Mer elproduktion pressar ner elpriset

Mer elproduktion pressar ner elpriset

Nils Andersson förklarar hur vindkraften påverkar priset på el. 

Jag har under några dagar på Second Opinion Energi diskuterat prissättningen på elmarknaden med Jonny Fargerström i Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Vi har fört diskussionen i kommentarsfältet på hans debattinlägg som bär titeln Vindkraften driver upp elpriserna.  

Uppenbarligen har inte Jonny förstått hur prissättningen går till varför jag vill ge en sammanfattande bild av vad som i verkligheten gäller.

Före 1996 fick vi elkunder betala elproducenternas kostnad. Då fungerade prissättningen ungefär så som Jonny tror att den fortfarande fungerar 1996 avreglerades elmarknaden och vi fick så småningom en nordisk konkurrensutsatt elmarknad med Nord Pool som hjärtat i verksamheten.

På Nord Pool fastställs marknadspriset på el som en funktion av utbud och efterfrågan och ingenting annat. Elproducenternas investeringskostnader i vare sig ny eller gammal produktion har ingen påverkan på marknadspriset. Ju mer som investeras i ny produktion ju större blir utbudet på Nord Pool. Därmed pressas marknadspriserna ner. För oss elkunder är det alltså bra att utbudet ökar.

Alla konkurrensutsatta marknader fungerar på samma sätt som elmarknaden, Elmarknaden är inte unik. När det gäller investeringar i vindkraft finns i Sverige ett elcertifikatssystem som ger elproducenterna incitament att bygga ny förnybar elproduktion.

Elcertifikaten behövs eftersom marknadspriset på el inte räcker för att täcka kostnaden för investeringar i ny förnybar el, exempelvis vindkraft. För att täcka kostnaden för elcertifikaten måste vi elkunder betala en kvotandel av marknadspriset på elcertifikat. Vi betalar ca 3,5 öre/kWh idag.

Eftersom utbyggnaden av ny el ökat utbudet på elmarknaden har marknadspriset pressats ner med ca 0,5 öre/kWh. Vi elkunder får alltså betala ca 3 öre/kWh netto i ökat elpris vilket knappast kan rubriceras som att Vindkraften driver upp elpriserna.

5 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Gunnar skriver:

    ”Låta bli att släppa ut vatten” är en korkad kommentar. Vi som hålt på med vattereglering i många decenier vet att optimering är det enda rimliga. Vattnet tappas av på ett optimalt sett likadant nu som före avregleringen. Teoretiska avsteg från det optimala leder till sämre ekonomi. Den som hävdar annat har dålig kunnskap.

  2. NilsLennart skriver:

    Tack för svaret. Jag fick bekräftat att el är en unik produkt, inte likt något annat.
    Jag fick bekräftat att elproducenten genom värdering av vattnet kan låta bli att släppa ut det på marknaden.
    Priset på elcertifikat kunde jag inna, men jag förstår inte ekvationen att vindkraft skall kunna bli lönsam när elpriset på åtminstone 5 års sikt sjunker, utbudet av förnybar el ökar, kvotplikten minskar och då borde med normala marknader elcertifikaten bli annu billigare. Vem skall finansiera utbyggnaden av vidnkraft??
    Är det sagt att minskningen av koldioxidutsläppen skall ske genom produktion av förnybar el?? Är det sagt att det skall ske i Sverige?? Enligt Klas Eklund – Vårt klimat är det 30 ggr effektivare att satsa på CO2-minskningar utomlands än att göra det i Sverige. Men det var en annan fråga.
    Tack för lektionen.

  3. Nils Andersson skriver:

    Lennart
    Man kan möjligen säga att elmarknaden är speciell på det sättet att el inte går att köpa för att själv lagra. Olja och bananer kan du köpa och lagra det är rätt. El däremot konsumeras samtidigt som den produceras.
    När det gäller vattnet i de reglerbara magasinen så bedömer producenten vad han vill ha betalt genom att i sin utbudskurva lägga in de sk vattenvärdena som speglar magasinsvattnets värde. Vattenvärdena är olika i olika magasin beroende på aktuella förhållanden. All produktionskapacitet bjuds ut i utbudskurvan. När marknadskrysset fasställs kommer den del av magasinsvattnet som ligger utanför krysset att sparas för senare användning. Denna metod att värdera vattnet i magasinen är exakt samma metod som användes före avregleringen.
    Att marknadspriset på el påverkas marginellt av vindkraften beror på att vindkraften fortfarande är en marginell produktion. Påverkan kommer att öka när vindkraftproduktionen ökar.
    Marknadspriset på elcertifikat fastställs på liknande sätt som marknadspriset på el. Det är utbud och efterfrågan som bestämmer marknadspriset. Staten kan inte påverka marknadspriset på elcertifikat på annat sätt än att öka målet, dvs efterfrågan, som idag är 25 TWh förnybar el år 2020.
    När vi idag har ett stort utbud av elcertifikat så pressas även detta marknadspris ner. Marknadspriset på el är i dag lågt framförallt beroende på välfyllda vattenmagasin. Vattenvärdena är därför låga. Priserna på utsläppsrätter är också låga idag vilket också pressar ner marknadspriset på el. Dessutom är elförbrukningen fortfarande ganska låg.
    Sammantaget leder detta till låga marknadspriser på el.
    En investerare måste dock ta hänsyn till vad som händer med marknadspriserna på sikt. Om politikerna menar allvar med att minska utsläpp av koldioxid så kommer elpriserna på sikt att öka och med mer normala hydrologiska förhållanden kommer också marknadspriserna på el att stiga.

  4. Matthias Rapp skriver:

    Jag håller fullständigt med om vad Nils Andersson skriver om hur prisbildningen på Nordpool går till. Det är också riktigt att elkonsumenterna betalar en elcertifikatavgift som finansierar nybyggnation av förnyelsebara produktionsanläggningar. Vindkraftens andel av dessa cirka 3,5 öre/kWh är dock bara circa 1 öre/kWh då merparten går åt att finansiera bioenergianläggningar såsom kraftvärme samt småskalig vattenkraft.
    Matthias Rapp
    Energidebattör

  5. NilsLennart skriver:

    Min kunskap är ju bristfällig som Johny Faberström och jag har några frågor.

    Är inte elmarknaden unik? Finns någon annan produkt som inte kan köpas billigt t ex idag och sedan användas hela året. Är oljan billig kan jag ju köpa på mig till dagens pris. Är bananerna billiga kan jag ju köpa på mig till dagens pris. Är elen billig kan jag inte köpa på mig till dagens pris.. Gör detta inte elmarknaden unik?

    På Nordpool sätts priset som funktion av utbud och efterfrågan. Detta förstår jag. Men om jag vill ha ett högre pris och inte vill producera är inte detta möjligt. Ingen kan väl tvinga mig att använda vattnet om jag hellre spar det i magasinet och driver priset uppåt? Att vindkraften driver priset neråt, måste väl förutsätta ”allt annat lika”?
    Vad baserar Du påstående med att vindkraften driver priset neråt 0,5 öre/kWh?

    Eftersom vindkraftsindustrin näpeligen får kostnadstäckning med dagens elpris och dagens certifikatsersättning, måste väl politikerna höja certifikatspriserna. Detta Innebär väl då höjda elpriser. Se fru Hatts interpellationsvar i riksdagen förra veckan.
    Beklagar min dåliga fattningsförmåga.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet