Läget i omvärlden hotar leveranssäkerheten

Läget i omvärlden hotar leveranssäkerheten

Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges omvärld försämras och med det ökar hotet mot leveranssäkerheten och försörjningstryggheten av el och energi. Det menar Mikael Toll, chef för Energimyndighetens enhet trygg energiförsörjning.

– Vi måste tänka mer på de säkerhetspolitiska riskerna inom energiförsörjningen, säger han.

Leveranssäkerheten och försörjningstryggheten har en säkerhetspolitisk dimension. Här behöver Sverige öka sin beredskap och förmåga, menar Mikael Toll, chef för Energimyndighetens enhet trygg energiförsörjning. Utvecklingen av det säkerhetspolitiska läget är negativ. Situationen i omvärlden har försämrats samtidigt som vi blir mer beroende av en avbrottsfri energiförsörjning. Den här kombinationen gör att Sveriges energiförsörjning är mer sårbar än tidigare.

– Man skulle kunna säga att hotbilden mot energiförsörjningen blir mer komplex, samtidigt som samhällsutvecklingen gör att sårbarheten i de tekniska systemen ökar. Vi bygger in mer elektronik i samhället och gör oss mer beroende av el. När något då går fel i energiförsörjningen blir konsekvenserna större än för 30 år sedan. Att hindra någon som letar efter sårbarheter för att skada kräver andra sätt att tänka än att exempelvis vädersäkra infrastrukturen. Många är ovana med den här typen av hot idag, säger Mikael Toll.

På vilket sätt kan och borde Sverige höja sin beredskap?

– Det finns alltfler tecken på att olika aktörer letar efter sårbarheter inom energiförsörjningen, som kan användas om man vill skada samhället. Den här informationsinsamlingen kan ske både genom publika uppgifter och med mer dolda metoder som till exempel inbrott, dataintrång eller en väldigt nyfiken praktikant. Att helt skydda energiförsörjningen är omöjligt i dagens samhälle. Men att öka skyddet är nödvändigt framöver, det finns dock ingen enkel snabb lösning, säger Mikael Toll och fortsätter:

– Det viktigaste nu är att öka medvetenheten om att hotbilden är komplex och att mycket resursstarka aktörer aktivt letar efter svagheter. Att förbättra informationssäkerheten på organisations- och individnivå och förbättra det generella säkerhetsskyddsarbetet är exempel på områden som många behöver jobba mer med.

Mikael Toll bedömer att vi i Sverige har marknadsaktörer som ganska väl vet sina roller på en marknad med, som han beskriver det, hyfsat klara spelregler och tydlig ansvarsfördelning. Det ger goda förutsättningar till viss del. Men när svenska marknadsaktörer stöter på statliga aktörer från andra länder med en annan agenda finns sårbarheter och risker som kan vara svårt att hantera utan ökat samarbete med svenska myndigheter. Regelverk, verktyg och samarbeten som inte förändrats på många år kan behöva utvecklas utifrån dagens nya förutsättningar, menar han.

– Ryssland är ett exempel på ett land som ser energisektorn som en strategisk resurs och som använder energi på olika sätt för sina säkerhetspolitiska intressen. När svenska energibolag och samhällsviktiga energianvändare utsätts för den här typen av aktörer blir vi sårbara. För är man tekniker på ett energibolag så tänker man kanske inte på hur man själv bör agera för att förebygga och lindra risker i verksamheten som uppstår, på grund av det försämrade säkerhetspolitiska läget, säger Mikael Toll.

Hansäger att oavsett hur mycket vi förbättrar beredskapen kommer störningar ändå att inträffa ibland.  Att dämpa konsekvenser vid en störning är ett ansvar som ligger på många i samhället, från myndigheter till företag och individer.

– En av de största bristerna, men också enklast att komma tillrätta med, är att många energianvändare inte har tänkt på hur de själva drabbas vid ett avbrott. Med ganska små insatser kan många av de potentiellt största samhällskonsekvenserna förebyggas – även om det värsta skulle inträffa. Det är därför viktigt att arbeta både med förebyggande och lindrande åtgärder i alla olika led av energiförsörjningen.

Om man ser till den säkerhetspolitiska aspekten av endast elförsörjningen , vilka hot finns då?

– Elförsörjningen är en av vår mest samhällskritiska verksamhet i Sverige. Utan el är det nästan inte något annat som fungerar som det är tänkt. Det gör också elsystemet till ett potentiellt mål om man vill skada samhället i stort. Att gå på oskyddad infrastruktur kan vara lättare än mer skyddade mål – om det ger samma effekt. Elsystemet är ett komplext sociotekniskt system utspritt över hela landet och sammankopplat med grannländer. Detta ger en robusthet i vardagen, samtidigt som det gör det svårt att skydda helt om någon skulle vilja skada det, säger Mikael Toll.

En av grunderna för bra försörjningstrygghet i vardagen är väl fungerande marknader, menar Mikael Toll, som därför säger att det finns fördelar med sammankopplade elsystem inom exempelvis EU, även om det finns utmaningar med detta också.

Hur mycket kan ett land förlita sig på handel för att garantera energiförsörjningen?

– Det är viktigt att tänka på att vi själva alltid har ett eget ansvar för vår egen trygghet. Det gäller på individnivå, likväl som för företag och nationalstater. Men det behöver inte alltid betyda att man ska lösa allt själv. En kombination av egen förmåga, specialisering och samarbete är oftast både billigast och mest effektivt. Att tro att ökad självförsörjning alltid ger ökad försörjningstrygghet är att göra det för lätt för sig. Vi är och kommer fortsätta vara beroende av vår omvärld. Att sträva efter lösningar för vår försörjningstrygghet som går på tvärs mot övrig samhällsutveckling – där handel med omvärlden skapar välstånd – är dömt att misslyckas, säger Mikael Toll.

BILD: Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten. Foto: Energimyndigheten

 

 

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*