Ompröva satsningen på vindkraft

Ompröva satsningen på vindkraft

Vindkraften raserar natur, förorsakar höga samhällskostnader och efter Vattenfalls nyligt framlagda dilemma är det dags för beslutsfattare att ompröva vindkraftssatsningen.

I Holland, Polen och Tjeckien höjs röster för att dra sig ur integrationen av den europeiska elmarknaden styrd från EU. Länderna vill förhindra att subventionerad tysk vindkraftsel dumpas på inhemsk marknad. Vare gång det blåser mycket störtdyker det tyska exportpriset, vilket tidvis tvingar priset under noll för att elöverskotten skall gå åt. 

En annan nackdel är nätstörningar och svårigheter att reglera ned den inhemska produktionen för att kunna ta hand om de tyska intermittenta elöverskotten. Tyska producenter lider inte av detta eftersom vindkraftselen är starkt subventionerad med 40 öre/KWh (jämför svensk subvention 18 öre/KWh). Den subventionerade elen orsakar stora störningar hos grannländer. Traditionella elproducenter som räknar med stabila priser på baskraft från kol och gaskraft får sina kalkyler förstörda av det elöverskott som den subventionerade elen ger.

Nedläggningar kan komma i fråga. Javisst, det är ju detta som är avsikten med sol– och vindkraft att slå ut fossilkraften, men vad händer när solen gått i moln och det inte blåser? Reglerkraften måste finnas kvar, hur dess lönsamhet ska säkerställas är en fråga som är obesvarad. Vattenfalls beslut att avsluta vindkraftsatsningen och nedskrivning av värdet på gasverket Nuon i Holland skall ses i ljuset av denna problematik.

I klimathänseende har Sverige redan nu i förtid uppfyllt EU-direktiv om 49 procent förnyelsebar energi till år 2020 (exklusive kärnkraften som inte får räknas). Oavsett detta eftersträvar EU minskning av fossilanvändningen på kontinenten och förordar vindkraft. Det stora problemet är bristen på reglerkraft som fordras när det inte blåser. EU räknar med att någon förbättring kan åstadkommas med utjämning, att områden inom unionen där det blåser mycket kan exportera vindel till områden där det just då blåser mindre. Det är med denna teori EU påverkar Sverige till fortsatt satsning på olönsam vindkraft.

Av säkerhetsskäl påvisar Svenska kraftnät, att endast sex procent av installerad vindkraftseffekt kan tillgodoräknas i en utsatt situation. Detta innebär, att för en mycket kall januarimorgon med tillhörande snål vind fordras det, för att ersätta kärnkraften i Sverige, femtiotusen vindkraftverk (vardera 3MW totalhöjd 200 meter), samtidigt som vattenkraft och kraftvärme utnyttjas till fullo. Proportionerna måste lyftas fram som en tankeställare till kärnkraftsmotståndare.

Vindkraften raserar natur, förorsakar höga samhällskostnader och efter Vattenfalls nyligt framlagda dilemma är det dags för beslutsfattare att ompröva vindkraftssatsningen och gentemot EU försvara svensk produktmix som är överlägsen och ger elöverskott och är klimatneutral.

Tord Wiklund
Före detta anläggningsingenjör ABB

3 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Curt Widlund skriver:

    Håller fullständigt med artikelförfattaren.
    Några andra aspekter på vindkraftens framfart.

    Sömnbrist kan ge effekt som hjärnskada.
    Sömnbrist kan ge effekter som liknar dem vid akut hjärnskada. En enda vaknatt medför att halterna i blodet ökar av ämnen som släpps ut från skadade nervceller, skriver Upsala Nya Tidning. På längre sikt ger vindkraftljudet stress, hjärt och kärlsjukdommar och diabetes. Det är vad boende i
 vindkraftens omgivning får lyssna till natt och dag tills vindkraftverket rivs.

    Vindkraften ökar CO2 utsläppen istället för att överta kolkraftens elgenerering.
    Från malm till järn/stål (2000 ton järnmalm ger 1000 ton stål), koppar aluminium och magnetit (3 – 4 ton) till färdigt vindkraftverk med fundament + armering 600 – 1000 ton (2000 – 3000 ton CO2), torn, maskinrum med innehåll 500 ton, transformatorer, turbinvingar av glasfiber med bisfenol-A 40 – 60 ton.
    Avverkning för vägar tornplats och kraftgator är ca 1 ha 10000 m^2. Avverkad skog hade tagit upp ca 5 – 10 ton (Gäller Norrland) CO2/år och tornplats med vägar förstärkta med TriAx geonät enkla eller dubbla och kraftgator (1 ha).
    Grustag, stenbrott för vägar, baracker, parkeringar och fundament. Transporter med släp för torndelar, maskinrum, turbinblad tar 17 l disel/mil.
    El från elnätet för styrsystem i maskinrummet oljepump, hydralpump, värme och kylanläggning, rotation av turbinvingar för att motverka skevhet och vid start för vindkraft, avisning 10% av generatorns märkeffekt, lyse, hissar, rotera maskinrum, kommunikation och it.
    Baracker, pump till brunn för vatten med vattenberedare lyse kylskåp, elspis värme, TV, verkstad, motorvärmare tankavlopp och trekammarbrunn. Hemresor och inköpsresor för personal.
    Transportfordon med för tung last och släp med 12 – 16 axlar tar 17 l disel/mil, lastbilar, dumper, hjullastare, lyftkran, högkran, vibratorvält, tryckluftutrustning, skördare och motorsåg.

    Återställning av grus och stentg. Reparation av allmänna använda vägar.
    Rivning, transporter till skrot och Sönderdelning av fundament, destruktionsanläggningar av betong och turbinvingar för destruktion obs bisfenol-a, återställning, plantering av skog.
    Ett vindkraftverk avger mer CO2 än det kan avlasta andra CO2 källor som kol.
    Ett vindkraftverk kräver mer energi för sin tillverkning och igångsättning och rivning än det själv kan producera under sin ekonomiska livslängd som är 15 – 22 år.

    I varje vindkraftverk styrs strömmen ut på egna nätet via en transformatorer och tyristorer för övergång till anpassad spänning och likström (DC). Anslutningen till stamnätet där tyristorer och en transformator återskapar växelström synkroniserad och anpassad till stamnätets frekvens och spänning. Effektförlusterna uppgår till ca 2%.
    Överföringen av den Norrlänska energin till södra Sverige och vidare till kontinenten via stamnätet ökar energiförlusterna med kvadraten på den effektökning vindkraften innebär. Effektförlusten = vattenkraftförlusten x propotionella vindkraftförlusten i kvadrat. P=Pva x Pvi^2. Därtill kommer skinneffekten, reaktiva förluster, avledning, temperatur, vind (lägre temperatur på ledningarna mindre förluster.) Uppgår till ca 10%. Ju fler vindkraftverk ju större blir energiförlusterna (Pvi^2). Kommer vindkraften att exportteras till kontinenten tillkommer förluster även där beroende av avstånd och nätet. Till södra Tyskland och Österrike ytterligare ca 10% energiförluster. Förlusterna i regional- och lokal-nät inte medräknade.

    Vindkraften strider mot:
    Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.
    Maskindirektivet har införts i svensk lagstiftning genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3, ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna” http://www.av.se/dokument/afs/afs2008_03.pdf ,
    FSC som uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC.
    Stora verk ska uppfylla krav på CE-märkningen och dessa uppfylls av alla tillverkare som säljer vindkraftverk till Sverige.

    Minska CO2 utsläppen och öka energitillgången genom att stoppa vindkraften. Behåll vår vackra natur genom att stoppa vindkraften. Behåll människor friska genom att vara i en orörd natur och inte behöva få sömnproblem av vindkraften. Locka turister med vindkraftfri och tyst omgivning för rekryation. Vi har redan en utomordentligt säker, ren och tillräcklig energitillgång från vatten- och kärnkraft som störs av den snabbt variserande vindkraften och de störningar som vindkraften förorsakar med övertoner.
    http://publications.lib.chalmers.se/r…/fulltext/165919.pdf

    Vi har bränsle för generation lV kärnkraftens 10 reaktorer som räcker 500 år där verkningsgraden i generation iV har ökat från 0,7% till 90%. Förvaringen därefter kräver ca 1000 år. Nuvarande reaktorer har uppgraderats ca +10% och täcker ledigt den energi som vindkraften ger idag. Om vi nyttjar hetvattnet till industrier och fjärrvärme kan effekten fördubblas. Ringhals kan leverera hetvatten till Gävle, Uppsala och Stockholm. Forsmark kan leverera till Göteborg och närliggande kommuner.

    Med kärnkraft kan vätgas tas fram på termokemisk väg eller med kryoteknik fordonsbränsle eller bränsleceller för eldrift. Tas CO2 omhand kan vätet och CO2 ge etanol, metanol, DME (disel) och flygbränsle.
    Det finns ingen propotion mellan den elenergi som vindkraften förbrukar som och den ödeläggelse som den förorsakar för människor, djur och natur och vindkraften ökar CO2 utsläppen.

  2. Curt Widlund skriver:

    Eu har uppmärksammat att energin inom EU ligger långt över andra länder och något måste göras åt konkurrensläget där vi tappar företag och arbetsplatser. Får vi bort vindkraftmatningen på stamnätet minskar också effektförlusterna för vattenkraften så skillnaden blir inte så stor förlust att avveckla vk.

  3. Erik O Andersson skriver:

    Tack för en belysande analys av vindkraftseländet. Beslutet av sittande regering att satsa på vindkraft är förmodligen det största energipolitiska misstaget genom alla tider.
    Att så gruvligt förstöra en av våra allra främsta tillgångar, den orörda naturen, är en katastrof!
    Tänk efter, ska vi verkligen offra vår fjällvärld,
    våra skärgårdar, vår fina idylliska landsbygd och våra blånande berg till ingen som helst nytta?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet