Moderaterna om energipolitiken

I den andra intervjun om partiernas energipolitik är det moderaternas tur.

Cecilie Tenfjord-Toftby motionerade nyligen i riksdagen om en översyn av energiskatterna. Hon argumenterar för att energiskatterna måste vara begripliga och ha ett brett folkligt stöd. Hon pekar ut koldioxidskatten som ett exempel på en skatt med tydligt syfte för miljöfrågorna, medan hon däremot menar att elskatten uppfattas som mindre transparent och vars syfte kan uppfattas som enbart att öka statens intäkter. 
– Skatterna måste vara begripliga och väl motiverade, säger Cecilie Tenfjord-Toftby som ansvarar för moderaternas energipolitik i riksdagen.

Hon vill se en genomlysning av samtliga skatter på energiområdet för att ”undersöka deras syften, deras respektive samhällsekonomiska och miljömässiga funktion samt säkerställa att ingen överbeskattning sker”.

Det är anmärkningsvärt att en moderat med sitt partis goda minne har motionerat om en skatteöversyn som skulle kunna få konsekvenser för statens budget. Enbart skatterna från elsektorn ligger på cirka 40 miljarder kronor per år enligt branschorganisationen Svensk Energi. Återstår att se om riksdagen accepterar hennes förslag.

– Jag motionerar inte om att energiskatterna vare sig ska minskas eller höjas, utan jag anser att en genomlysning behövs för att öka transparens och acceptans.

När det gäller den omdiskuterade höjningen av fastighetsskatten på vattenkraftverk hänvisar Cecilie Tenfjord-Toftby till den översyn som sker inom finansdepartementet, och säger att skattetrycket på vattenkraften inte får bli så stort att det äventyrar den framtida vattenkraftsproduktionen men preciserar inte närmare vad det innebär.

Hur är det då med moderaternas syn på styrning av på vilket sätt el och energi produceras på?
– Vi ska inte ha olika system eller skattenivåer för olika energislag, så få undantag som möjligt. Men ibland finns det trösklar som man måsta ta bort genom särskild styrning för att få igång produktionen.

Och hon tar elcertifikatsystemet som exempel.

– Systemet med elcertifikat är bra. Jag tror på styrmedel som är marknadsbaserade och som inte går över statskassan och behöver beslutas varje år, det blir långsiktigare. Det var bra att man gjorde de förändringar som innebär att även uppgradering av befintliga anläggningar ingår i systemet.

Stödsystem ska inte vara för evigt, målet är att den förnybara energiproduktionen ska stå på egna ben. När systemet fasas ut bör Sverige ha nått de uppsatta målen, menar Cecilie Tenfjord-Toftby.

– När vi sätter upp nya mål för energiomställningen får vi ta ställning till om det finns behov av nya stöd. Det kan behövas ett särskilt stöd till exempelvis havsbaserad vindkraft, som får det svårt att klara sig inom det befintliga systemet. Man kanske skulle titta på nätsidan och definiera nät som går till havsbaserad vindkraft som stamnät.

Finns det inte en inbyggd konflikt mellan olika särskilda stödsystem och den övergripande styrningen av koldioxidutsläppen?
– Nej, jag ser inget sådant problem. Vi lever med målkonflikter som måste hanteras, men det är inget problem.

Cecilie Tenfjord-Toftby pekar även ut stödet till miljöbilar som ett exempel.

– Jag är för miljöbilspremien, men det vore bättre med en marknadslösning liknande systemet för elcertifikat. Vi vill ha en fossiloberoende fordonsflotta och då måste vi styra åt det hållet. Miljöbilspremien gynnar viss teknik, men det vore bättre att styra på drivmedelsidan och genom ett certifikatsystem gynna exempelvis el och biogas på bekostnad av bensin.

Cecilie Tenfjord-Toftby ser inte att stödet till energiforskningen kommer att öka ytterligare.

– Nu satsar vi 1,3 mrd kronor per år på energiforskning och det nya är att vi har säkrat nivån för lång tid framöver, tio år.

Hon kan tänka sig skärpt styrning av energieffektivisering och tar byggnormen som exempel:
– Egentligen ligger det här utanför mitt ansvarsområde, men eftersom byggbolagen har visat att de kan bygga mer energieffektivt än vad reglerna kräver kan det finnas utrymme för att höja kraven. Det som behövs också är mer kunskaper om vilka effektiviseringsåtgärder som lönar sig. Här kan kommunernas energirådgivare spela en viktigare roll.

Cecilie Tenfjord-Toftby vill prioritera det svenska elnätet i förhållande till att bygga utlandsförbindelser.

– Vi behöver bättre förbindelser till Europa, men första prioritet har frågan om att förstärka elnätet inom Sverige. När Riksdagen godkänner Svenska Kraftnäts budget tar vi också på oss ansvaret för de prioriteringar som görs. Det gäller inte minst utlandsförbindelser.

Fördelen med elförbindelser till utlandet är att Sverige kan importera el när det behövs, menar Cecilie Tenfjord-Toftby. Nackdelen kan vara att vi ibland får högre elpriser. Ytterligare en positiv faktor är elnäten kommer att gynna investeringarna och jobben i Sverige.

– Bolagen vill kunna exportera el och deras investeringsvilja ökar med förbättrade elnät.

Den nya regleringen av elnätbolagens intäktsramar är det för tidigt att utvärdera menar Cecilie Tenfjord-Toftby.

– Det pågår en juridisk process, och jag vill vänta att ha åsikter förrän den är avslutad. Och om regleringen leder till minskade investeringar så blir det en politisk fråga igen.

Cecilie Tenfjord-Toftby är positiv till ny kärnkraft.

– Jag tror att det kommer att byggas nya reaktorer i Sverige.

När det gäller tillståndsgivningen för ny elproduktion menar Cecilie Tenfjord-Toftby att den ibland tar för lång tid.

– Besluten fattas på olika nivåer, vi måste undersöka hur processerna kan förbättras.

Hon öppnar för att definiera vad som ska vara den maximala handläggningstiden. Så har man gjort i EU när det gäller handläggningen av ny energiinfrastruktur av strategisk betydelse, det får ta maximalt tre år. Det är viktigt att hitta en balans mellan en säker juridisk process och kortare handläggningstider.

Samtidigt värnar hon det kommunala självbestämmande när det gäller vindkraftverk och är för den kommunala vetorätten när det gäller vindkraftverk.

– Det är bra med kommunalt självbestämmande för vindkraften. Riksdagen har lagt de svåra besluten på kommunerna, och då är det rimligt att de har den möjligheten. Sedan behövs det ett förtydligande om vilka krav som ska uppfyllas för att kunna lägga ett veto.

Hon menar att det inte är rimligt att kommuner först är positiva till nya projekt och sedan ändrar sig när det bildas en opinion.

– Jag tycker att det vore bra om kommunerna pekar ut områden som de anser är lämpliga för vindkraft så att både investerare och kommuninvånare vet var ny vindkraft kan komma att byggas. Det skulle ge en välbehövlig långsiktighet för alla inblandade parter.

Införandet av EU:s vattendirektiv oroar.

– En möjlig effekt är att vi förlorar 10-20 procent av den småskaliga vattenkraften. Jag skulle vilja se om det går att införa den norska modellen där man väger ihop värden av elproduktion med naturvärden och gör en helhetsbedömning för hela landet.

Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet