Nya kraftvärmeprojekt ger 4,5 TWh el de närmaste åren

Kraftvärmetillväxten i Sverige är stark. Just nu byggs, eller är det beslutat om att det ska byggas, ett 40-tal nya projekt enligt Svensk fjärrvärme. Det innebär ett tillskott på ungefär 4,5 TWh el.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I september invigdes kraftvärmeverket i Karlskrona. En satsning på 750 miljoner kronor som ger ny värmeproduktion på 30 MW och ny el på 12 MW. Samma månad invigdes även Landskronas nya kraftvärmeverk som ger ett nytt värmetillskott på 27,5 MW och elproduktion på 7 MW. 

Och så här kommer det att se ut de närmaste åren, många invigningar står på kö. I Småland byggs det nya kraftvärmepannor på inte mindre än åtta olika orter. I Stockholm investerar Fortum 4,4 miljarder kronor i kraftvärmeverket i Värtan. I Gävle har skogsindustrin och Gävle energi gått ihop och skapatett bolag som bygger en ny kraftvärmeanläggning. I Västerås byggs ett nytt avfallseldat kraftvärmeblock för drygt 2,8 miljarder kronor. Och i Borås har det tagits beslut om en ny anläggning som spaden ännu inte är satt i backen för. För att ge några exempel. Och tillsammans ger dessa nyinvesteringar ett bruttotillskott av el på ungefär 4,5 TWh, enligt Svensk fjärrvärme.

– De nya investeringarna innebär att vi fram till 2020 kommer att få ett nettotillskott på mer än 1,5 TWh. Vissa anläggningar som har varit i bruk sedan 2003 fasas samtidigt ut från elcertifikatsystemet nu och kommer nog innebära att utnyttjandet av dessa anläggningar kommer att minska, säger Erik Thornström, kraftvärmeansvarig på Svensk fjärrvärme.

Bränslet som dominerar i de nya kraftvärmeinvesteringarna är biobränsle och avfall. Det som framför allt avgör vilket bränsle det blir är var den nya anläggningen ska byggas. I Småland är det nära till biobränslen vilket styr inriktningen på investeringarna där, medan det i till exempel Mälarenergis nya anläggning i Västerås eldas med avfall för där är förutsättningarna bättre för detta bränsle.

– Avfallseldade anläggningar byggs utifrån att det finns en internationell marknad för avfall. Här har vi i Sverige goda möjligheter att elda avfallet med våra moderna anläggningar och också kapacitet att utnyttja värmen i våra välutbyggda fjärrvärmenät, säger Erik Thornström.
Gas är ett tredje bränsle för kraftvärmeproduktion. I Sverige är detta koncentrerat till sydvästra Sverige för där finns infrastrukturen för gaseldning i form av gasnät. Både Öresundsverket i Malmö och Rya kraftvärmeverk i Göteborg är gasdrivet, men det är ingen tillväxt att tala om i detta energislag i Sverige i dag.

Av 40-talet projekt som kommer att sjösättas de närmaste åren är inget gaseldat. Och trots sjunkande gaspriser och bättre verkningsgrad än biobränsle och avfall tror Erik Thornström inte att den utvecklingen kommer att förändras.
– Någon förändring i det här är inget vi ser framför oss, förutsatt att vi har de styrmedel som vi har, säger han.

Hela kraftvärmeutvecklingen är beroende av just styrmedlen. Ulrika Jardfelt, vd för Svensk fjärrvärme, menar att styrmedlen är helt avgörande för vilken riktning marknaden kommer att ta. – Investeringarna som görs är väldigt beroende av skatter på de olika bränsleslagen, men framför allt är det elcertifikaten som styr vad företagen väljer att investera i. I den kraftvärmeprognos som vi har gjort säger 50 procent av våra medlemmar att elcertifikaten hade en avgörande effekt på hur investeringsbeslutet till slut ser ut. De senaste åren har det investerats mellan 4-6 miljarder i kraftvärmeproduktion varje år och på 12 år har elproduktionen stigit från 4 TWh till 12 TWh. Framöver ser vi att investeringstakten ökar ytterligare. Men dessa investeringar kan försvinna lika snabbt som de har tillkommit, säger Ulrika Jardfelt, som trots allt inte är orolig för att investeringstakten kommer att avta:

– Det är kraftfulla investeringar som har gjorts den senaste tiden och det kommer att fortsätta under flera år framöver, är min bedömning. Fortums beslut om att bygga nytt kraftvärmeverk i Stockholm är en tydlig markering att kraftvärme är en bra affär. Kraftvärmebolagen fattar sina beslut utifrån de riktlinjer som gäller och de är luttrade när det kommer till politiska beslut. Samtidigt behöver de såklart vara lyhörda för förändring, säger hon och är positiv inför framtiden men berättar att det också finns en hotbild för kraftvärmen.

– Ett hot som finns mot kraftvärmen är ett minskat värmeunderlag som kan följa i spåren på en kraftfull energibesparing hos de befintliga kunderna, säger hon.
Men politiskt finns det positiva signaler i form av EU:s fokus på resurseffektivitet i sitt energieffektiviseringsdirektiv. I detta finns bland annat krav på att varje stat ska göra en heltäckande bedömning av kraftvärmens potential. I Sverige har det lett till att Energimyndigheten har fått i uppdrag att utreda potentialen för kraftvärme och ta fram förslag för att främja den.
– Det här innebär att kraftvärmen är lyft även politiskt. Att man vill se mer av den här produktionen är positivt och i Sverige har vi en stor outnyttjad potential för kraftvärmeproduktion. Här kommer knappt 50 procent av fjärrvärmen från kraftvärme i Europa är nivån 80-90 procent, säger Erik Thornström.

FAKTA KRAFTVÄRME
– Kraftvärme är en energikälla som har hög säkerhet, är energieffektiv och har en låg miljöpåverkan. Ett kraftvärmeverk kan ge både el och värme och drivs med i princip vilket bränsle som helst.
– Den värme som uppkommer vid elproduktionen i kraftvärmeverket levereras som fjärrvärme till ortens hushåll. Fjärrvärmen svarar idag för omkring hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.
– Den samlade elen från kraftvärmeproduktionen utgjorde år 2012 knappt 11 procent av den svenska elproduktionen.
– Gas är det mest energieffektiva bränslet för ett kraftvärmeverk. Biobränsle är nästan lika effektivt, och bidrar dessutom till att minska koldioxidutsläppen. Jämfört med naturgas är tillgången till biobränsle mer jämnt fördelad över landet. Källa: Svensk energi och Svensk fjärrvärme

5 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Kjell Lingeblad skriver:

    Att investera i ett kraftvärmeverk kostar avsevärt mera än att bygga ett värmeverk. Därför har våra politiker beslutat att subventionera elproduktionen med elcertifikat vilket ger ett bridrag på 20-30 öre /kwh vilket vi får betala på våra elräkningar. Och detta helt i onödan eftersom Sverige har ett stort överskott av elkraft utan att vi behöver offra pengar på elproduktion från något kraftvärmeverken.

  2. NilsLennart skriver:

    Tillskott på 4,5 TWh?? Det är ju bara 1,5 TWh. Sakligheten är inte direkt det mest lysande.

  3. Anders Ydstedt skriver:

    De subventionerade investeringarna producerar även värme som kan slå ut industriell restvärme. I de fallen bör dessa investeringar ses som kondenskraft. Biobränsle kan säljas till andra marknader istället för att med subventioner slå ut restvärme. Varför är Svensk Energi avsändare för detta och inte Svensk Fjärrvärme?

  4. Manfred Stranne skriver:

    Kraftvärmeverk är en utmärkt kraftkälla som till skillnad från vindkraft hela tiden levererar (så länge det finns ngt att elda med). Mitt förslag är att vi stoppar all subvention till den olönsamma och naturförstörande vindkraften och i stället ökar subventionerna till kraftvärmeanläggningar. Dessa kan anläggas i närheten av redan befintliga industriområden. Vindkraftsparker skapar gigantiska industriområden ute i naturen, den skövlar det dyrbaraste vi har och hotar att krossa turistnäringen och rennäringen och stör allvarligt djur och fågelliv!

  5. Lina Palm skriver:

    att skriva att kraftvärme har låg miljöpåverkan, oavsett vilket bränsle som används för produktionen, är väl inte riktigt rätt?!

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet