Investeringstakten i energisektorn är hög – de senaste tio åren har 280 miljarder kronor investerats. Men elmarknadsanalytikern Niclas Damsgaard pekar på flera faktorer som kan utmana viljan till fortsatta investeringar.
– Investeringsklimatet för produktion är helt annorlunda i dag än för några år sedan, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energibranschens investeringstakt är fortsatt hög. Statistiska Centralbyrån (SCB) presenterade tidigare i våras en prognos över förra årets energiinvesteringar som visar på ökade totala investeringar på nästan 40 miljarder kronor, vilket är en ökning med 21 procent från 2013. 

Branschens investeringstakt står sig mycket stark trots svag konjunkturutveckling och Second Opinion Energi har tidigare berättat hur den gör avtryck i BNP. Nationalekonomen Bengt Roström sade då:
– Energisektorn kommer med all säkerhet att spela en stor roll för den framtida välståndsutvecklingen både som en direkt drivkraft för fortsatt tillväxt och som en förutsättning för en expansion inom industrin och därmed en ökad sysselsättning.

Men investeringstakten i framtiden är inte given, det menar Niclas Damsgaard, elmarknadsanalytiker på Sweco. Bilden av förutsättningarna för investeringar i energibranschen är komplex och det är svårt att ge ett generellt omdöme om investeringsklimatet. Det handlar i ena änden om de investeringar som Svenska Kraftnät gör och som vilar på politiska beslut till de strikta företagsekonomiska kalkylerna som görs i den andra ändan. Men en generell faktor som definitivt påverkar investeringsviljan är det låga elpriset. Att det är lågt beror på en kombination av faktorer som till exempel låg efterfrågan, betydande ökning av förnybar produktion och en kollapsad utsläppsmarknad.

Framför allt påverkar det låga elpriset produktionssidan, men det påverkar också nätinvesteringar för anslutning av vindkraft, menar Niclas Damsgaard.
– Investeringsklimatet för produktion är helt annorlunda i dag än för några år sedan. Om du ser framåt går det inte att räkna hem några produktionsinvesteringar som enbart bygger på elpriset. Det krävs andra inslag också som till exempel elcertifikatsystem för förnybar kraft eller gynnsamma regler som vi ser för till exempel kraftvärme. Det kommer dröja ganska många år, kanske till de första reaktorerna kommer att avvecklas, tills priset kommer att stiga och förändra situationen, säger Niclas Damsgaard.

Han tar kärnkraften som exempel. Av den totala investeringsvolymen vi ser inom energibranschen står moderniseringen och effekthöjningen inom kärnkraften för en ansenlig del.
– För investeringsbeslut inom kärnkraften är det långa processer och dessa investeringsbeslut fattades för flera år sedan. Tar man den prisbild vi ser de närmaste tio åren så skulle affärscasen för investeringar i kärnkraften vara utmanande att få ihop och för att bygga nya reaktorer förefaller lönsamheten tvivelaktig. Kärnkraften är nu förbi den stora puckeln av investeringar, men skulle man i dag stå inför samma beslut skulle man behöva fundera både en och två gånger om det är vettigt, säger Niclas Damsgaard.

Vindkraftens andel av de totala investeringarna de senaste tio åren är enligt Svensk Energi ungefär en tredjedel. Men även vindkraften brottas med den låga prisbilden – både på elpris och elcertifikat. Trots allt hålls investeringsnivån fortsatt högt.
– Det finns en förväntan om att certifikatspriserna ska stiga och i väntan på detta vill man hålla igång sina bra projekt som är nära att bli lönsamma. Samtidigt är det många projekt som blöder ordentligt och som investerades från en helt annan förväntad prisbild. Jag tror att det inom vindkraftsbranschen finns en betydande risk som många underskattar. Det finns de som har jämfört vindkraftsbranschen med fastighetsbranschen. Men risken i vindkraft är betydligt högre skulle jag vilja säga.

En aspekt som talar för investeringar i vindkraft är dock att den låga prisbilden har lett till press på kostnadssidan och leverantörer får i dag mindre betalt än tidigare, menar Niclas Damsgaard. Men han är trots allt förvånad över att investeringsintresset är fortsatt stort i vindkraft.
– Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att få se stora finansiella bakslag framöver, säger han.

Ett annat område som Niclas Damsgaard vill lyfta fram är investeringar i elnäten. Här har vi de senaste åren sett ett ökat intresse från nya aktörer, som bland annat vill placera pensionskapital i trygg statligt reglerad verksamhet. Det här har hittills gällt framför allt för försäljning av existerande nät, men kommer att kunna få ökad betydelse för nyinvesteringar, men då är det viktigt att regleringen av näten blir långsiktig och tydlig, menar Niclas Damsgaard.
– Oavsett vem som har rätt i processerna om intäktsramarna för elnäten, så skapar de en osäkerhet hos potentiella investerare. De vill ha en lågriskinvestering men med den här osäkerheten blir de väldigt tveksamma till att investera i elnäten och det gynnar ingen. Vi vet i stora drag hur intäkterna ska regleras, men i viktiga detaljer vet vi inte vad som gäller, inte ens för innevarande period, säger han och fortsätter:

– Eftersom det just nu ändras mellan de olika perioderna vet du inte vart det tar vägen och du kan inte sätta siffror på investeringen. Det här gör att investeringen kan gå från intressant till att man lämnar nät för andra reglerade investeringar, så det kan bli dramatiskt på så vis. Personligen tror jag att det är viktigt att locka till sig pensionskapital och då är det centralt att man får en stabilitet i systemet.

Vad tror du om framtiden, kommer vi att se samma nivå på investeringarna i energibranschen?
– Jag vet inte om jag vågar förutspå detta. Men en sak som talar för fortsatta investeringar är att målet för förnybar produktion ska nås och det driver investeringar, men å andra sidan, investerar man för mycket blir elcertifikaten värdelösa. Det gäller att hitta balansen och som investerare vara vaksam för risken.