innebär ingrepp i naturen, exempelvis anläggning av industrier, bygge av motorvägar, sprängningar för bergtäkter eller anläggning av vattenkraftverk.

Peter Ardö konstaterar att den typ av kommunalt veto som finns när det gäller vindkraft inte har sin motsvarighet på andra områden, de är reglerade i en annan del av miljöbalken.

– Med dagens ordning får vi så mycket vindkraft som kommunerna vill, kan man säga, konstaterar Peter Ardö.

Agne Hansson är en av regeringens fyra utsedda vindkraftsamordnare som ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer och myndigheter. Han menar att trots att det finns en hög acceptans för vindkraften i Sverige så ökar motståndet bland annat genom kampanjaktiviteter i syfte att skapa lokal opinion emot. Och det kan resultera i att kommunens politiker inte fattar något beslut alls eller fattar negativa beslut.

– Med den nya lagen fungerar tillståndsprocessen sämre än tidigare, tvärt emot vad som var avsett, säger Agne Hansson. Det blir väldigt nyckfullt och knappast rättsäkert som jag ser det.

Före den nya lagen var vindkraftsprojekten beroende av flera kommunala beslut, både när det gäller miljö, planfrågor och bygglov. Men det fanns i alla fall en förutsägbar beslutsprocess som också gick att överklaga, menar Agne Hansson. Från en krånglig men förutsägbar process, till en enklare men godtycklig, kan det verka som.

Det finns många exempel på kommuner där frågan om vindkraft gått i långbänk och diskuteras flitigt i politiken och i medierna. Men frågan om rättsosäkerhet i processen står då inte fokus. Ett exempel är Ödeshögs kommun där diskussionen om vindkraften gått het i kommunalpolitiken de senaste åren. Corren och SR har rapporterat om vindkraftsdebatten i Ödeshög vid en mängd tillfällen men knappast berört frågan om problematiken med oförutsägbarheten för vindkraftprojekten.

1 Kommentar
Av Mats Olin
Ansvarig utgivare Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Gunnar Karlsson skriver:

    Om man man vill flytta ett fönster eller bygga en kupa på sitt hus, så måste man först söka byggnadslov hos kommunen. Om en vindkraftsdirektör vill bygga ett större antal vindkraftverk med en totalhöjd på 200 meter, då behövs inget byggnadslov, men väl miljötillstånd från länsstyrelsen. Därtill måste kommunfullmäktige godkänna etableringen. Jag som arbetat länge i byggbranschen och som bor på landsbygden, tycker inte att den här ordningen är fel, men visst kan jag förstå att penningsugna s.k. entreprenörer kan tycka något annat.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet