Regeringens förslag till nya byggregler saknar framtidsperspektiv

Regeringens förslag till nya byggregler saknar framtidsperspektiv

Regeringen ska i höst ta beslut om skärpta energikrav för hus. Bostadsbyggande behöver öka, men vi måste samtidigt bygga hållbart.

Tyvärr kommer det förslag till nya byggregler som regeringen sänt ut på remiss inte att bidra till hållbart byggande. Man har missat systemperspektivet; att varje byggnads energisystem är en del i ett större energisystem.

Förslaget ökar förutsättningarna för vissa förnybara energilösningar, men inte alla. Storskalig vind- och solenergi och förnybar kraft- och fjärrvärme diskrimineras av förslaget. Vad man också har missat är att överskott och underskott i ett energisystem måste kunna utjämnas om det ska bli hållbart. Därför behöver förslaget förändras.

En av vår tids största utmaningar är växande städer. Enligt FN:s prognos väntas stadsbefolkningen växa med totalt 2,4 miljarder fram till år 2050. Även i Sverige växer de stora städerna snabbt. Därför är det nödvändigt att städer byggs och omvandlas hållbart. I stadsutvecklingen ligger en av de största möjligheterna till hållbarhet. I en stad finns goda möjligheter till resurseffektivisering genom att bättre utnyttja utrymme, infrastruktur, tjänster och energilösningar. Staden har alltid varit en slags delningsekonomi – långt innan begreppet föddes.

I städer, uppstår energiöverskott i olika verksamheter. Dessa överskott kan tas om hand för att täcka energibehovet hos andra verksamheter. En tätbebyggd stad ger särskilt goda möjligheter att utjämna överskott och underskott av energi. Vi borde alltså bygga så att vi underlättar en delning. Detta gäller både el och värme.

För att dela energi krävs en infrastruktur som gör att den som behöver energi kan få det från någon som alstrar överskott på energi.

Smarta el- och fjärrvärmenät kopplar ihop den småskaliga energiproduktionen med en infrastruktur som kan lagra energi under vissa perioder och som även kan ta emot och addera andra verksamheters spillvärme.

Det räcker med andra ord inte med att bygga så att vissa förnybara energikällor försörjer varje byggnad under normala omständigheter. I växande städer – där det mesta av byggandet kommer att ske – behöver olika byggnaders energisystem kopplas samman för att uppnå ett resurseffektivt energisystem.

Det förslag till nya energiregler för byggnader som nu har remissbehandlat understryker behovet av förnybar energi, men missar helt energisystemperspektivet, det vill säga möjligheten att nyttja alla former av förnybar energi och energiöverskott. Förslaget innebär att så länge som byggnaden har sin energiförsörjning från förnybara källor i närheten, till exempel bergvärme, så ställs inga stränga krav på byggnadens klimatskal. Om byggnaden däremot köper restvärme så gäller strängare krav.

Om förslaget genomförs så skulle det frammana en nyproduktion som varken har bra klimatskal eller är integrerad i moderna energisystem. Varje byggnad blir en ”ö” när det gäller värmeförsörjningen, utan möjlighet att ingå i det överliggande smarta nätet och därmed stadens delningsekonomi. En sådan nyproduktion ökar också sårbarheten i elförsörjningen, vars stora utmaning blir effekttillgången under årets kallaste och mörka månader.

I dag är kraft- och fjärrvärmen en viktig del av städernas el- och värmeförsörjning. Ett resultat av att vi inte byggt ”öar” utan integrerade energilösningar som kan nyttja överskott. I längden blir det inte möjligt att behålla kraftvärmesystem med det lagda förslaget. Möjligheten att flytta energi från överskott till underskott försvinner då.

De nya byggreglerna riskerar istället att hindra de växande städernas hållbarhet genom att bidra till ett ökat behov av dyr och ineffektiv reservkraft. Boverkets konsekvensanalys visar att det tar lång tid innan nya byggnader ersätter gamla och att förslaget därför får små konsekvenser i närtid. Det är ett dåligt argument för att skjuta goda lösningar på framtiden. Nyproduktionen av bostäder kommer dessutom i första hand att ske i större städer som samtidigt har de bästa möjligheterna till resurseffektiv energianvändning.

Regeringen bör, tillsammans med Boverket omarbeta förslaget. Istället för att endast vissa förnybara energilösningar kan användas i den hållbara staden, borde samma förutsättningar gälla för all förnybar energi och för överkottsenergi. Annars går vi miste om dessa resurseffektiva lösningar. Boverket borde istället fokusera på att byggnader får ett bra klimatskal, oavsett om de hämtar sin värmeenergi från en förnybar källa i närheten eller använder restvärme som uppstått några kvarter bort.

Vad som behövs är smarta system för att dela energi så att nya effektberoende och sårbara öar inte byggs. Så främjar vi hållbar stadsutveckling bäst.

Jonas Abrahamsson, vd E.ON Sverige
Johan Hassel, vd Global Utmaning
Carl-Johan Enström, professor emeritus stadsutveckling på KTH samt ordförande i Global Utmanings råd för Hållbara Städer

Av Jonas Abrahamsson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*