Odenberg om reaktorstängningar: ”Systemet blir mer sårbart”

Odenberg om reaktorstängningar: ”Systemet blir mer sårbart”

Kommer systemet verkligen att klara av att leverera tillräckligt med effekt när våra fyra äldsta reaktorer stängs och nästan 3 000 MW försvinner från södra Sverige?
– Vår bedömning är att vi kommer att kunna hantera situationen men det är klart att marginalerna krymper och att systemet blir mer sårbart än det är i dag, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska kraftnät.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

För ett år sedan skrev Second Opinion Energi om Svenska kraftnäts bedömning av effektläget när tre reaktorer har stängt: ”Då skulle vi få ett kraftigt effektunderskott söder snitt två redan vid en normalvinter”, sade Oskar Sämfors. Året som Svenska kraftnät då refererade till var 2025, för det var då man trodde att det skulle vara realistiskt med detta läge.

Men mycket har hänt sedan förra året vad det gäller drifttidsplanerna för våra äldsta reaktorer. Vi frågar Svenska kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg hur bedömningen ser ut i dag, ett år senare.
– En stängning av fyra reaktorer i Oskarshamn och Ringhals kommer att försämra effektbalansen med 2 850 MW och göra elprisområde tre till ett underskottsområde. Även om vi fortsätter att ha ett stort energiöverskott, så ökar det givetvis risken för att det kan uppkomma situationer med effektbrist i södra Sverige. Vår bedömning är att vi kommer att kunna hantera situationen, men det är klart att marginalerna krymper och att systemet blir mer sårbart än det är i dag, säger han.

I två remissvar tidigare i år så understryker ni vikten av att ny planerbar kraft måste tillföras. När måste den nya planerbara kraften vara i drift?
– Den här diskussionen har inte primärt bäring på stängningen av de fyra 1970-talsreaktorerna, utan på det läge som uppkommer när utfasningen av kärnkraften ska fortsätta med avveckling av de sex reaktorer som byggdes på 1980-talet. För att då kunna hantera effektbalansen kommer vi att behöva använda många olika verktyg. Fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion kommer att vara en del av lösningen, liksom batterier och annan lagringsteknik. Utbyggda överföringsförbindelser och större flexibilitet på efterfrågesidan kommer också att behövas men räcker inte. Vår bedömning är att det även kommer att behöva tillföras ny elproduktion som är planerbar och inte väderberoende.

När måste en sådan produktion vara på plats?
– Problemet är att det inte kommer att byggas någon sådan produktion, givet hur marknaden ser ut under överskådlig tid. Det lönar sig inte att bygga någon ny elproduktion överhuvudtaget, om den inte är subventionerad. Hur den problematiken ska lösas kan sägas vara kärnan i Energikommissionens uppdrag.

Ni efterlyser ett framtagande av ”relevant leveranssäkerhetsnivå” i Sverige, varför är det en bra idé?
– Det är inte minst ett önskemål från branschen. Med en försvagad effektbalans följer ofrånkomligen en större risk för behov av att koppla bort förbrukning. Då behövs det en diskussion om hur stor risk samhället är berett att ta i detta hänseende. Vilka krav har vi egentligen på leveranssäkerheten och vad är vi beredda att betala för den?

Effektreserven har använts och används väldigt sparsamt, finns det anledning att tro att det kommer att förändras under åren fram till 2025?
– Den svenska effektreserven är egentligen en form av utökad ”störningsreserv”, det vill säga, det är en reservkapacitet som har kommit till för att hantera extrema situationer som till exempel en kall vinterdag i kombination med flera avställda kärnkraftsreaktorer. Sett i backspegeln kan vi konstatera att vi hade klarat de gångna tolv åren även om vi inte hade haft effektreserven och riksdagens beslut är också att den ska fasas ut. Däremot verkar det ju inte så listigt att låta den utfasningen sammanfalla i tiden med utfasningen av de fyra kärnkraftsreaktorerna. Därför är det klokt av regeringen att förlänga effektreservens giltighet till 2025.

Ni är kritiska till tron att vi kan lita på import när det blir ansträngt effektläge och menar till och med att en större sammankoppling snarare förstärker än avhjälper effektproblematiken. Hur menar ni då?
– Vi har tyvärr uttryckt oss tvetydigt i en rapport men det är inte vår ståndpunkt att ökad sammankoppling skulle förstärka effektproblematiken. Tvärtom! Ökad sammankoppling betyder ökade möjligheter till handel med omvärlden, vilket förbättrar Sveriges försörjningssäkerhet. Däremot innebär inte ökade importmöjligheter en absolut garanti, om det råder ett elunderskott också på den andra sidan av förbindelsen.

Kan och ska sammankopplingarna med andra marknader göras på ett speciellt sätt för att på bästa sätt avhjälpa effektproblematiken, att till exempel vissa marknader som är mindre beroende av vindkraft bör prioriteras?
– Varje ny utlandsförbindelse måste bygga på en självständig analys av dess fördelar och nackdelar samt påverkan på det interna svenska nätet. Men generellt kan nyttan sägas vara särskilt stor när man kan sammanlänka områden eller marknader som har helt olika produktionsmix, säger Mikael Odenberg och fortsätter:

– Den nordiska elmarknaden är i sig själv ett åskådningsexempel på detta. Den har gett oss möjlighet att använda ländernas samlade produktionsresurser mer effektivt, vilket varit till gagn för såväl samhällsekonomi som driftsäkerhet och miljö. Att vidga marknadsområdena underlättar också för oss att omhänderta en allt större andel väderberoende och därmed volatil elproduktion i systemet.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet