Mattias Ganslandt: ”Riskerar stå med infrastruktur som inte håller måttet”

Nu kommer beslutet från Energimarknadsinspektionen som sätter en ram för hur mycket elnätföretagen ska få ta betalt av sina kunder de närmaste tre åren. Men redan för en månad sedan beslöt Energimarknadsinspektionen att den ränta – eller avkastning – som ska gäller för kapital som används för elnät ska vara 5,2 procent före skatt, med inflationen avräknad.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Mattias Ganslandt vid Center for European Law and Economics är kritisk till beslutet och menar att den beslutade räntan är lägre än i jämförbara verksamheter och att det kommer att bli svårt att genomföra de investeringar som behövs. 
– Med den fastslagna räntan på 5,2% riskerar vi att om 40 år stå med en infrastruktur som inte håller måttet, säger Mattias Ganslandt. För exempelvis vindkraften är elnätsinvesteringar helt avgörande, och de hotas av den låga räntan. Utan en förnyelse av näten kommer det inte att gå att bygga ut den förnyelsebara energin i den takt som politikerna önskar.

Mattias Ganslandt har undersökt vilken ränta som gäller för jämförbara verksamheter med förhållandevis låg risk. För andra nätverksamheter är räntan på liknande vis reglerad. För det statliga TV-mastbolaget Teracom har Post- och Telestyrelsen fastslagit en ränta på 8,6 procent och för TeliaSoneras fasta telefoninät 8,8 procent, innan inflationen är avräknad.

När det gäller statens egna bolag med monopolverksamhet är statens krav på avkastning högre än det som anses tillräckligt för elnät enligt Energimarknadsinspektionen. Exempelvis har det statliga företaget Jernhusen, som äger och förvaltar tågstationer, ett avkastningskrav från staten på 12 procent på eget kapital.

De statliga AP-fonderna skulle med sin långsiktiga investeringshorisont kunna investera i framtidens elnät. Men då räcker inte en ränta på 5,2 procent före skatt.

– Det blir väldigt märkligt när den reglerade avkastningen sätts så att våra pensionspengar inte kan investeras i elnät trots att det handlar om en mycket värdefull infrastruktur för samhället, menar Mattias Ganslandt. AP-fondernas avkastningskrav är rimligt men helt enkelt för högt för att det ska vara möjligt att äga elnätsverksamhet med Energimarknadsinspektionens ränta.

Avkastningen på monopolverksamheter ska vara skälig och staten har slagit fast att skälig avkastning är detsamma som marknadsmässig ränta.

– Man kan helt enkelt inte komma fram till att 5,2 procent är en marknadsmässig ränta för elnät, fortsätter Mattias Ganslandt. Energimarknadsinspektionen är ensam om den uppfattningen. De har beställt flera externa expertutredningar som kommer fram till att den marknadsmässiga räntan är betydligt högre.

Vad tror du är orsaken till Energimarknadsinspektionens beslut?
– Energipriserna har stigit dramatiskt, bland annat beroende på den gröna skatteväxlingen. Det har blivit starka reaktioner och ställts krav på åtgärder och man anser väl att något måste göras för att hålla nere priserna.

Mats Olin
Av Mats Olin
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*