Omställningen av energisystemet större än vad många är medvetna om

Omställningen av energisystemet större än vad många är medvetna om

Hur stor är egentligen utmaningen som kraftsystemet står inför med en allt större andel väderberoende kraft? Folke Sjöbohm, kraftsystemsanalytiker och statistiker på Svensk Energi, ville ta reda på svaret och kom fram till att den är omfattande.
– Omställningen i kraftsystemet är väldigt stor, det tror jag många inte är medvetna om, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Folke Sjöbohm sitter mitt i statistikflödet på Svensk Energi och har sett att förändringen av energisystemet som är inlett kommer att bli större än vad många har insett. Han bestämde sig för att i en modell konkret lyfta fram vad det handlar om.

– Jag vill visa att vi är på väg in i ett system som är långtifrån det system som vi har haft. Det tidigare systemet har varit förutsägbart och produktionen har varit inriktad på att hantera elanvändningen. Redan nu är en del av produktionen inriktad på att hantera annan mindre styrbar produktion. Framtidsscenariot är att behovet av reglerbar kraft ökar med andelen vindkraft och solkraft och att elanvändningen bara blir en del av vad produktionen används till, säger Folke Sjöbohm.

Han visar det genom att utgå från samma energi som Lennart Söder, professor vid KTH, har använt i sin rapport ”På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige”. Det handlar om 47 TWh vindkraft och 11 TWh solkraft. Utifrån dessa värden simulerar Folke Sjöbohm i sin modell hur tillförseln från dessa kraftslag ser ut och hur energisystemet behöver balanseras. Elanvändningen är densamma som i dag.

Reglering_2008_webb.jpg

Hans referensår är 2008, (se bild ovan) då var solkraftens och vindkraftens påverkan på systemet minimal och regleringen var inriktad på att balansera elanvändningen. Med 58 TWh vind- och solkraft förändras detta radikalt. Under januari är tillförseln från sol väldigt låg, medan den från vind kan sträcka sig ända upp till 15000 MWh/h. En sådan dag täcks en stor del av Sveriges elanvändning, medan vissa dagar är tillförseln bara några hundra MWh/h. Regleringsbehovet varierar följaktligen efter denna variation. (Se bild nedan)
Reglering_scenario_bild2_webb.jpg
Under sommaren är det ett annat läge. Då spelar solen en större roll samtidigt som elanvändningen minskar. Vi kommer att få flera dagar då sol plus vind täcker hela vår elanvändning och vi kommer till och med att ha en överproduktion. (Se bild nedan)

Reglering_scenario_bild3_webb.jpg

– Solceller spär på utmaningen för vattenkraften och här blir regleringen väldigt kraftfull. På morgonen måste du reglera upp för att mitt på dagen reglera ner vattenkraften till väldigt låga nivåer, för att på kvällen reglera upp igen, säger Folke Sjöbohm.

Han vill alltså adressera att vi går in i något som är helt annorlunda mot i dag. Han ser förutom kraftfulla utmaningar för vattenkraften och dess möjlighet att reglera också helt andra förutsättningar för annan kraft som inte är väderberoende. Drifttimmarna minskar påtagligt och det gör det allt svårare att få lönsamhetskalkylen att gå ihop. Följden kan bli att systemet prioriterar bort den här kraften och gör det svårare att balansera. Detta problem är redan i dag verklighet i Tyskland.

– Jag sitter inte på någon patentlösning, människor är dock bra på att anpassa sig vilket inger hopp, men då måste vi vara medvetna om att vi är på väg in i något helt annat, säger Folke Sjöbohm, som alltså inte gör anspråk på att ha lösningarna, men har ändå vissa tankar:

– Ett möjligt krav på solcellsproducenter skulle kunna vara att de måste lagra en viss andel av sin produktion. Vindkraften kanske måste optimeras på ett annat sätt. Den skulle kunna vara med i frekvensregleringen genom att regleras ner när det behövs. Vi måste nog också utveckla marknadsfunktionen så att producenterna får betalt för att reglera annan kapacitet.

Han tar lagring som exempel. Den enda formen av lagring som i dag kan användas på systemnivå är så kallade pumpvattenkraftverk, men de är få. Och de möjligheter som finns med batterilagring är i dag på mikronivå och kan möjligen spela roll för ett enskilt hushåll, men den teknik som skulle behövas ur ett systemperspektiv är inte framme.

Men här menar Folke Sjöbohm att det i framtiden är viktigt att marknadsmodellen är konstruerad på ett sådant sätt att man får betalat för att energilagra, att man tillåts köpa el när priset är lägre och sälja när det är högre.

Trots utmaningarna
– såväl tekniska som marknadsmässiga – är Folke Sjöbohm hoppfull inför att hitta lösningar:
– Vi går in i en läroperiod och vi kommer säker komma underfund med hur vi ska lösa frågan med de nya förutsättningarna, men alla är inte mentalt förberedda på vilken stor omställning det handlar om.

4 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Klas Roudén skriver:

    Äntligen en konsekvensanalys som visar behovet av mycket kraftigt ökade reglerresurser.
    Stackars älvar med närboende och det ytterligare förstörda fisket!
    Jag hänvisar här till min egen tidigare artikel http://www.second-opinion.se/energi/view/2876

  2. Gunnar Littmarck skriver:

    Alla inser säkert att svensk energipolitik och även invandringspolitik, kommer skapa ett kaos som lär utmynna i ett annat samhälle.

    Efter det kan landet återgår till resursskapande energipolitik och då med de tekniker som nu bara finns i laboratoriemiljö.

    Snabba saltsmältreaktorer som drivs av att destruera alla ämnen i dagens ”avfall” som motiverar längre slutförvar än 300 år.

    http://info.ornl.gov/sites/publications/files/Pub29596.pdf

    Med hög temperatur kan dessa växla mellan att producera processvärme för elkraft, cement, drivmedel, konstgödsel eller råvaror till plastindustrin.

    Men jag kommer inte vilja vara i Sverige då ty jag tror att pendeln slår tillbaka, märk att svensk rasforskning var inspirationen för Nazityskland och att Sverige till 1976 tvångssteriliserade med rashygieniska motiv.

    Den rödgröna röran som haft företräde i journalistik, lagar, regelverk, skatter och utbildning, kommer bytas ut mot det motsatta, landet lagom kommer fortsätta att pendla mellan ytterligheter.

    Tips är att sälja alla fasta tillgångar i Sverige och förbereda er för att emigrera som jag.

  3. Lennart Gustafsson skriver:

    Visa i diagram hur effekt klaras de kalla månaderna utan baskraften kärnkraft när aviserade verk stängs närmaste åren och med regeringsförslaget 30 TWh vindkraft det vill säga det dubbla mot idag. Kombinera med säg 6 TWh sol el i ett diagram, hur klaras elförsörjningen ? Dom som vill ha 58 TWh vind o sol kan få se ett diagram utan kärnkraft.
    Visa också vad Sverige behöver själv utan export.

  4. Evert Andersson skriver:

    Det mest motbjudande är ju att det är onödigt att krångla till det för oss så. Till och med IPCC inser ju numera att kärnkraften är nödvändig för att klara klimatmålen. Då är det väl först och främst i den mest utvecklade delen av världen vi borde vårda den. Inte avveckla den med de konsekvenser som artikelförfattaren beskriver.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet