Missad men inte förlorad biogaschans

För att biogasmarknaden ska kunna fortsätta utvecklas måste regeringen ge marknaden rätt signaler. Det missade man i sin budgetproposition. Det skriver Energigas Sveriges vd, Anders Mathiasson.

Att biogas är bra verkar de flesta hålla med om. Politiker på alla nivåer framhåller gärna biogasen när man talar om hållbara energislag och drivmedel. Så även regeringens företrädare som gärna framhäver gasens roll i såväl klimatpolitik som landsbygdsutveckling. Med denna inställning bland politiker borde biogas- och fordonsgasbranschen fullständigt blomstra och biogasen flöda. Problemet är bara att väldigt få av de som så gärna framhåller biogasen, förstår förutsättningarna för att i dag producera och distribuera gasen. 

Få vet att tillståndsprocessen för biogasproduktion är snårig och lång. Och ännu färre verkar veta att lönsamheten i branschen i dagsläget är nästan obefintlig. Inte många av de biogasproducenter som i dag finns gör någon vinst i rena pengar. Vinsten är i stället att kretsloppet sluts, utsläppen minskar liksom oljeanvändningen. Att biogasproduktion inte ger tillräcklig lönsamhet börjar nu bli ett verkligt problem. Det fungerar inte i långa loppet. Allt fler intresserade investerare lägger nu projekt åt sidan och producenter avvaktar med att utöka produktionen. Med en volym på 1,5 TWh, vilken nästan inte förändrats de senaste fem åren, ser vi en marknad som nu börjar stagnera.

Obalansen mellan utbud och efterfrågan på fordonsgasmarknaden fortsätter att öka och vissa distributörer importerar nu biogas från våra grannländer för att tillmötesgå efterfrågan hos privatbilister, bussbolag och lastbilsåkare. Den här obalansen och olönsamheten går dock att ganska enkelt komma tillrätta med. Regeringen skulle med rätt insatser kunna få fart på denna marknad och inte bara ge lönsamhet till producenter utan också bidra till minskade utsläpp och nå politiskt uppsatta mål.

I höstbudgeten hade regeringen chansen att nu ge en signal och få fart på denna marknad. Chansen togs bara delvis genom att man förlängde och utökade stödet till marknadsintroduktion av ny teknik och nya lösningar för biogas. 280 miljoner satsas inom detta område fram till 2016. Det är viktiga miljoner men kommer dessvärre inte i nuläget att ge de volymökningar som behövs. Som komplement behövs också någon form av ersättning eller stöd till de som producerar eller vill producera biogas. Metanreduceringsersättningen som föreslogs av Energimyndigheten är en sådan ersättning som skulle kunna få igång en hel del biogasproduktion inom lantbruket.

En 20-öring per producerad kilowattimme biogas skulle i dagsläget kosta staten cirka 10 miljoner kronor om året. Om några år cirka 60 miljoner kronor och om hela lantbrukets biogaspotential togs tillvara skulle det ungefär kosta 140 miljoner kronor per år. Inga stora summor om man jämför med de stora samhällsvinsterna som skulle göras i minskade utsläpp inom lantbruket och inom transportsektorn, minskad övergödning i sjöar och hav och förbättrad luftkvalitet i städer.

Ett annat förslag som inte skulle behöva belasta statskassan alls är en Klimatbonus som är ett bredare styrmedel där några ören läggs på försäljningen av fossila drivmedel och som sedan går till de som producerar förnybara bränslen så som exempelvis biogas, etanol och DME. Klimatbonus kan liknas vid systemet med elcertifikat som ger den förnybara energiproduktionen långsiktiga styrmedel mot ett tydligt uppsatt mål. På sikt räknar även branschen med att klara sig själv tack vare ett stigande oljepris kombinerat med ny teknik och effektivare biogasproduktion. Men där är vi inte i dagsläget.

Det är nu ett knappt halvår till vårbudgeten presenteras och därmed gott om tid att dra igång en utredning kring vilket system som skulle vara det mest kraftfulla för att öka produktionen av biogas. En sådan politisk signal skulle ge marknaden en välbehövlig injektion av framtidstro. Branschen är beredd att satsa om också regeringen bidrar. Man kan inte bara framhålla biogasen i dess förträfflighet utan att också förstå förutsättningarna och svårigheterna och försöka bidra till lösningarna.

Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige

1 Kommentar
Av Anders Mathiasson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Almström skriver:

    Så länge de fossila bränslena är billigast kommer de att användas. Detta är en ekonomisk grundlag, och följden är att hållbara alternativ inte kan konkurrera.

    Men lösningen är enkel. Vi kan göra fossila bränslen dyrare, utan att höja allmänhetens skatter. Receptet heter Stadigt stigande koldioxidskatt med 100 procents utbetalning.

    Det innebär att fossila bränslen blir allt dyrare samtidigt som alla skatteintäkter betalas tillbaka till allmänheten, i lika stora delar.

    Ganska snabbt skulle biogas och andra hållbara alternativ bli mycket förmånliga och konkurrera ut de fossila bränslena, utan att kräva stora samhällskostnader. Läs mer på http://www.framtidsverket.se