Lennart Söders modell alltför förenklad

Lennart Söders modell alltför förenklad

I Lennart Söders slutreplik påstås att det endast behövs 5 000 MW i gasturbiner för att hantera förbrukningstopparna i Sverige. Fullt så enkelt är det inte.

Lennart Söder ger en bild av att kraftsystemet kan drivas med enbart vind- och vattenkraft. De stora utmaningar för att nå dit utelämnas, varför beskrivningen blir alltför enkel. Dessa utmaningar är Lennart Söder väl medveten om men väljer att inte beskriva dem i artikeln, möjligen av utrymmesbrist. Förenklingarna kan innebära att politiker, beslutsfattare och opinionsbildare bibringas en felaktig bild. 

Den förnybara elproduktionen har andra tekniska egenskaper än dagens konventionella produktion i vatten- och värmekraft. Exempelvis skulle kraftsystemet inte tåla ett byte av konventionell elproduktion till vindkraft om inte samma mängd svängmassa (naturlig tröghet) förs in i systemet.

I dag bidrar vindkraft inte med någon svängmassa och ett utbyte skulle ge ett kraftsystem med så låg svängmassa att små störningar skulle leda till stora frekvensändringar och därmed risk för omfattande störningar i elförsörjningen. För att driva ett kraftsystem krävs störningsreserver för att klara ett dimensionerande fel enligt fastställda driftsäkerhetskriterier.

Av de 3 200 MW som omnämns i texten är cirka 1 300 MW reserverade som störningsreserv. Förväntan om en säker elförsörjning för att klara störningar finns även när vi har förbrukningstoppar. I Lennarts Söders modell innebär sådana situationer eventuellt behov av att reducera förbrukningen eller mer bryskt att släcka delar av landet för att undvika att driften av kraftsystemet faller samman.

I studien är Sverige ett isolerat system och det är riktigt att man i studier ska göra en tydlig avgränsning. Men slutsatser måste dras från praktiken och de verkliga förutsättningar som vi verkar under. Nu är studiens slutsatser bara giltiga om vi kopplar bort Sverige från omvärlden och driver systemet efter en planekonomisk modell, utan öppen elhandel mellan sammankopplade länder. Det kommer inte att bli aktuellt att koppla bort oss från övriga elsystemet, utan utvecklingen går mot en allt starkare integration av Europas elmarknader.

Avslutningsvis ser jag fram emot studier med modeller som närmare beskriver de verkliga förutsättningarna och som ger rättvisande slutsatser. Det goda samarbete som påbörjats mellan högskola och elbransch innebär en god förutsättning för att möta framtidens utmaningar men vi måste tillsammans kommunicera en mer nyanserad bild av förutsättningar och möjligheter att realisera den omställning vi står inför med bibehållen tillgänglighet i elförsörjningen.

Erik Ek
Driftchef, Svenska kraftnät

5 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

5 Kommentarer

  • Curt Widlund
    23 februari, 2014: 12:01 e m

    Jag kan nämna att Tyskland som före valet stängde ett antal kärnkraftverk för att ta väljare från de gröna. Det har givit ett energikaos där priserna gått upp då den CO2 fria kärnkraften ersatts med kol- och brunkols-kraftverk som alltid eldas för att snabbt kunna producera kraft för att ersätta vindkraftens nyckfullhet. Fördelen är att folk kan sova där inte vindkraft ersatt kärnkraften. Nackdelen är att kolkraften också dödar människor.
    Vi Svenskar betalar för det som Mikael Odenberg nämde vid ett möte 65- 70 miljarder kronor för förstärkning av stamnätet för att kunna överföra oregelbunden vindkraftenergi till södra Sverige och kontinenten.
    Dimminsioneringen bygger på optimal vind och summan av vindkraftverkens märkeffekt på generatorn då medeleffekten från vindkraftverk är ca 20% av generatorns märkeffekt. Höga kostnader för slumpmässig stamnätsbelastning som beror på vinden.

    Svara
  • Curt Widlund
    23 februari, 2014: 10:23 f m

    Naturligtvis är det i högsta grad viktigt att det som ansluts till vårt stomnätet inte sprattlar och äventyrar vår strömförsörjning som till i dag har fungerat mycket tillförlitligt som vi får tacka de duktiga människor som tagit hand om eldistributionen och åtgärdat problem innan de uppstått.
    Vindkraften har också en mänsklig aspekt när man läser om alla som drabbats och kommer att drabbas i framtiden. Många många tragedier finns beskrivna på nätets alla sidor där vindkraftmotståndare fått ge uttryck för sin frustration. Eftersom det endast är två ben som skiljer oss från djuren antar jag dessa också lider av det enorma oljud och med stor räckvidd träffar känsligare öron hos djuren.
    Jag har varit i Östhammar där Forsmark ligger och flera gånger i Oskarshamn äver jobbat kort tid på kärnkraftverket men inte hört någon som klagat eller haft något mot att ett kärnkraftverk är granne. Det som kan störa är när miljöpartister och kommunister olagligt gör sina attacker.
    Svenska Naturskyddsföreningen och WWF som jag antar skall skydda vår natur och våra djur tar ställning för vindkraft men utesluter människan i naturen.
    Vi vet att tillverkning av ett vkv avger stora mängder CO2 från brytning av malm, bearbetning av metall, tillverkning av ett vindkraftverk, transporter, skogsavverkning ca 2ha/vkv, tornplats, vägar, sten och grustag. I drift är alla säkerhetsfunktioner matade från vatten och kärnkraft. När det inte blåser snurrar turbinen från kärnkraft för att motverka skevhet, avisning, pumpar för smörjolja och hydralolja värme och kyla. Ekonomiska produktionstiden är 15-20 år där efter måste ny malm brytas och börja om från början där även gamla fundamentet måste bytas till ny bultkrans.

    Om man tror på global warming är vindkraften det sämsta av alternativen efter kol. då vk avger -12 g CO2/kW, vatten-8 g CO2/kW kärnkraft -4 g CO2/kW enligt Vattenfall.

    Svara
  • Gunnar Ålfors
    21 februari, 2014: 5:05 e m

    Jättetrevligt att få ett inlägg av någon som är gediget kunnig om verkligheten

    Svara
  • Per Lundgren
    21 februari, 2014: 4:13 e m

    Tack för ett klargörande från verkligheten där man oftast får ta väsentligt fler parametrar i beaktande än i modellernas idealiserande och begränsade värld. Hoppas på fler klargöranden framöver!

    Svara
  • NilsLennart
    21 februari, 2014: 9:59 f m

    Tack för ett korrekt inlägg. En fråga som sysselsätter mig mycket har jag dock aldrig lyckats få besvarad. Den mycket kompetente Lennart Söders professur och hans rapport om Ett Sverige utan kärnkraft: Är något av detta finansierat av annat än ”statliga pengar”? Då tycker jag t ex inte pengar från EI är ”statliga” om de är riktade mot ett visst forskningsmål!

    Svara