Odenberg: sexigare med 400 000 volt

Odenberg: sexigare med 400 000 volt

Den 28 februari lämnar Mikael Odenberg Svenska kraftnät efter nio år som generaldirektör. Åren har präglats av ett uppvaknat och ibland intensivt intresse för nätfrågorna bland politiker, allmänhet och journalister.

När han tillträdde hade den mediala stormen efter orkanen Gudrun, som orsakat stora och långa elavbrott i södra Sverige, just börjat lägga sig. Sedan kom den heta debatten om höga elpriser och indelning i elområden, och nu är diskussionen om nätens roll för leveranssäkerheten på väg att ta fart.

Vilka är de viktigaste nät-händelserna under din tid som generaldirektör för Svenska kraftnät?
– Dels är det den snabbt ökande investeringstakten. Svenska kraftnät har mer än tiofaldigat investeringstakten de senaste tio åren. Vi har dubbelt så många anställda som när jag började. Dels har utmaningen att driva systemet ökat, bland annat beroende på okad andel väderberoende elproduktion. Vi har haft en sjunkande frekvenskvalitet under många år, och Svenska kraftnät har därför bland annat introducerat ett nytt automatiskt system för frekvensreglering, säger Mikael Odenberg.

Även om det är hård konkurrens i elbranschen när det gäller att rekrytera de mest kompetenta medarbetarna, tycks Svenska Kraftnät ha hittat ett fungerade argument.

– Det är sexigare med fyrahundratusen volt än med lägre spänning.

Svenska kraftnät har förhållandevis lätt att rekrytera, eftersom stamnätet är det kraftfullaste och därför erbjuder de mest krävande uppgifterna. Region- och lokalnät kan bara locka arbetsmarknaden med spänningar på 130 000 volt och nedåt. Mikael Odenberg menar att spänningen inte är allt utan det finns en attraktionskraft i att arbeta för samhällsnytta och det allmännas bästa.

Har du någon kommentar till Energikommissionen?
– Slutbetänkandet innehåller inte så mycket nytt, utan det viktiga var fempartiöverenskommelsen i juni förra året.

Men Mikael Odenberg är kritisk mot beslutet att utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030:
– När vindkraften nu kan stå på egna ben så väljer man att föra in nya subventioner. Samtidigt har vi ett mycket stort överskott på elenergi. Man borde i stället diskutera hur vi successivt ska kunna fasa ut subventionerna.

Däremot tar han frågan om ersättning för nedläggning av kärnkraften med ro:
– Det kommer att krävas ny icke väderberoende elproduktion, men inte nu utan om ett par decennier. Avvägningen i närtid klarar vi av. Sedan kommer utmaningarna men vi har tid på oss.

Förhoppningarna om att ny smarta funktioner i elnäten ska kunna lösa utmaningarna behöver konkretiseras menar han, det finns en intressant potential men aktörerna är för dåliga på att exakt definiera vad det handlar om.

Mikael Odenberg är inte rädd för att leverera tydliga budskap till politikerna, även om de kan lindas in. Till Svenska Dagbladet sa han för ett år sedan angående risken för fler beslut om nedläggning av kärnkraft och de problem för elsystemet som det skulle innebära:

– Vi är en myndighet under regeringen och det är inte vår uppgift att tala om hur den ska göra. Men jag kan konstatera att om man vill skapa bra förutsättningar för fortsatt drift av de kvarvarande reaktorerna är det en klok åtgärd att ta bort effektskatten.

Och så blev det ju, energiuppgörelsen i juni innebar att effektskatten på kärnkraft avskaffas.

Borde inte frågorna om elsystemet utvecklas tillsammans i Norden.
– Jo, men det gör vi också i mycket hög grad. Samtidigt är politiken i grunden nationell. Det går inte att genomföra sådana projekt så länge som det inte finns politisk integration.

Just bristen på politisk integration fick han erfara som ny generaldirektör när han jobbade för att slå samman Svenska kraftnät med dess norska motsvarighet Statnett. Men det föll på målsnöret och han menar att idéer om att återupprätta en nordisk nätplanering är dömda att misslyckas eftersom den politiska integrationen saknas.

– En sammanslagning av Svenska kraftnät och Statnett hade haft mycket logik. Det är bara att se på nätkartan hur sammanflätade vi är. Med en gemensam svensk-norsk systemoperatör skulle nationella suboptimeringar kunna undvikas. Men dagen före planerna på en sammanslagning skulle presenteras på presskonferenser i Stockholm och Oslo hösten 2008 sa den norska regeringen nej.

Vad är du mest missnöjd med efter nio år på Svenska kraftnät?
– Jag är nöjd med det mesta, men visst har vi gått på minor. Upphandlingen av nytt driftövervakningssystem var misslyckad. Och det är ett misslyckande att det blivit flera års försening på Sydvästlänken.

Mikael Odenberg blev nyligen utsedd av regeringen till ordförande för Karolinska institutet. Han har därutöver ännu inga konkreta jobbplaner men utesluter inte styrelsearbete och att bli rådgivare eller konsult i olika sammanhang.

Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*