Nya antaganden om reaktorernas drifttid förändrar energiprognoser

Nya antaganden om reaktorernas drifttid förändrar energiprognoser

Att göra prognoser för Sveriges energisystem är knivigt. Anna Andersson ansvarade för Energimyndighetens senaste framtidsscenario för 2030, hon vet hur många externa faktorer som påverkar. Några av slutsatserna från det senaste scenarioarbetet som presenterades förra året kommer garanterat att se annorlunda ut nästa gång.
– Vilka reaktorer som kommer att stänga när, är en faktor som får stor påverkan, säger hon.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I en tv-debatt under valrörelsen för ett år sedan stegade Annie Lööf (C) fram till Stefan Löfven (S) i ett uppmärksammat tilltag. I handen hade hon Energimyndighetens långsiktsscenario över Sveriges användning och tillförsel av energi som hon ville lämna över med budskapet till sin politiske kombattant: ”Hur mycket energi vi behöver i framtiden har vi redan räknat på”. Det var ett svar på att Stefan Löfven i flera tidigare debatter sagt att innan vi vet vilken energitillförsel vi behöver måste vi se vad vi behöver. Han tog inte emot rapporten.

Nu kommer frågan upp igen, som frågeställning för Energikommissionens första fördjupningsseminarium av fyra: Hur ser energianvändningen ut i dag och i framtiden? Det här är uppgifter som Energimyndigheten kontinuerligt uppdaterar som en del i klimatrapporteringen till EU. Deras senaste scenariearbete för energianvändningen 2030 presenterades förra året. Frågan är på vilket sätt Energimyndighetens bedömning kan vara användbar för energikommissionens arbete?

– Energikommissionen tittar på våra scenarier också, men de är väldigt styrda av krav från EU. De utgår ifrån de styrmedel som är beslutade när scenarierna tas fram och syftet är just klimatrapportering, säger Anna Andersson, projektledare på Energimyndigheten.

På vilket sätt påverkar detta scenariernas innehåll, så att de blir mindre intressanta för kommissionen?
– Scenarierna ger en bild av hur energisystemet kan utvecklas utifrån de förutsättningar och med de styrmedel som fanns när arbetet startade. Därmed ger det naturligtvis också en bild av att något behöver förändras om man vill se ett annat energisystem. Scenarierna ger dock inte en bild av alla delar av energisystemet, till exempel på sektorn för el finns resultat för produktion, användning samt import och export av el, men säger inte hur effektbalansen ser ut med den produktionen.

Huvuddragen i scenarierna är att den totala energianvändningen i Sverige kommer att gå ner fram till 2030: 368 TWh jämfört med 377 TWh 2011. Också den totala energitillförseln minskar på grund av att man antar att tre reaktorer kommer att stängas efter 50 år i drift och att användningen av oljeprodukter minskar. Den stora ökningen av biobränslen, torv och avfall som man ser i scenarierna kompenserar en del av bortfallet men inte allt.

När det kommer till elproduktionen ser Energimyndigheten en ökning till 2030. Den kraftigaste ökningen sker fram till 2020 inom elcertifikatsystemet då vindkraften ökar till 16-19 TWh beroende på om den byggs i Sverige eller Norge. Till 2030 minskar sedan produktionen främst på grund av de avställda reaktorerna. Här ser man ett tapp på 16 TWh. Även för kraftvärmeverk bedömer man en uppgång fram till 2020, för att sedan minska på grund av att det totala fjärrvärmeunderlaget antas minska.

Energimyndighetens slutsats är att på grund av att vår elanvändning inte kommer att öka, så kommer det att ges stora möjligheter till elexport: 37 TWh 2020 och 21 TWh 2030.

När Anna Andersson ska plocka ut det som hon tycker är mest intressant i den senaste scenarierna, så är det att energianvändningen inom inrikes transport, bostäder och service samt industrin pekar på en minskning fram till 2030, men också elanvändningen och utvecklingen för de fossila bränslena är intressanta tycker hon:
– Att elanvändningen bedöms vara nästan oförändrad fram till 2030 och att nettoproduktionen av el ökar i scenariots referensfall med elva procent till 2030 jämfört med 2011, trots att tre rektorer stängt, ger tillsammans ett stort överskott på el som exporteras. Dock finns en tidigare planerad effektökning med som stoppats efter att scenarierna publicerades vilket gör att överskottet blir något mindre, säger hon och fortsätter:

– Sedan tillkommer planerna på tidigare stängning av reaktorer vilket påverkar produktionen redan 2020 vilket inte heller fanns med i bedömningen. Det är också intressant att användningen av fossila bränslen minskar och att förnybara källor fortsätter att öka.

Hur skiljer sig detta scenario från tidigare?
– Det senaste scenariot har till exempel lägre totala nivåer än scenariot 2012 både för 2020 och framförallt för 2030. Det finns flera anledningar till detta och en av dem är att vi denna gång antog 50 års livslängd för tre av Sveriges reaktorer, vilket kraftigt minskade mängden tillförd energi för 2030. Industrin har drabbats av några nedläggningar och bättre statistik som till exempel gett nya bedömningar av värmepumpar. Detta är några av de aspekter som förändrade utfallet mellan de båda rapporterna.

Finns det några skeenden just nu som du tror kommer att påverka er nästa prognos påtagligt?
– Vilka reaktorer som kommer att stänga när, är en faktor som får stor påverkan direkt på utfallet för total energitillförsel, elproduktion, nettoexport och några målberäkningar. De styrmedel eller skattenedsättningar som finns i dag för förnybart i transportsektorn löper ut i slutet av 2015 och i dag vet vi inte riktigt hur ett nytt kommer att utformas. Det kommer möjligen att påverka utfallet i nästa scenario men beror så klart på hur det utformats, säger Anna Andersson.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

3 Kommentarer

  • Carl Erik Magnusson
    17 september, 2015: 4:04 e m

    Det är märkligt och farligt att man tänker enbart energi och inte effekt. Elenergi när den inte behövs är förlorad om den inte kan lagras i stora mängder på ett miljövänligt sätt. För lite ögonblicklig tillförsel, dvs ineffekt, är kritisk för hela elsystemet: Effekt in måste momentant balanseras effekt ut.
    Ju mer intermittent energi som tillförs, desto mer av vattenkraften måste sparas som backup, vilket betyder att dess andel av baskraften minskar. Det kan också bli resultatet av en kommande översyn av dess miljöpåverkan. Det kan bli som i Tyskland eller Japan: Mer fossil kraft måste hållas ständigt beredd att gå in och parera återkommande bortfall av vind eller sol. För en sak är säker:
    Vi blir allt mer beroende av ögonblicklig eltillförsel i varje ögonblick med tillräcklig effekt, annars pajar hela systemet med stor dramatik. I bästa fall får vi stå ut med alla datoriserade övervaknings- och produktionssystem som måste återställas, att det blir mörkt då och då i stugorna och ibland kallt. Industrin är rörlig och kan delvis flytta produktion utomlands.
    Man verkar inte ha tagit hänsyn till demografiska förändringar: Just nu ökar befolkningen dramatiskt. Dessutom: Framöver ökar elanvändning i transportsektorn. Där kan man för övrigt redan konstatera att laddning av elbilar i stor utsträckning sker under tider då effektförbrukningen är hög, inte som i som man blåögt kan önska på natten när det blåser.
    Apropå förnybara källor: I Sverige ses torv som förnybart men generellt i EU som icke förnybart. Och: Varför utesluts ny kärnkraft: Den är fossilfri och kan göras förnybar.

    Svara
  • Lars Wiegert
    17 september, 2015: 1:01 e m

    Man måste komma ihåg att när det gäller elförsörjning så räcker inte att bara räkna på energin sett över hela året. I ett elkraftsystem är det effektbalansen som dimensionerar. Det måste ständigt vara belans mellan inmatad effekt och förbrukning, annars rasar hela systemet ihop och det blir mörkt. Därför kan man inte rakt över ersätta reglerbar kärnkraft med slumpmässig vind och sol, utan man kommer snart till ett läge då vattenkraftens reglerförmåga inte räcker till för att balansera slumpmässigheten i inmatad effekt. Denna aspekt verkar närmast förbigången i ett flyktigt omnämnade, men så viktig att den måste vara noga behandlad i de olika scenarierna.

    Svara
  • Jan Bengtsson
    17 september, 2015: 11:59 f m

    SD gillar kärnkraft,men de övriga tvekar,hittar
    ingen anledning att ta tag i utmaningen,bäst att
    ligga lågt och vänta om konsensus kan uppstå i
    en framtid som redan är här,ute finns verkligheten
    men nu har nya utgifter uppstått som ej fanns
    för en kort sedan,börja med skatter på tex.el-
    skatten.

    Svara