Kunskapen om den småskaliga vattenkraftens potential är bristfällig

I Sverige hotas den småskaliga vattenkraften från alla möjliga håll. På global nivå ser man däremot kraftslagets möjligheter. Det skriver Svensk Vattenkraftförenings ordförande Lars Rosén.

Här i Sverige känns det ofta som om den småskaliga vattenkraften hotas från alla håll. Miljödepartementet verkar inte bry sig annat än i bisatser och finansdepartementet höjer fastighetsskatten på ett oskäligt sätt. Kammarkollegiet deltar i snart sagt varje tillstånds- och omprövningsärende och yrkar att ansökningar avvisas eller att verksamheter förbjuds. Till detta kommer de ”inre” hoten: medlemmar eller andra kraftverksägare som bryter mot lagen genom att starta projekt utan att anmäla eller söka tillstånd. 

På global nivå däremot verkar vattenkraften, inte minst den småskaliga, gå en ljus framtid till mötes. FN stödjer utvecklingen av vattenkraft, liksom Världsbanken, eftersom den anses minska fattigdom och öka tillväxt. I Beijing-deklarationen betonas att rätt genomförd – utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska krav – utgör vattenkraft en långsiktigt hållbar, effektiv energikälla. Kanske beror problemen i Sverige på att ”här finns bara plats för en åsikt åt gången” och nu råkar den vara att småskalig vattenkraft är skadlig för miljön.

Men det är just en åsikt, eftersom klimatnyttan är oomtvistad och den lokala miljöpåverkan oftast går att hantera med rätt inställning och teknik. Kategoriskt tyckande känns extra omodernt eftersom el bara är det senaste i människans brukande av vattendrag. Småkraftverken finns där våra förfäder sedan århundraden nyttjat vattenfallens krafter för att mala säd, såga virke och smida järn, kort sagt för att utveckla Sverige. Under århundraden har fiskar, musslor och annat som nu anses hotat av de små kraftverken överlevt och förökats.

En fråga är då om det verkligen alltid är anläggningarnas fel att vissa arter har problem eller om det finns andra bidragande orsaker. Det kan tilläggas att vi i föreningen är positiva till omlöp, minimitappning och annat som hjälper fiskar och andra vattenlevande organismer. Att använda nya kunskaper för att optimera elproduktion och vattenmiljö är en av möjligheterna för den småskaliga vattenkraften. Detta kräver dock väl fungerande, kostnadseffektiva processer för tillstånd och omprövning.

I promemorian Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser föreslår regeringen en process där till exempel kraven på en miljökonsekvensbeskrivning ska fastställas vid första samrådsmötet med tillsynsmyndigheten, allt i syfte att inblandade så tidigt som möjligt tar ställning till en verksamhets eller åtgärds miljöpåverkan och de underlag som krävs för prövningen. Detta bland annat för att minska risken för sent framförda kompletteringskrav, och att innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning ska vara anpassat till verksamheten eller åtgärden.

Vi ser också promemorians förslag att en miljökonsekvensbeskrivning som avser ändring av en befintlig verksamhet ska kunna avgränsas som en möjlighet till mera funktionella prövningar. Om vi utnyttjar alla möjligheter att hållbart utveckla produktion och teknik öppnas också för export av kunskap och material till kraftverksprojekt i andra delar av världen. Om det i Afrika är så att bara tio procent av möjlig vattenkraft är utbyggd, så är det i många små svenska kraftverk så att effektiviteten – verkningsgraden – är nästan lika dåligt utvecklad. Att med enkla medel öka produktionen utan att ändra vattenföringen är en stor möjlighet för kraftverksägaren och miljön.

Forskning inom vattenmiljö och småskalig vattenkraft kan alltså öppna nya möjligheter i och utanför Sverige. Inom Svensk Vattenkraftförening upplever vi att kunskapen om den småskaliga vattenkraften och dess potential är bristfällig. Svensk Vattenkraftförening arbetar för att en inventering av utbyggnadspotentialen, liknande den som genomförts i Norge, ska göras även här i landet. Den norska inventeringen visade att utbyggnadsmöjligheterna var betydligt större än tidigare bedömningar. I dagsläget står där 550 i kö för tillstånd att bygga nya vattenkraftverk.

Svensk Vattenkraftförening vill, i samverkan med andra intressenter, fortsätta vattenkraftens månghundraåriga traditioner, och bidra till hållbar energiutvinning genom ökad produktion av miljövänlig el genom småskalig vattenkraft. Vi värnar också de kulturhistoriska miljöer som många av våra medlemmars kraftverk utgör. Vår policy är därför att medlemmarna så långt det är möjligt bevarar och vårdar denna kulturhistoria.

Den småskaliga vattenkraften är viktig då den ger ett betydande bidrag till att uppnå Sveriges klimatmål, sysselsättning och levande landsbygd. Vattenkraften är också nödvändig för att ge balans-/reglerkraft för ny vindkraft och minska samhällets sårbarhet och störningar i eltillförseln. Närproducerat är aldrig fel, och överskott kan exporteras.

Lars Rosén, ordförande Svensk Vattenkraftförening
INTERNATIONELLA KÄLLOR:

Energy: United Nations Symposium on Hydropower and Sustainable Development 27-29 October 2004 The United Nations Symposium on Hydropower and Sustainable Development, which took place in Beijing from 27-29 October 2004, was jointly organized by the United Nations Department of Economic and Social Affairs (UNDESA), the World Bank, and the National Development and Reform Commission of People’s Republic of China. Some 500 participants, 111 of them international, from 44 countries, participated. They included Government representatives and experts, representatives of the private sector, international organizations, and non-governmental organizations, who participated actively in the meeting The Symposium concluded with the adoption by consensus of the Beijing Declaration on Sustainable Development. Reflecting three days of in-depth discussion, the Declaration states that there is a need to develop hydropower that is socially, economically, and environmentally sustainable.

UN: Beijing Declaration on Hydropower and Sustainable Development http://www.un.org/esa/sustdev/sdissues/energy/hydropower_sd_beijingdeclaration.pdf

Världsbanken: As demand grows for clean, reliable, and affordable energy, the role of hydropower has increased over the past decade as developing nations move to harness their resources. This critical renewable energy resource brings could be instrumental in bringing light and heat to 1.6 billion people who currently lack access—mostly in Africa. As an energy source, hydropower can provide tremendous economic and environmental benefits to the world’s poor, but development is complex and brings a range of economic, social, and environmental risks that must be taken into account. http://water.worldbank.org/topics/hydropower

3 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jonas Dahl skriver:

    Detta är en typ av verksamhet som bedrivits över generationer utan någon hänsyn till miljöeffekter. Småskaligt och storskaligt. Ingen annan exploateringsform eller industri bedrivs under de förutsättningarna. Kunskapen är idag STOR kring vattenkraftens effekter på miljö och biologisk mångfald. Men jag förstår att exploatörerna är ointresserade av det, och till och med motsäger sådant som är vetenskapligt belagt.

    Artikeln ovan är inte en ”second opinion”, det är den ”opinion” som varit gällande i över 100 år. Samtidigt som omvärlden förkovrat och förbättrat sig både vad gäller effektivitet och miljömedvetenhet. Men inte vattenkraftens förespråkare, de är kvar i början av 1900-talet.

    Dags att komma ikapp samtiden! Betala miljöskulderna, anpassa befintliga anläggningar OM deras existens går att motivera, och riva resten.

    Välkomna till 2000-talet.

  2. Per Persson Eckerström skriver:

    ”Under århundraden har fiskar, musslor och annat som nu anses hotat av de små kraftverken överlevt och förökats.”

    Detta är väl ett utav de stora problemen. De har ju inte det och är nu rödlistade och akut hotade. Det finns ju många sätt att se på saker och ting, jag menar klimatfrågan, herregud det har ju alltid funnits koldioxid i atmosfären men klimatet har ju kämpat på ändå så vi kan ju lika gärna elda med kol och olja. Dessutom tar ju kol och olja inte slut, det kommer ju bildas nya källor på sikt eller hur?

    Och om vi skall vara riktigt krassa så gäller det ju att anpassa sig. Skall inte detta då gälla alla, även akvatisk fauna som inte kan passera ett litet vattenkraftverk som egentligen inte gör någon större skillnad om vi fixar till den vattenkraften som redan existerar.

    Som ni ser så går det att hitta på mängder med argument åt vilket håll man vill bara man använder fantasin. Ett annat sätt är att hålla sig till fakta i ämnet.

    Det absolut största är ekonomi. ALLA som vill ha igång ett småskaligt vattenkraftverk drivs utav ekonomi, det är till syvende och sist det enda det handlar om hos dem som bygger dessa kraftverk. Att tjäna pengar. Tänk då så här istället, vad skall ni göra med pengarna när vi förstört naturen? Betala för en resa till något ställe där det förhoppningsvis fortfarande finns någon natur?

    VARFÖR skall vi bry oss om flodpärlmusslor, nejonögon, laxar, öringar, sikar o.s.v. ENKELT…

    VI HAR INTE RÄTT ATT UTROTA ANDRA ARTER ENS LOKALT FÖR EGEN VINNING!

    Den dagen det kan gå att få in i dessa pengastyrda människors huvuden kanske vi kan få en bättre miljö för alla, innan dess får vi helt enkelt kämpa för dem som inte kan göra det själva.

    Per Persson Eckerström
    ALINGSÅS

  3. Seth C Larsson skriver:

    Hej Lars,

    Tack för en mycket bra artikel. Ibland får jag en känsla av att leva i två parallella världar.

    I den ena världen talas om en global uppvärmning som i i vissa scenarior kan hota allt mänskligt liv. De flesta forskare och politiker verkar överens om att det i vilket fall som helst innebär stora problem för framtida generationer. Samma personer verkar åxå rörande överens om att våra nuvarande energitillgångar är begränsade och måste ersättas av förnyelsebar energi.

    När det sedan kommer till handlingskraft så verkar världens ledare ha svårt att komma överens.

    Försöker vi som enskilda medborgare eller företag ta vårt ansvar att minska den globala uppvärmningen genom småskalig vindkraftverk, egenproducerad sol-kraft eller småskaliga vattenkraftverk – ja då är det mer eller mindre STOP! Lagar, förordningar, mängder med pappersexercis, byråkrater, skattesystem och tjänstemän står i vägen. Blanketter, utredningar, ändlösa överklaganden etc. Tyvärr verkar det som de s.k. miljövännerna är mest emot att rädda vår jord.

    Vi blir omsprungna av land efter land inom dessa områden.

    Kommer promemorians förslag att gå igenom tror du? När skall man ta beslut?

    Jag är delägare i ett bolag som har tillgång till ett brant vattenfall där inte någon fisk i världen kan komma upp. Enligt samfälld bedömning så innebär det bara ett stort plus för naturen att reglera vattenflödet och göra elenergi. Men all byråkrati och kostnader gör att vi gett upp. För jävligt!

    Kämpa på!!!

    Högaktningsfullt

    / Seth C Larsson
    0708 – 250203