Langer: ”Fortum investerar stort i solceller”

Langer: ”Fortum investerar stort i solceller”

Det är tråkigt att Magnus Rahm missförstått stora delar av budskapet i Montel-intervjun, men låt mig räta ut en del av hans frågetecken.

Först av allt. Fortum är inte på något sätt motståndare till solkraft. Tvärtom så investerar vi stort i solcellsparker. Mycket få andra aktörer i Norden har lika mycket solkraft som vi. Inom kort har vi närmare 200 MW sol i vår egen produktionsportfölj – mestadels i Indien.

Inte heller är vi motståndare till att individer eller företag köper solceller i Sverige. Vi säljer, som Magnus Rahm konstaterar, själva solcellspaket till privatpersoner. Solel kommer att förändra världen – det rådet ingen som helst tvekan om saken. Och den revolutionen har redan börjat.

För det andra: Det jag ifrågasätter är om staten, i en ambition bidra till att skapa ett hållbart energisystem byggt på förnybara energikällor, verkligen ska lägga särskilda stöd till just solceller. I vår del av världen är det ett faktum att solen lyser som mest (både mätt som tid och instrålning) när elbehov är som minst. I Indien, Chile, Mellanöstern eller Texas är det precis tvärtom – där matchar solen efterfrågan nära nog perfekt.

För det tredje. Energi var en bristvara på 70-talet, när energi till största del kom från ändliga, fossila bränslen. Men energi kommer inte att vara en bristvara i framtiden. Tvärtom kommer el att i praktiken vara en obegränsad resurs i ett förnybart system. Det som kommer att vara bristvaran är istället tillgänglighet; det som brukar kallas effektproblemet. Den viktiga frågan för oss som land kommer inte att vara hur många TWh vi producerar per år, utan istället när vi använder energin och hur vi ska kunna garantera att det alltid finns el tillgänglig när den behövs. Det är denna problematik jag tar sikte på när jag menar att staten, om den vill subventionera omställningen, borde gynna flexibilitet snarare än en specifik energikälla (med suboptimal produktionsprofil). Ökad flexibilitet på användarsidan är det enda sättet att skapa ett kostnadseffektivt energisystem med mycket större andel intermittenta energikällor, det framgår med all tydlighet från Tyskland (se bland annat Agora och Fraunhofer institute).

För det fjärde. Inte heller att vi exporterar el är ett argument emot det jag säger. Tvärtom så efterlyser jag och vi som företag ännu mer transmissionskapacitet och ännu mer handel över gränserna. Ju större marknad, desto mer effektivt kommer marknaden att fungera och desto bättre kommer de olika förnybara energikällorna att stötta varandra mellan de platser där de har sina största relativa fördelar. Ett gemensamt, integrerat system inom Europa med sol från Medelhavet, vind från Atlantkusten, biobränslen från nordöstra Europa och vattenkraft från Balkan, Alperna och Norden skulle naturligtvis vara det optimala.

Som avslutning vill jag dock invända mot att energieffektivisering och effektminimering i denna diskussion skulle vara identiska. Jag skulle rent av hävda att energieffektivisering i den bemärkelse som den normalt sett tolkas, alltså som energisparande, kommer att bli överspelat när vi nått ett förnybart system. Varför ska man använda ändliga resurser (byggmaterial, metaller osv) för minska användandet av en oändlig resurs (el direkt eller indirekt från solen)? Istället blir det effektoptimering som blir relevant. Det betyder att vi när produktionen minskar ska ha förmågan att minska effektanvändningen – men också att vi ska kunna öka effekten när det blåser mycket och är våtår.

Min vision bygger på synen att vi måste sträva efter att bygga ett energisystem för framtiden som gör att vi som land är internationellt konkurrenskraftiga i en värld där länder runt ekvatorn kan producera solel två-tre gånger så effektivt som vi kan. Då menar jag att vi måste bygga på våra relativa styrkor, vilka är de mest konkurrenskraftiga förnybara källor vi har (vattenkraft, biobränslen och vind) men inte minst att vi kan erbjuda leveranssäkerhet till en lägre kostnad än regionerna i solbältet runt ekvatorn.

Per Langer VD Fortum Sverige

Läs Magnus Rahms artikel
Läs Montels intervju med Per Langer

Foto: Fortum

2 Kommentarer
Av Per Langer
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Solceller ger el i februari i Sverige. Inte bara i Indien. Och var gör Fortum i Indien? Bättre om Fortum gör som 75 % av befolkningen i Sverige vill. Främjar förnybara energikällor i Sverige.
    Vattenfall går back 11 miljarder. Tyckte Jöns sa att Vattenfall bidrar till Sverige!?

    Idag den 7 februari är det soligt och kallt(minus 5) men vindkraften ger ändå 9 % av Sveriges elkraft.

    Solcellerna vid ETC:s tre små solcellsparker strax utanför Stockholm producerar just nu kl 13.20 hela 954 kW eleffekt vilket motsvarar hela uppvärmningen av 477 nya småhus.

    Även solcellerna i Vårby företagarcentrum vid E4:an i Stockholm är i produktion, se ovan.

    Om du åker på E4:an från Södertälje mot Stockholm kan du se dem tydligt vid Vårby backe.

    Civilingenjör Lars Sundström energirådgivare på SunToEarth, soltilljord@gmail.com

  2. Lars Sundström Civilingenjör SunToEarth skriver:

    Fortum äger kärnkraftverk och vindkraften är farlig för kärnkraften därför att det första som slås ut är när vindkraften blir tillräckligt stor är kärnkraften eftersom vindkraften är gratis när den är installerad.

    Det går att läsa min replik till Per Lager på: https://suntoearth.wordpress.com/

    Civilingenjör Lars Sundström energirådgivare på SunToEarth

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet