Odenberg tror att mer konsumentmakt höjer förtroendet för elmarknaden

Mikael Odenberg är som generaldirektör för Svenska Kraftnät en av dem som stått mitt i den mediala hårdblåsten. För Second Opinion Energi berättar han hur han ser på mediernas bevakning av elmarknaden.
– Det är bara att konstatera att när det blir höga priser blir det en grej i medierna, men när det är låga priser fungerar det inte på samma sätt, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 stod elmarknaden i offensivt medialt fokus. Kritik riktades mot elmarknaden och dess aktörer. Svenska Kraftnät, med Mikael Odenberg som generaldirektör, fick sig också en släng av sleven. 

– Om man tittar på skriverierna under de där vintrarna – och sorterar bort E24.se/SvD Näringsliv som skrev både okunnigt och oseriöst – så känns indignationsnivå i skriverierna ändå som rimlig. Det är klart att många blev oroliga när elpriset var så högt, säger han.

Han har som erfaren politiker en viss vana av hårdför medial bevakning och håller med om att bevakningen av elmarknaden var omfattande de här två vintrarna, även om han vet att det kan bli tuffare. Och trots den opinion mot elmarknaden som medierna drev på höll Svenska Kraftnät som myndighet huvudet kallt och bidrog inte till att genomföra panikåtgärder.
– Det tycker jag är rätt. Man ska inte laga det som inte är trasigt. Vi kunde på goda grunder hävda att elmarknaden och marknadsplatsen Nord Pool Spot fungerade bra. Däremot kan jag tycka att alltför många branschaktörer duckade i stället för att ta debatten. Inte heller på det politiska planet var det särskilt många som försvarade tingens ordning som är en följd av politiska beslut, säger han och fortsätter:
– Svenska Kraftnät gick tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten ut på DN Debatt och argumenterade för att elmarknaden fungerar. Men många aktörer klagade i stället; det var industrier som ropade på prisregleringar, elhandlare var ute och krävde pristak och det var en massa sådana där konstiga utspel. Där tycker jag att man som bransch borde vara tydligare och stå upp och inte bara tycka synd om sig själv och anse sig vara så missförstådd.

Mikael Odenberg tror att elmarknadens aktörer har en stor utmaning för att få större förtroende bland allmänheten. Att med ord förklara hur elmarknaden fungerar och den vägen vinna förtroende har sina begränsningar, det stora genombrottet i den här frågan kommer branschen att få uppleva först när marknaden förändras påtagligt på efterfrågesidan.
– Det kommer att ske när konsumenten kan påverka sin elräkning, när de faktiskt kan påverka sina kostnader. Först då kan vi få en svängning i förtroende. Fram till dess får vi försöka förklara tingens ordning; att vi har en väldigt effektiv marknad för elhandel och inte någon Kalle Anka-börs där Vattenfall sätter priserna. Med ökad konsumentmakt följer också att de extrema pristopparna kan försvinna när elanvändarna i större utsträckning börjar anpassa sin förbrukning efter priset.

Den gångna vintern har vi haft ett väsentligt lägre elpris än under de två tidigare vintrarna. Mildare väder som höll ner efterfrågan samt bra nivå i vattenmagasinen och bättre tillgänglighet i kärnkraften som stärkte utbudssidan är några av förklaringarna till de låga elpriserna. Om det lägre priset är förklaringen till att mediernas kritik av elmarknaden dämpades är svårt att säga. Men Mikael Odenberg tror att höga elpriser även i framtiden kommer fortsätta att vara intressanta för landets journalister.
– Det är klart att höga priser genererar skriverier, för det påverkar den energiintensiva industrin och privathushåll med stor elförbrukning. Det är bara att konstatera att när det blir höga priser blir det en grej i medierna, men när det är låga priser fungerar det inte på samma sätt. Men de här stora variationerna i pris är ett uttryck för att elmarknaden fungerar och inte på motsatsen.

13 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kurt Wickman skriver:

    Det är ändå märkligt hur en marknad som vilar på några få företag har betett sig. Normalt brukar det locka dem till överenskommelser om priser som gynnar producenter på konsumenters bekostnad. Jag är övertygad om att när sådana valsituationer dyker upp (igen) för företagen, så kommer man att välja en högprislinje. Man talar om den svenska el-marknaden som en marknad, men institutionellt är den ett oligopol. Varför skulle vi tro att det institutionella inte spelar någon roll för prissättningen?

  2. Jounas skriver:

    @Stig – Svårt att veta vad som ligger bakom betalningsviljan hos aktörerna, men sannolikt har man redan säkrat en stor del av sin konsumtion och därför är man prisoberoende i marknaden. Vet inte vad ett pappersbruk är villigt att betala för att hålla igång driften. För den delen så är betalningsviljan hos konsumenterna inte särskilt liten den heller.
    Oavsett så är det ointressant var kurvorna börjar och slutar, poängen är var de möts.
    Nord Pool Spot är den mest likvida elbörsen i världen och där mer än 75% av den slutliga användningen i Norden omsätts. Att kalla den för Kalle Anka visar bara på okunskap!

  3. Stig Forsberg skriver:

    Det var inte prisvariationerna jag inriktade mig på, utan generaldirektörens påstående om att det här absolut inte är någon ”Kalle Anka-börs”.

    Att svårigheten att lagra el skulle gynna köpsidan är för att om färskvaran el inte blir såld så går den förlorad för säljaren/producenten (vatten måste släppas ut genom dammluckor, vindkraftverket får snurra utan generator fast det blåser, kärnkraftverket får stå still utan produktion medan driftkostnaderna ändå är mycket höga).

    När det gäller prisbud så publicerar Nordpool för varje timme elspotsystempriskurvor där köp- och säljbud per volym framgår. Tittar man på den timme som gäller i detta skrivandets aktuella stund så ligger ett bud på 2000 EUR/MWh (maxbudet) för uppskattningsvis 28.000 MWh och den totala volymen för köpbud är uppskattningsvis 30.500 MWh, det medför att ungefär 92 % av köparna är villiga att betala det pris som säljarna begär. Anmärkningsvärt i den aktuella kurvan är även att en dryg tredjedel av säljarna vill betala för att bli av med sin el. Här är länk till aktuell budkurva: http://nordpoolspot.com/Global/Download%20Center%20Market%20Data/Market%20Cross%20Points%20curve%20report/MCP_Curve_Report_26-08-2012%2000_00_00.xls

    Normalt sett brukar en normaltimme en kall vinterdag motsvarande siffra ligga på omkring 80 % (alltså de köpare som överlåter åt säljaren att bestämma priset). Självklart pekar ju allt detta på att köpare och säljare på Nordpool lever i symbios och att priset egentligen inte bestäms utifrån någon kamp.

  4. Jounas skriver:

    @Stig – tja, jag handlar inte guld, men min kakao köper jag på ICA!
    Jag kanske läste in för mycket i din skrift, men jag inbillade mig att det var prisvariationerna som var målet och gav förklarande orsaker. Om jag kunde lagra elen så skulle jag ha samlat i ladorna i juli, dvs ser inte att det talar för köpsidan.
    Det finns säkerligen många andra sätt att organisera elmarknaden men jag har svårt att se ett mer kostnadseffektivt sätt.
    Men det vore bra om du kunde utveckla och underbygga ditt uttalande att 92% lägger ”bästa pris”-bud och vad du menar att problemet är.

  5. Stig Forsberg skriver:

    Jounas, jag tror inte heller att det finns någon annan börs som uppvisar beteendet att i stort sett alla köpare överlåter åt säljarna att bestämma priset. Jag ville bara höra generaldirektören åsikt om detta…

    Den ena orsaken du anger (att varan är livsnödvändig) är ju absolut en parameter som gynnar börsens säljsida, däremot borde den andra orsaken du anger (varans begränsade lagringsmöjlighet) gynna köpsidan.

    Jag vill säga att den största orsaken till den här börsens Kalle Anka-beteende är att slutkonsumenten inte har någon egentlig möjlighet att sätta press på säljarna. Man har infört ett system där slutkonsumenten i praktiken är tvingad att ha ett ombud, det ombudet är i sin tur tvingat att köpa in den el som slutkonsumenten förväntas förbruka och oberoende av vilket pris som ombudet accepterar så är slutkunden tvingad att betala. Inga bra förutsättningar för en fungerande handelsplats med andra ord.

  6. Jounas skriver:

    @Stig – tror att jag med all säkerhet kan påstå att det inte sker något liknande på någon annan börs! Vilket beror på två saker – dels att lagringsmöjligheterna är ytterst begränsade, dels att den underliggande varan är en ”livsnödvändighet”. En aktie i H&M uppvisar inte riktigt samma karakteristik, och inte heller kakao för den delen och därför är jämförelsen inte korrekt.
    Sen kan man diskutera om prisbildningen blivit bättre om Vattenfall INTE hade agerat via elbörsen… Dels hade det fått konsekvenser för den fysiska spothandeln, men även och större för den finansiella handeln.

  7. Jounas skriver:

    @Eric – delar uppfattningen av orättvisa vad gäller kostnadsfördelningen, där inte minst svenska politiker inte lyckats särskilt bra gentemot kollegorna på andra sidan sundet, men om du ersätter ”el” med någon annan vara, t.ex. ”bil” så framstår gränsöverskridande handel i en annan dager. För att inte tala om torrår då det kan vara skönt med import, speciellt när det gäller en ”livsnödvändig” vara som el (till skillnad mot en bil).

  8. Jounas skriver:

    @Lennart – lite förvånad över att en mångårig branschveteran hävdar att förutsättningarna är i stort sett desamma dag för dag. En helgnatt i juli och en vardagsmorgon i februari? Våtår eller torrår, varmt eller kallt år? Just detta gör att akademiker inom ekonomisfären vanligtvis hävdar motsatsen – ett stillastående pris indikerar en manipulerad marknad

  9. NilsLennart skriver:

    ”Men de här stora variationerna i pris är ett uttryck för att elmarknaden fungerar och inte på motsatsen.” För att citera min husgud Leif G W – ”Sug på den Du”. Stora prisvariationer är alltså ett tecken på en fungerande marknad. Trots att förutsättnignarna är i stort sett desamma dag för dag. Ja, men det löser vi ju med timmätning! Hallelulja-

  10. Eric Anderzon skriver:

    Eftersom produktion i SE4 (2550 MW) och överföringskapaciteten (5200 MW) till SE4, normalt är fullt tillräckligt till att täcka behovet för dess förbrukning (4900 MW en normalvinterdag), är det med all tydlighet Danmarks beroende av vår förhållandevis stabila reglerkraft och deras bristfälliga elproduktion, som påkallar stor efterfrågan på Svensk el, vilket då oftast är anledningen till att SE4 importerar deras höga elpris.

    Vi förstår problematiken, men varje normalbegåvad individ inser att det är helt oacceptabelt att några medborgare, som råkar bo geografiskt fel skall stå för merkostnaden. Politiker och myndigheter har därför till uppgift att snabbt ordna ett system som kompenserar drabbade medborgare och industrier!

    I övrigt kan du ta en titt på vår webbsida, så finner du diverse fakta: http://www.elnatsupproret.se
    Vi finns även på http://www.facebook.com/eluppror/ och på Twitter, där vi håller anhängare och intresserade uppdaterade på fakta.

  11. Lars Jacobson skriver:

    Vi konsumenter som betalar fakturorna ser elmarkanden i sin helhet. Där ligger elpriset, nätkostnaderna, zonindelningarna, avgifter, skatter och moms på skatten. Att vi då reagerar när elpriset ökar på vintern är ju naturligt. Dessa ökade kostnader blir ju toppen på isberget. Det dåliga förtroendet för marknaden innefattar även politikernas ansvar. En normalvilla i södra Sverige med förbrukning av 20 000 kWh/år betalar 88 öre i avgifter, skatter och moms. Utöver detta kom från och med 1 nov 2011 zonindelningen vilket gjorde kostnaderna än högre. Detta drabbar även företagen. Det första M. Odenberg borde göra är som han säjer, lyssna på konsumenterna.

  12. Stig Forsberg skriver:

    Jag har ju svårt att hitta något bättre epitet än ”Kalle Anka-börs” på en börs där 92 % av köparna lägger budet ”bästa pris” (rådande timme 16-17 2012-08-09). Finns det någon annan börs där liknande sker?

    Och när i aktuell börs både största säljare och största köpare för den el som produceras/konsumeras i Sverige är Vattenfall så finns det väl ett visst fog att påstå att just Vattenfall är ganska så prissättande.

  13. Gunnar Ålfors skriver:

    Bästa inlägget hittills

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet