”Många bäckar små” – högaktuellt uttryck i vattenkraftsdebatten

”Många bäckar små” – högaktuellt uttryck i vattenkraftsdebatten

Vattenkraften har länge varit ryggraden i svensk elproduktion. Idag står vattenkraften för ungefär hälften av den producerade elen i landet och är helt förnybar. Då vattenkraften snabbt och enkelt kan regleras, är den en vital del i planerandet och utvecklandet av framtidens energikällor och skapar förutsättningar för andra förnyelsebara energikällor. Genom att göra viktiga investeringar i utveckling går det att öka effekten i befintliga anläggningar.

Men trots vattenkraftens betydelse och potential är dess framtid långt ifrån ohotad. Vattendomarna, som styr hur vattendrag får regleras, omprövas ständigt. Dessa omprövningar leder ofta till att produktionen vid anläggningarna minskas. Vi går en oroväckande utveckling till mötes där en stor mängd elproduktion i befintliga anläggningar går förlorad genom den minskade produktionen i våra vattenkraftverk.

Talesättet ”många bäckar små” har aldrig tidigare varit så talande som i debatten kring just vattenkraftens framtid. Även om vattenkraften kan effektiviseras riskerar det att bli ett nollsummespel.

Ambitionen borde istället vara att utöka produktionen. Genom att modernisera befintliga anläggningar skulle produktionen kunna höjas med några procent, vilket skulle vara en betydande del av den totala elproduktionen. Den stabila elförsörjningen från vattenkraften ger en positiv inverkan på näringsklimatet.

I tider där basindustrin haltar på grund av opålitliga och dyra lösningar kring sin energiförsörjning skulle vattenkraften kunna stå ut som ett konkurrenskraftigt, stabilt och miljövänligt alternativ. Ett ökat utbud på el till konkurrensmässiga priser skulle därmed gynna den svenska exportindustrin stort och hålla ner kostnaderna för hushållen. För att trygga den framtida elproduktionen måste regelverket kring svensk vattenkraft underlättas. Tillsammans med att effektivisera anläggningar kommer det att vara en viktig förutsättning för att ha en långsiktig, kostnadseffektiv och miljövänlig elproduktion i vårt land.

Krister Hammarbergh
Riksdagsledamot (M)
Norrbotten

9 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ingvar Andersson skriver:

    Tack Krister Hammarbergh för ett klarsynt och välformulerat inlägg! Det är inte volymen av ord och floskler som vattekraftsmotståndarna använder sig av, utan korta och verklighets förankrade inlägg som ger tyngd!
    Tack!

  2. Bo-Yngve Nilsson skriver:

    Hej Krister Hammarbergh!

    Har du sett torrlagda älvfåror och tömda regleringsmagasin?
    Jag har växt upp vid Faxälven i Jämtland och upplevt de allvarliga miljöingrepp som sket och såren i naturen som aldrig kommer att kunna läka.
    Mina föräldrars jordbruksmark dämdes över och ersättningen var mycket låg.
    Tycker du att vattenkraften är en miljövänlig energikälla trots de bestående miljöskadorna i älvdalarna?

    Jag hänvisar till http://www.alvraddarna.se

    DÄR FINNS BILDER OCH FAKTA OM ÄLVARNA!

    Ifjol nettoexporterades över 15 TWH enl Energimyndighetens hemsida.
    Om vi tänker på miljön och vill värna om den så
    borde vi använda den energi som vi utvinner i vårt land själva.
    Vilka bolag exporterade ? Vart gick vinsten?

    Vad får de fattiga Norrländska kommunerna
    tillbaks av vinsterna från vattenkraften? Ingenting.
    Den frågan borde du Pernilla lägga ner energi på.

    Ta lärdom av Norge innan glesbygden dött.

    Vart tog kampanjen ”HELA SVERIGE SKA LEVA” vägen?

    Nu är det dax för Sverige att följa och uppfylla EU direktiven dvs göra verkstad av alla fina miljömål och återskapa biologiskt mångfald i de reglerade älvarna.
    Alla och även du Pernilla har ett stort ansvar att överlämna vattendrag med god ekologisk status
    till kommande generationer,innan det är för
    sent och skadorna som exploatörerna åstadkommit måste återställas där det är möjligt.

    Tänk på hur illa Indianerna behandlades,så har många i de Norrländska älvdalarna också
    behandlats.Mina föräldrars jordbruksmark dämdes över.
    De få älvsträckor som nu finns kvar måste skyddas och värderas högre.

    Krister var god läs om……..
    Landsbygdsutveckling http://www.jordbruksverket.se/

    Jag vill att du läser FP riksdagsmotion

    FP9016
    Enskild motion
    Motion till riksdagen: 2014/15:27
    av Nina Lundström (FP)
    Vattenkraftens miljöansvar och fiskars vandringsvägar
    2014-10-02 16:42
    Förslag till riksdagsbeslut
    1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
    om vattenkraftens miljöeffekter och den biologiska mångfalden.
    Motivering
    Vattenkraften är en förnyelsebar klimatvänlig energiform och har betytt mycket för
    utvecklingen av elförsörjningen i vårt land under 1900 talet. Vattenkraftens storskaliga
    utbyggnad har varit en lyckosam för svensk energiproduktion. Negativa effekter kan
    dock även idag konstateras på närmiljön, biologisk mångfald, fiskens vandringsvägar,
    besöksnäring och bygdeutveckling. En av Europas längsta torrlagda älvfåror finns i
    Sverige i Lilla Luleälv i Norrbotten.
    Riksdagens har under flertalet gånger fattat beslut om tillkännagivande om
    vattenkraftens miljöeffekter och biologisk mångfald. En offentlig utfrågning hölls
    hösten 2011 för att belysa olika perspektiv och miljöeffekter ”2011/12:RFR1 Biologisk
    mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppföljning”, Miljö-och
    jordbruksutskottets utvärderingsgrupp genomförde även studiebesök.
    Riksdagsledamöter följde upp utfrågningen med lokala besök till bland annat Lilla
    Luleälv. Perspektiven på vattenkraft handlar om energiproduktion, miljökonsekvenser,
    biologisk mångfald, lokalbefolkning, vattendomar och äganderätt.
    Viljan att bygga ut orörda älvar och vattendrag, som idag enligt lag är skyddade,
    återkommer med jämna mellanrum. Men frågan om att fortsätta utbyggnaden i redan
    utbyggd älvar förekommer också. Det förekommer flera argument för fortsätta att bygga
    ut vattenkraften. Kärnkraften står för ungefär hälften av svensk energiproduktion. En
    avveckling av kärnkraften förutsätter storskaliga lösningar för att ersätta förlorad2
    energiproduktion. Antingen genom inhemskproduktion eller import av el.
    Vattenkraftens utbyggnad framhålls även som lösning för balanskraft till vindkraft. Det
    behövs en alternativ energikälla till vindkraft när det inte blåser. Det är tydligt att den
    energipolitik och avvecklingspolitik som en regering åtar sig måste beakta vad en
    förtida avveckling av kärnkraften ger för miljöeffekter.
    Sveriges elförsörjning kan tryggas genom energisystem som grundas på varaktiga,
    klimatvänliga, förnybara energikällor samt en effektiv energianvändning.
    Användningen av fossila bränslen bör minskas. Alla energikällor bör dock utvärderas
    genom deras totala miljöeffekter. Även när det gäller lokala effekter på livsmiljö och
    biologisk mångfald. Denna prövning har inte funnits för vattenkraft. Lagstiftningen från
    främst år 1918 är en exploateringslagstiftning. Lagstiftningen har medgett vattendomar
    utan tidsgräns och som inte omprövas efter viss tid. Miljöbalken kom år 1999.
    Enligt 4 kap. 6 § miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering eller
    vattenöverledning för kraftändamål inte utföras i nationalälvarna Torneälven,
    Kalixälven, Piteälven eller Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och
    biflöden. Samma skydd gäller också för ett antal andra angivna älvsträckor samt
    vattenområden med käll- och biflöden. Dock finns en ventil i 4 kap. 6 § miljöbalken
    som i praktiken skulle kunna medföra möjlighet till exploatering.
    Nationalälvarna och de övriga älvsträckor och vattenområden som riksdagen har
    undantagit från utbyggnad måste självklart skyddas även i fortsättningen. Samtidigt kan
    en miljöanpassning av vattenkraften ske. Miljön behöver förbättras såväl i, och omkring
    befintliga vattenkraftsanläggningar, som i vattendrag med skador från tidigare
    vattenregleringar.
    Driften av anläggningar behöver miljöanpassas. De stora spillen av vatten vid vissa
    tidpunkter med höga vattennivåer som följd gör att älvfåror spolas med betydande
    mängder vatten. Med negativa miljöeffekter, och påverkan på biologisk mångfald, som
    följd. Det finns exempel på fisk som då vandrar och dör.
    Möjligheten att fortsätta en utbyggnad av vattenkraft i redan utbyggda älvar kan inte
    fortsätta genom effekterna på miljön. Att miljön redan tagit skada eller att biologisk
    mångfald skadats är inte argument för att fortsätta att vålla nya skador i redan utsatt
    miljö. Istället bör fokus riktas på vilka åtgärder som är möjliga för att minska skador på
    miljö och den biologiska mångfalden. För detta krävs ett bättre kunskapsunderlag då
    kunskap saknas på många håll idag. Insatser kan inte avfärdas på grundval av att
    kunskap saknas. Lösningen bör vara att kunskapsunderlaget tas fram för att därefter
    pröva vilka åtgärder som är möjliga.

    HaV: Ja till omprövning för vattenkraften
    Publicerad 14:00 – 2014/10/14

    Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu yttrat sig över vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande ”I vått och torrt — förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35”.
    – I stort är vi positiva till utredningens förslag och menar att de behövs för att kunna ställa nödvändiga miljökrav på landets vattenverksamheter, säger Anders Skarstedt, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn.
    Många av Sveriges vattenverksamheter som vattenkraftverk, dammar och bortledning av vatten är uppförda eller drivs med tillstånd som gavs med stöd av äldre lagstiftning. Därför beslutade regeringen i april 2012 att miljöbalkens regler om vattenverksamheter och vattenanläggningar behövde ses över. Utredaren Henrik Löv fick i uppdrag att utreda hur vi säkrar att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter lever upp till moderna miljökrav samtidigt som svensk vattenkraftproduktion kan utvecklas och stärkas.
    Förra hösten kom delbetänkandet ”Ny tid ny prövning — förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2013:69” som bland annat föreslår att all vattenkraft ska prövas enligt miljöbalken, även sådana som har tillstånd enligt äldre lagstiftning, privilegiebrev eller så kallad urminnes hävd. I juni överlämnades slutbetänkandet till miljöminister Lena Ek.
    – Utredningen föreslår flera förändringar i bestämmelserna för vattenverksamheter, vilka innebär en anpassning till de krav som i dag gäller för miljöfarlig verksamhet. Detta tycker vi är väldigt bra eftersom till exempel vattenkraft har stor påverkan på våra vattenmiljöer, säger Anders Skarstedt.
    – De föreslagna förändringarna skapar förutsättningar för att nya och befintliga vattenverksamheter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska kunna anpassas till miljöbalkens krav.
    På några punkter har dock HaV en annan uppfattning om vad som bör göras, bland annat när det gäller de så kallade fiskeavgifterna. Domstolen kan i dag ålägga vattenverksamheter sådana avgifter och pengarna används för att återställa skadade vattenmiljöer. Utredningen föreslår att fiskeavgifterna avskaffas. Istället ska domstolarna besluta om kompensationsåtgärder enligt 16 kap 9 § i miljöbalken för att kompensera skadan på vattenmiljön.
    – Vi vill att användningen av fiskeavgifterna utreds bättre innan de tas bort. Vi menar att det fortfarande finns ett berättigande för dessa, i alla fall under en övergångsperiod, säger Anders Skarstedt.
    – Vi vill också ha en översyn av kompensationsåtgärderna enligt 16 kap 9 § i miljöbalken eftersom vi är tveksamma till hur effektiva dessa är. Vi har inte sett så många exempel på att dessa fungerar i praktiken och praxis är väldigt begränsad.
    HaV förordar också utredningens förslag om ändringar i bestämmelserna om omprövning. Myndigheten anser inte att de föreslagna förändringarna i omprövningsbestämmelserna kan ses som ett alternativ till förslaget till nyprövning i SOU 2013:69.

    Här kan du läsa HaV:s yttrande

    Här kan du läsa mer om Vattenverksamhetsutredningen

    Nu finns chansen att minska vattenkraftens skadeverkningar. (Foto: Axel Hencke)
    Nu finns chansen att minska vattenkraftens skadeverkningar. (Foto: Axel Hencke)

    Sportfiskarnas synpunkter på Vattenverksamhetsutredningen
    Publicerad 08:02 – 2014/11/04

    Sportfiskarna har nu lämnat in förbundets synpunkter på Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande. Förbundet välkomnar utredningens förslag som helhet, men riktar även kritik mot vissa förslag som att man vill ta bort fiskeavgifter och bygdemedel.
    Vattenverksamhetsutredningen har debatterats flitigt i media de senaste månaderna. Förslagen är nödvändiga för att vi ska få till en rättsäker miljöanpassning av vattenkraften men har skapat stor oro hos vattenkraftbranschen.
    En viktig princip i de direktiv som gavs när utredningen tillsattes 2012 var att den skulle lämna förslag på förändringar som innebär att verksamheter i vatten ska regleras på liknande sätt som annan miljöfarlig verksamhet. Vidare skulle utredningens förslag leda till att grundläggande principer för miljörätten, såsom principen om att förorenaren betalar och att bästa möjliga teknik ska användas, får genomslag även för vattenverksamheter. Delbetänkandet fokuserar till stor del på förslagen om ny prövning för vattenkraft och dammar, medan slutbetänkandet handlar om bland annat omprövningar och markavvattning.
    Några av de viktigaste förslagen i Vattenverksamhetsutredningen:

    Ny prövning
    Det mest omvälvande och omdiskuterade förslaget som innebär att vattenverksamheter utan tillstånd enligt miljöbalken kan föreläggas av länsstyrelsen att söka nytt tillstånd, och därmed ställs i regel krav på villkor såsom fiskvägar och minimitappningar. De som inte får nytt tillstånd kan få föreläggande att riva ut anläggningen.

    Bygdemedel och fiskeavgifter
    Sportfiskarna avstyrker utredningens förslag om att bygdemedel och fiskeavgifter ska tas bort. Bygdemedel och fiskeavgifter betalas av kraftverksägare för att kompensera för skador verksamheten orsakar, bland annat på fisket. Dessa medel och avgifter kan användas för t ex restaureringsåtgärder i vattendraget, fiskutsättning eller utvecklingsprojekt i bygden. Utredningen menar att kompensation för skador på miljö och fiske enbart ska ske genom villkor om t ex fiskvägar och minimitappningar. Sportfiskarna anser att det finns skäl att behålla fiskeavgifter och bygdemedel då man sällan kan förutse alla skador en verksamhet orsakar på längre sikt samt för att påverkan på fisket inte kan kompenseras i tillräcklig utsträckning.

    Markavvattning
    Utredningen föreslår att rensning av vattenanläggningar ska vara anmälningspliktig C-verksamhet. Tidigare har rensningar bara krävt anmälan till länsstyrelsen om fisket kan skadas. Det blir med andra ord länsstyrelsen och inte rensaren som avgör om fisk eller biologin i övrigt kan ta skada. Därmed ges länsstyrelsen större möjlighet att ställa krav på att rensning sker med hänsyn till livet under vattenytan och i vissa fall kan rensning förbjudas.

    Här kan du läsa mer om utredningen och Sportfiskarnas remissvar:
    Delbetänkandet
    Remissvar delbetänkandet
    Slutbetänkandet

    Remissvar slutbetänkandet

    MVH

    Bo-Yngve Nilsson

    Sportfiskarna

  3. Anders Olsson skriver:

    Som vanligt när det gäller sådana här frågor visar moderata företrädare upp ett totalt förakt för miljö och biologisk mångfald.

  4. Kenneth Bengtsson skriver:

    Vad säger man. – Åter en av alla tokiga sk. politiker som saknar kunskap i det man uttalar sig om. – börja konstigt nog att bli vanligt att sätta ett M bakom personerna i fråga.

    Vad mister Krister Hammarbergh glömmer är frågan om den skada denna i dag såkallade förnybara energi som han gråter över åsamkar för allt det levande väsen som är beroende av en fri vandringsväg kring dessa kraftstationer.

    Talesättet ”många bäckar små” eller ” en gnutta osaklighet sparar tonvis med förklaringar.” tydliggörs med all kraft av att desto fler av mister Hammarbergh M personer som uttalar sig – utan att ha kunskap i ämnet desto mer trovärdig blir rappakaljan .

    Ibland vore det skönt att läsa vad politiker själv verkligen tycker och tänker utan att slippa energi lobbyisternas medverkan. Jag är övertygad om att en person som mister Hammarbergh inte själv har kompetens att skriva en debatt artikel om el energin. Energimaffian är i dag så inställsam och manipulerande och tar även hjälp alla så även nyttiga idioter i deras framfart mot drömmen om att alla älvar i Sverige skall tystas för all framtid genom att var utbyggda. ”Nyttig idiot är ett omdöme om en person som ex. utnyttjar en persons övertygelse och godtrogen idealism så att han löper den cyniska personens ärenden utan att vara medveten om att så är fallet och i stället tror att det är de egna intressena som värnas

  5. Marika Lundgren skriver:

    Okunskap eller med berått mod? Inte utan att man stilla undrar när man läser Krister Hammarberghs ord. Fast egentligen spelar det ingen roll, det är lika illa vilket som. Moderaterna visar än en gång prov på kortsiktig, ogenomtänkt politik som bara har ett enda syfte dvs. att förse redan rika med mera pengar. Utan att så mycket som blinka offras miljö och biologisk mångfald respektlöst.

    Man blir både arg och rädd!!

  6. urban hjälte skriver:

    Krister H skriver ”Vi går en oroväckande utveckling till mötes där en stor mängd elproduktion i befintliga anläggningar går förlorad genom den minskade produktionen i våra vattenkraftverk.”
    Det som är verkligt oroväckande är att Krister H och vattenkraftslobbyn totalt skiter i de stora skador vattenkraften orsakar! Skador som kan lindras genom att släppa några procent vatten i fiskvägar/faunapassager. Att förkasta dessa typer av åtgärder och samtidigt säga sig värna om miljön tyder på okunskap och brist på respekt för andra värden än pengar och kortsiktig vinning!

  7. John Schütte skriver:

    Krister Hammarbergh har fel i att vattenkraften är miljövänlig. Definitionen på miljövänlig är något som förbättrar miljön eller åtminstone inte skadar den (Källa: konsumentverket.se). Vattenkraften får inte ens marknadsföras som miljövänlig. Otaliga forskningsrapporter har gjorts om hur vattenkraften förstör den biologiuska mångfalden i strömmande vatten, sjöar och hav. Lösningen på framtida energiförsörjning är framförallt energieffektivisering och INTE HÖGRE elproduktion. Det är uppenbart att Krister Hammarbergh har tät kontakt med vattenkraftslobbyn som råkar vara Sveriges lukrativaste bransch. Det handlas som vanligt om pengar och inte om miljön.

  8. Per Persson Eckerström skriver:

    Jag skulle vilja veta hur mycket Krister Hammarbergh läst på vad gäller miljön och vattenkraft.

    Kan det vara så att du är en stadsmänniska som är född och uppväxt i storstaden? En sådan där som inte ens hade sett en ko innan sena tjugoårsåldern.

    Det VIKTIGASTE man kan göra som politiker är att se till att vara påläst innan man kommer med uttalanden i frågor. Antagligen är du Krister en sådan människa som sitter och tror att vattenkraften är miljövänlig. Fråga då: Lax, Öring, Sik, Flodkräftor, Nejonöga, Flodpärlmusslor, Ål el. alla andra arter inte minst insekter hur det är med deras miljö då vi i vår iver att ha ännu mer elöverskott skall producera på deras bekostnad.

    LÄS PÅ!

    Så nu, gör om och gör rätt!

    Per

  9. Leif Johansson skriver:

    Vattenkraft är inte och har alldrig varit miljövänlig. De ekologiska effekter vid utbyggnad av vattendrag får aldrig nonchaleras. Detta är inget annat än kortsiktigt ekonomiskt tänkande. Vi ser ständigt de förödande konsekvenser som regleringarna åstadkommer, åtminståne vi som vistas i naturen kontinuerligt. Djur och insektsliv spolieras ph värden gör att växt och djurliv ändras. Känsliga arter som tex röding försvinner då lekområden förstörs. Någonstans måste detta med att framställa vattenkraften som ett naturvänligt alternativ ta slut.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet