Pumpat vatten kan fungera som batteri

Värdet av den nordiska vattenkraften ökar i takt med att väderberoende energiproduktion som vindkraft växer till sig runt om i Europa.

EU:s mål är att 20 procent av energiproduktionen år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor som vind, vatten och solkraft. Och vind och solkraft är som bekant mycket väderberoende.

Alternativ elproduktion med snabb reglerbarhet
Vissa dagar kan produktionen vara stor i ett område och andra nära noll. Detta skapar ett behov av alternativ elproduktion som snabbt kan sättas på och stängas av beroende på hur vindkraften producerar, så kallad reglerkraft.

– Den mest lämpliga reglerkraften är vattenkraft eller gaskraft, säger Ole Løfsnæs på konsultföretagen Pöyrö. Kärnkraften lämpar sig dåligt för ojämn produktion där man ibland kör för fullt och ibland ingenting. Det är ett dyrt produktionssätt även för gaskraft – som dessutom förstås ger utsläpp av klimatgaser.

Vattenkraften däremot lämpar sig mycket väl för ojämn produktion. Vatten i dammar kan sparas till när den behövs som mest, när efterfrågan är hög och priset går upp. Justeringar av produktionseffekten kostar jämförelsevis lite.

I Europa finns vattenkraft framförallt i Norge, Frankrike, Sverige, Finland, Österrike och Schweiz. Det handlar förstås om rikligt med nederbörd, men också om att kunna dämma upp i ett kuperat landskap.

Norge innehar hela hälften av magasinskapaciteten i Europa. Norge får nästan all sin el från vattenkraft, Sverige lite mindre än hälften och Frankrike bara 12 procent. Norsk och svensk vattenkraft är tillsammans en strategisk resurs för omställningen av Europas energisystem – givet att det går att föra över elen söderut.

Mot denna bakgrund kan intresset att investera i vattenkraft komma att öka, bedömer konsultföretaget Pöyrö.

I vad kommer man att investera?
– Både i Sverige och Norge är vägen till stora nyinvesteringar i magasinsbaserad vattenkraft i princip stängd. Orörda älvar ska inte byggas ut, det finns det politisk konsensus kring, påpekar Ole Løfsnæs.

Men, det går att få ut mer av den befintliga vattenkraften, till exempel genom att effektivisera och bygga ut befintliga kraftverk.

– För tio år sedan var inställningen i Norge att ny elproduktion inte skulle få förekomma, men idag har det vänt. Ett exempel är att det kan komma att bli lönsamt med pumpkraft, det vill säga att man pumpar upp vatten till dammar när elpriset är lågt och låter det strömma ner igenom och driva generatorerna när det är högt elpris.

Man kan likna pumpat vatten vid ett batteri som lagrar el.
Det går åt mer energi – ungefär 30 procent mer – att pumpa upp vatten än man får ut när det åter tappas, men det kan alltså ändå vara en god idé när elpriset varierar kraftigt. Priserna måste variera mer än de gör idag för att pumpkraft ska bli lönsamt, menar Ole Løfsnæs, vilket sannolikt kommer att ske bland annat i och med vindkraftens tillväxt.

Vattenkraftens egenskaper gör att den verkar prisutjämnande eftersom produktionen kan sparas tills elen är dyr vilket då ökar utbudet och trycker priset nedåt. Med pumpad vattenkraft ökar den prisutjämnade effekten eftersom efterfrågan på el då ökar när priset är lågt och man väljer att pumpa upp vatten. Det ökar efterfrågan på el vilket trycker priset uppåt.

Det paradoxala är att ökad konsumtion av el skulle kunna vara bra för miljön.
Elåtgången skulle totalt sätt öka med pumpkraft, men det är i första hand förnyelsebar elproduktion som ökar. Den fossileldande elproduktionen, som tas till när konsumtionen av el är mycket hög och priset i topp, kan minskas. Därmed minskar utsläppen av klimatgaser totalt sätt.

Hur ser energibolagen på dessa investeringar?
– De stora bolagen är intresserade givet att elöverföringen till kontinenten förbättras. Det faktum att tilldelning av elcertifikat upphör efter 2020 i Norge påverkar också kalkylerna, menar Ole Løfsnæs.

Utmaningen är alltså att kunna överföra elen dit den behövs, det vill säga att bygga kablar från Sverige och Norge till kontinenten. Och även att kontinenten knyts ihop från norr till söder som Second Opinion tidigare skrivit om. Det handlar om mångmiljardinvesteringar som till viss del redan är beslutade och som kan ses som en väsentlig del av omställningen till förnyelsebar energiproduktion i Europa.

———————
Not: Exempel på rapportering om pumpkraft i norska medier.

2 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Gunnar Ålfors skriver:

    Mer: Den den vanliga vattenkraftens reglerförmåga räcker långt. I Sverige har ju s.k. effektutbygnad gjorts. Exempelvis i Luleälven där det tidigare normalt inte behövdes spillas trots att inte mer än ca 350 kbm/s kunde köras genom turbinerna. Nu över 1000.
    Pumpkraft har funnits i Sverige. Men det stora pumpkraftverket i Juktan lades ner. Dels pga nätets orimliga anslutningsavgifter, dels pga de stora förlusterna vid pumpning/generering. Mer än 25 % prisskillnad mellan hög/lågpristid (dygn eller vecka) krävdes redan före de orimliga nätavgifterna

  2. Gunnar Ålfors skriver:

    Verkar ju bra men ”nygammalt”. Både i Norge o Sverige har det ju funnits vattenpumkraft sedan länge utan att det blivit någon succé. Den vanliga vattenkraftens reglerförmåga i dessa länder räcker.
    För övrigt är begreppet ”reglerkraft” etablerat o något annat.