Mikroproducerad el från sol har begränsad potential i energimixen

Mikroproducerad el är något som allt oftare nämns som ett inslag att räkna med i framtidens energimix. I dag är det en marginell företeelse som kan växa snabbt, men som också har sina tydliga begränsningar. Att till exempel småskalig solproduktion skulle kunna ersätta betydande delar av svensk baskraft är orealistiskt, menar Monika Adsten på Elforsk. 

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

För att mikroproduktion av el, även kallad småskalig elproduktion, ska bli så omfattande att man kan tala om att den blir ett viktigt bidrag för att ersätta delar av dagens produktion återstår en hel del. 

– Svensk Energi har bidragit med den bästa kartläggningen av hur omfattande mikroproduktionen är i dag. Den är från i höstas och visar att det finns sammanlagt minst 842 mikroproducenter i Sverige. Av dessa är solceller vanligast med 587 producenter, följt av 144 vattenkraftsproducenter och 111 småskaliga vindkraftsenheter. Dessa producenter har sammanlagt en effekt på 5,45 MW installerade, säger Monika Adsten, som leder Elforsks forskningsprogram om solel, och fortsätter:

– Just nu är det inte så mycket installerat, men det som är intressant är att det kan förändras mycket snabbt. I Danmark till exempel hade man i januari förra året 3 000 små solcellsenheter installerade som gav en effekt på 10 MW. I oktober samma år hade antalet anläggningar vuxit till 40 000 och en installerad effekt på 185 MW, säger Monika Adsten.

Utvecklingen av solcellsproduktionen genom mikroenheter i Sverige är svår att bedöma, menar Monika Adsten. I dag är den helt beroende av det så kallade investeringsbidraget, men det finns brister med ett sådant system.
– Man kan som mikroproducent ansöka om ett investeringsbidrag hos Länsstyrelsen och det betalar ungefär 35 procent av investeringskostnaden. Det man kan se är att ingen investerar utan att ha fått investeringsbidrag först. De som har ansökt om bidraget väntar med att köpa en solanläggning till ansökan är godkänd. Problemet med investeringsbidraget är att det inte driver ner kostnaden på anläggningarna. Dessutom driver det inte effektiviteten i anläggningarna, för man får betalt för kostnaden i investeringen, inte hur mycket el den ger. I dag är normalpriset för att installera 1 kW 20 000 kronor för en anläggning i villastorlek, och sedan finns det både dyrare och billigare anläggningar, säger Monika Adsten.

Hur mycket effekt kan man få ut av en anläggning?
– Man brukar säga mellan 100 och 150 kWh per kvadratmeter och år, men då ska man komma ihåg att det är en toppeffekt. Den effektivaste anläggningen ska ha en lutning på 45 grader och husets tak ska vara vänt mot söder, men det är ju inte alla hus som är placerade så. Det är stor skillnad mellan installerad effekt från solenergi och till exempel biokraft eller kärnkraft. Installerad effekt i de sistnämnda gäller ju oavsett tid på dygnet och vilket väder det är.

Var går gränsen för vad mikroproducerad solel kan bidra med? Om man drar det till sin ytterlighet, kan den till exempel ersätta svensk kärnkraft?
– Jag fick ett mejl en gång med frågan hur många solpaneler som behövs för att ersätta kärnkraften. Börjar man räkna på det så inser man att det är omöjligt. Det handlar om så stora ytor att det är orealistiskt.

För att mikroproduktionen av el ska ges bästa förutsättningar för att växa efterlyser Monika Adsten att Sverige inför så kallad nettodebitering. Det innebär att den förnybara el som privatpersoner eller företag producerar och överför till elnätet kan kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet.
– Systemet måste omfatta att producerad el via sol på dagen är lika mycket värd som annan el producerad när det är mörkt. För hushållen är den producerade elen värd mest när man använder den själv, säger Monika Adsten. Det pågår just nu en utredning om nettodebitering, som ska vara klar senast i juni i år.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

3 Kommentarer

  • Michiel van Noord
    27 mars, 2013: 10:35 f m

    En i Sverige mycket citerad svensk potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller (Kjellsson, 2000) nämner 40TWh/år, drygt en kvart av elkonsumtionen. Visst är det långt kvar dit, men några procent är möjligt och det känns ändå relevant.

    Effekten i texten borde såklart vara 100-150 kW eller kWp per m2 (istället för kWh).

    /Michiel

    Svara
  • Inger
    20 mars, 2013: 11:35 f m

    Förakta inte småpengar säger ett gammalt ordspråk. Ett annat säger många bäckar små blir en stor å.

    Med detta menar jag att alla energikällor, hur små och marginella de än är, har betydelse när man lägger ihop dem.

    Och – forskning och utveckling pågår.

    Inger

    Svara
  • lars löfstedt
    19 mars, 2013: 9:08 f m

    Hej Daniel med trevligt efternamn, vi kanske är släkt, jag härstammar från Värmland.
    För två år sedan installerade jag 6 kvm solceller på villataket. Inte idealiskt, särskilt vad gällde lutningen. Men skulle jag bygga upp det i bästa lutning måste jag begära bygglov. När man lägger det på taket ovanpå tegelpannorna slipper man, och så gjorde jag. Anledningen till att jag installerade solceller var att jag beställt en Prius laddhybrid efter 5 års lyckosam körning med vanlig Prius hybrid. Centers energipolitiske talesman skrev en debattartikel i DN, att elbilar skulle vi inte ha, då blev vi tvungna att importera kol- o kärnkraft från andra länder. Med mina 6 kvm producerar jag nästan 1 000 kwh/år och det räcker till en laddning per dag i min Prius. Jag vill vara miljövän. Elbilshälsning Lars

    Svara