Nätparitet förebådar revolution

Nätparitet förebådar revolution

Det finns ord som är så starka och suggestiva att det räcker läsa dem för att få en tydlig inre bild och en stark känsla i hela kroppen. Nätparitet är inte ett sådant ord. Men med tanke på den revolution och omvälvning nätparitet förebådar elmarknaden kanske det är tid att börja skapa mentala bilder.

Nätparitet eller på engelska grid parity uppstår när en egen energikälla kan producera el till ett pris som är lika med eller lägre än att köpa elen från elnätet. Det krävs alltså en egen lokal energiproduktion där man konsumerar sin egen energi utan att den går via ett externt elnät. Det innebär i praktiken solcellspaneler, även om en egen vindturbin eller biogasanläggning med elverk skulle kunna vara praktiskt möjlig.

Fredrik Bodecker

Redan i januari 2015 förutspådde Deutsche Banks analytiker Vishal Shah att 80% av världen skulle ha nått nätparitet till slutet av 2017. Då låg kostnaden (utan stöd) för att producera egen solel på ca 1.15-2 kr/kWh, beroende på land.

Enligt Deutsche Banks rapport hade Sverige redan då, som ett av trettio länder, uppnått nätparitet. Trots låga elpriser i Norden undviks de höga energiskatterna när man producerar och konsumerar sin egen el “innanför elmätaren”. Det är dock först det senaste halvåret som media och svenska solcellsaktörer börjat uppmärksamma faktumet att det för många är billigare att installera egna solceller på taket än köpa elen från elbolaget och betala nätkostnad!

”Det är för många billigare att installera egna solceller på taket än att köpa elen från elbolaget”

Det fanns dock en yrkesgrupp som upptäckte detta redan innan Vishal Shah gjorde sin analys.

Kör man på landsbygden är det inte ovanligt att upptäcka lador och ekonomibyggnader med solceller. Lantbrukare upptäckte tidigt ekonomin i solceller. Denna yrkesgrupp har ofta stora lämpliga tak och en långsiktighet i sina investeringar. I de flesta lantbruk är det inte aktiemarknaden och kvartalsrapporter som styr eller investmentbolag med treårshorisont innan exit. Där vet istället bonden att om tjugo eller trettio år ska gården fortfarande drivas. Om inte av dottern eller sonen så förhoppningsvis inom släkten. I detta långsiktighetstänk kommer förkortningen LCOE in i bilden.

LCOE står för Levelized Cost of Electricity och innebär att man tar hänsyn till all el som solpanelen eller vindkraftverket kommer att producera under sin livstid – inte vad en finansavdelning eller aktiemarknad tycker är en lämplig avskrivningsperiod. Man delar således alla kostnader (konstruktion, bränsle, finansiering, underhåll, inflation, skatter, etc) med total produktion under hela livstiden. För solceller eller vindkraftverk med trettio års livslängd, låga underhållskostnader och noll i bränslekostnad blir LCOE särskilt fördelaktig och framförallt förutsägbar. Att beräkna bränslekostnaden under 30 år för kol, gas och biobränsle-kraftverk är omöjligt för dessa volatila råvaror.

Som exempel kostar nu en komplett solcellsinstallation med 100 kW toppeffekt på ett 700 kvadratmeters fastighetstak ca 1.3 miljoner kr. Underhåll och en ny växelströmsomvandlare efter 15 år ytterligare ca 200 000 kr. Panelerna producerar ca 2 400 000 kWh över 28 år. Mer i södra Sverige, mindre högre upp. Om vi förenklar och bortser från inflation och pengars tidsvärde hamnar vi på 62.5 öre per kWh! Mer avancerade kalkyler med nuvärdesberäkningar ger trots konservativa hängslen och livremmar ett pris under 1 kr/kWh[1]. Med investeringsstöd kommer man ner till drygt 70 öre/kWh. Ett företag betalar idag ca 65 öre för elen (ex moms) och ytterligare ca 30 öre i elnätsavgift. Har man sedan en tro på högre elpriser när kärnkraften stängs ner efter 2021 är det bara investera direkt! Och detta innan vi börjat prata hållbarhet, gröna värden och goodwill i marknadsföring.

När kommer fler tänka som bönderna? Det är ett tankehopp att sluta se el som något där priserna hoppar upp och ner och du ska våndas i beslut att välja rörligt eller fast. I stället blir det en engångsinvestering som nytt tak eller nya fönster och sen kan du ta elen för givet. Det är en investering som höjer fastighetens värde.

”Inköp av el blir istället en engångsinvestering som nytt tak eller nya fönster”

Uttrycket bondförnuft är en bra beskrivning. Bönderna fattade det först. Allt fler “män som heter Ove” (och kvinnor!) som suttit med miniräknaren vid köksbordet har greppat den tysta revolution som skett.

Vad kan bromsa och fördröja denna förestående revolution i synen på elförbrukning? Det kan vara den högst mänskliga tvekan att nu när solceller faller så mycket i pris – är det då inte bättre att vänta ett år och köpa då i stället? PC-branschen såg en liknande effekt för många år sedan och det tog ett tag från de första platt-tv apparaterna tills alla hade en. Väldigt få köpte platt-tv för 100 000 kr. Några “early adopters” slog till på 20 000 kr. När de gick under 10 000 kr exploderade marknaden när “early majority” vågade köpa. Var är vi nu med solcellsinstallationer?

Någonstans i detta prisfall når vi punkten där det är ekonomisk fördelaktigt att göra investeringen direkt. Det man tjänar på lägre elpris från solceller nu kommer överstiga det man förlorar på att vänta in billigare paneler i morgon. Kanske är vi redan där? Det är inte osannolikt att den tidiga majoriteten av långsiktiga fastighetsägare och industrier redan sitter med räknestickorna och snart greppar efter luren för offerter på solcellspaket.

Då blir det riktigt spännande. Hur reagerar de traditionella energi- och nätbolagen när plötsligt efterfrågan på el kraftigt börjar gå ner?

Artikeln har tidigare publicerats i Bodecker Partners elcertifikatrapport.

5 Kommentarer
Av Fredrik Bodecker
vd Bodecker Partners
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Göran Fredriksson skriver:

    Ibland behöver tak repareras, ibland behöver hela takbeklädnaden bytas ut. Sådant lär väl fördyras avsevärt om en solcellsanläggning finns på taket. Jag har aldrig sett en kostnad för detta i någon kalkyl över solceller på taket.

  2. Leif Allvin skriver:

    Hej
    Funderar på hur elenergin skall lagras om man inte kan sälja ut överskott på nätet under sommaren.
    Stora batteripack är ju nu aktuellt att tillverka och en stor fabrik skall byggas för detta ändamål.
    Hur kan man chansa med egen anläggning utan att vara ansluten till nätet.
    Då måste man ju ha reservkraft via dieselaggregat eller..
    tacksam för ett vettigt svar

  3. Kalle skriver:

    Om någon nu kan sätta sig off grid till priset 1,2-2 kr / kWh beroende på var man är i världen är jag skeptisk till.

    Annars är det ingen nätparitet man uppnår. Det är den gräns för när övriga konsumenter subventionerar, reglerkraft, backup, energilagring baskraft etc till förmån för egenproducenterna.

    Så snälla, var snälla och sluta ljuga. Att det är Deutche Bank som har enorma lån till förnyelsebar industri men som samtidigt verkar göra kreditförluster på samma lån som gjort rapporten (dessutom 2015) är då verkligen inget som förtjänar att hamna i Second Opinion.

  4. mats persson skriver:

    Alla dessa förenklingar och antaganden utan verklighetsförankring!
    Att el från egna solceller på något sätt skulle vara billigare än att få sin el levererad dygnet runt och året om genom ett väl fungerande och utbyggt elnät. Det är ju ren lögn!
    I sverige är det ju i princip 3 månader om året dår det inte solen når över horisonten.
    Hur är det tänkt att dessa ”frikopplade” hus då skall få sin el producerad.
    Även nattetid och molniga dagar så fungerar solceller dpåligt,, till viss del kan det variationer i dygnsförbrukning kompenseras med egenlagrad el genom så kallade energilager. Dock tillkommer då kostanden för detta. vilket idag gör att elkostnaden fördubblas jämfört med den kalkyl som redovisas ovan.. Dessutom måste under vintertid någon annan form av energilager finnas tillgänglig. Endera ett elverk eller att man omvandlar el under sommaren till lägesenergi(vattenkraft) eller kemisk energi (vätgas) .Även detta skulle göra ett Självförsörjande system mycket dyrt! för att inte säga orimligt dyrt /kwh..
    Och som redovisas i tidigare kommentar. Är ett scenario där fler går över till egenproducerad elproduktion ett hållbart system? är det för bra för samhällsekonomin?
    Om alla skall göra sin egen el, varför skall då inte alla också bygga sina egna bilar, baka sitt eget bröd, göra eget mjöl, ha egna höns, kor , getter, potaisland mm.. dvs då är vi tillbaks till 1800 talets bondesamhälle.. där själv är bäste dräng!! lycka till med att då föda jordens snart 10miljarder invånare!!

  5. Rafael Ospino skriver:

    Intressant inlaga som onekligen har sina poänger. Men den framhåller framför allt egennyttan av att göra egna investeringar i lokal tillförsel. Det vore dock högst önskvärt att vi börjat prata hållbarhet, gröna värden och goodwill i marknadsföring.
    Tyvärr har ju diverse aktörer av olika skäl kunnat missbruka begrepp som ”Klimatsmart”, ”Grönt” och ”Hållbart” i diverse projekt utan tillstymmelse till redovisning av skälen.
    Bara det i projektbeskrivningen har stått något i stil med ”Förnybar, ”Energibesparing” eller ”Energieffektivisering” har projektet varit garanterat mängder av gratis och positiv publicitet från diverse redaktörer med miljöförtecken.
    Detta trots att många av projekten i verkligheten har varit förödande ur ett livscykelperspektiv.
    Sann energieffektivisering är naturligtvis det mest miljövänliga vi kan ta företas oss, förutsatt, naturligtvis, att klimatavtrycket av åtgärderna återbetalas inom rimlig tid.
    Många anser dock uppenbarligen att tillförsel av samma belopp förnybar energi är lika miljövänligt, men bortser då från det faktum att utbyggnaden av denna tillförsel också utgör en miljöbelastning.
    Enligt IPCCs livscykelanalyser kan faktiskt vissa förnybara energislag ha lika stort klimatavtryck som kolkraft, och att installera sådan i Sverige är naturligtvis inte ett dyft ”Klimatsmart”.
    I princip all lokal tillförsel har ett större klimatavtryck än den el den ersätter. Ändå är det aldrig någon som efterfrågar det klimatavtryck den tänkta investeringen medför. Undrar om någon har beaktat risken att samtliga kraftslag en dag kommer att få betala en avgift i relation till sin miljöpåverkan? Det vore välkommet, eftersom då de billigaste, och därigenom skitigaste teknikerna skulle fasas ut. Idag är det ännu inte så. Starka politiska intressen har under ett flertal år basunerat ut att förnybart=miljövänligt. Så är alltså alls icke fallet.
    Ändå har detta bedrägeri kunnat fortgår i många år i Sverige. Obegripligt.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet