Politisk osäkerhet hinder för smarta nät

Politisk osäkerhet hinder för smarta nät

Dagens elnätsreglering ger svaga incitament för att driva på utvecklingen av smarta elnät. Det är slutsatsen i en ny studie gjord av Copenhagen Economics på uppdrag av Forum för smarta elnät.

De snabbare svängningarna som den väderberoende kraften ger, de decentraliserade energikällorna som till exempel solceller på villataken samt de större möjligheterna för kunderna att anpassa sin elanvändning är alla utvecklingssteg som ger en mer komplex elmarknad i framtiden jämfört med nu. För att klara av alla de förändringar som det svenska elsystemet står inför är smarta elnät en förutsättning. Det skriver Copenhagen Economics i en studie som är gjord inom ramen för Forum för smarta elnät.

”Smarta elnät, (…) , är en förutsättning för att kunna utnyttja de utmaningar som denna nya komplexa situation innebär. Det är dock osäkert om de betydande investeringar som krävs för att få detta på plats sker i tillräcklig utsträckning idag”, skriver man i rapporten.

Copenhagen Economics menar att dagens elnätsreglering inte främjar utvecklingen av smarta elnät.

”Vi visar i denna studie att mekanismerna i dagens reglering ger ett svagt incitament till ökade investeringar i smarta elnätslösningar.”

Förklaringarna till detta är för det första att dagens regleringsmodell inte styr mot smarta lösningar utan i stället mot investeringar i kapitalintensiva anläggningar som transformatorer och ledningar. Den andra förklaringen är att de incitament som ändå finns för smarta lösningar är relativt svaga jämfört med andra drivkrafter i regleringen.

Det genomförs ändå investeringar i smart teknik i dag och kommer att ske framöver, de är dock relativt små jämfört med andra investeringar i elnätet och de drivs inte fram av regleringen. I stället är det den ökade kundnyttan och förbättrad leveranssäkerhet som driver på elnätsföretagens investeringar.

”Ungefär hälften av elnätsföretagen uppger att de har genomfört investeringar i smarta elnätslösningar sedan 2012. Samtidigt uppger åtta av tio företag att de planerar investeringar i smarta elnätslösningar fram till 2019. Dessa investeringar utgör dock en liten del av samtliga investeringar som elnätsföretagen planerar och ses av de flesta elnätsföretag som ett komplement till mer traditionella investeringar såsom förstärkning av ledningar och byte av transformatorer.”, skriver man i rapporten.

Copenhagen Economics menar att det bör bli tydligare vilka utmaningar som smarta elnät förväntas lösa och hur elnätsregleringen kan bidra till detta.

”Vår bedömning är att framtidens reglering i betydligt högre grad bör främja flexibilitet och innovation, i synnerhet vad gäller affärsmodeller för nya tjänster på elmarknaden.”

Flera konkreta förslag förs fram i rapporten där ett av förslagen är att det behöver skapas en tydlig politisk målbild för att skingra de osäkerheter som finns i dag för elnätsföretagen. Den svenska regleringsmodellen har ändrats flera gånger de senaste 20 åren, i vissa fall drastiskt. ”Både företag och myndigheter rapporterar att detta utgör ett betydande hinder för den utveckling av smarta elnät som behövs”, skriver Copenhagen Economics.

Ett annat förslag som presenteras är att ändra dagens bedömning av företagens prestation som bygger på vad de har gjort historiskt, alltså en jämförelse med dem själva, och i stället jämföras med andra företag.

”Om jämförelsetalet i stället utgick från hur andra företag presterar, justerat för företagens olika förutsättningar, skulle detta skärpa konkurrensen och därmed i större utsträckning likna en marknad med konkurrens”.

Studien presenteras och diskuteras mer under en hearing i Stockholm i morgon den 29 augusti.

 

UNDERLAG FÖR STUDIEN

Studien består av en omvärldsanalys med fokus på regleringslösningar i tre länder: Storbritannien, Italien och Finland, en enkät riktad till samtliga elnätsföretag och intervjuer med personer insatta i elnätsbranschen och regleringen: representanter för elnätsbolag, regleringsmyndigheter, teknikleverantörer, forskare och andra experter.

Foto: E.ON

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*