Sverige satsar klart mindre på energiforskning i jämförelse med våra nordiska grannläder räknat per capita, skriver Magnus Olofsson, vd för Elforsk.

Regeringen förbereder just nu en särskild energiforskningsproposition. Det meddelade It- och energiminister Anna-Karin Hatt under fredagens interpellationsdebatt med socialdemokraternas energipolitiska talesperson 

Ann-Kristine Johansson.

Det är klokt med en särskild energiforskningsproposition. Detta då resultaten från forskning och innovationer inom energiområdet förstärker och kompletterar styrmedlen. Visst behövs kraftfulla insatser för att nå de utmanande målen för energi- och klimatpolitiken.

Vi har goda exempel på resultat. Kompetensförsörjningen är kanske det viktigaste. Hos Elforsk har vi långa listor på forskarutbildade som nu verkar inom industrin, akademin och samhället i övrigt. Och den tillämpade forskningen stärker grundutbildningen. Andra effekter är lättare att mäta ekonomiskt. För någon månad sedan noterade Energimyndigheten att ABB:s senaste teknik för elektrisk energiöverföring med högspänd likström sålt för 15 miljarder kronor räknat tolv månader bakåt i tiden. Energiforskningsmedel bidrog till utvecklingen. Ett annat exempel är satsningen på värmepumpar. Här ligger Sverige långt före övriga Europa. Satsningen på värmepumpar ger nu jobb med en växande exportmarknad.

Om vi ser framåt är det angeläget med en fortsatt utveckling av allt kraftfullare teknik för högspänd elektrisk energiöverföring med likström. Det gynnar mer förnybar energi från sol och vind då stamnät kan byggas med kablar istället för med luftledningar. Nya områden som flexibel energianvändning och elfordon är särskilt intressanta med goda möjligheter till växande industrigrenar i Sverige. Dessutom behövs en stärkt systemforskning som innefattar flera akademiska ämnen utöver de rent tekniska. Ett särskilt viktigt område är forskning och innovationer för utformning av framtidens energimarknader. Kunskap från systemforskning är användbar för såväl politiker som andra beslutsfattare. Energisektorn är investeringstung vilket gör underlag för beslut särskilt värdefulla.

I dagarna har Elforsk lämnat in remissvaret på Energimyndighetens underlag till regeringen om forskning och innovationer inom energiområdet. Energimyndighetens rapport speglar vikten och behovet av en ökad satsning. Elforsk anser dock att den föreslagna ambitionsnivån är alltför låg och att en väsentligt högre omfattning är berättigad givet de utmanande målen för energi- och klimatpolitiken.

Sverige satsar klart mindre på energiforskning i jämförelse med våra nordiska grannläder räknat per capita. Därtill menar Europeiska rådet och Internationella energirådet samstämt att forskningsinsatserna behöver mångfaldigas. Energi pekas ut som en av sex samhälleliga utmaningar. Det görs i EU:s program Horisont 2020 som föreslås omfatta 80 miljarder euro för forskning och innovationer under åren 2014-2020. Inriktningen är alltså klar – ökade satsningar på forskning och innovationer för framtidens energi.

Ett kraftfullt samarbete mellan industri, akademi och samhälle är centralt. Vi behöver en tydlig koppling mellan lärosätenas tillämpade forskning och näringslivet som kommersialiserar resultaten. Inriktningen med allt större fokus på inomakademiska prestationer måste balanseras med tydliga ambitioner om innovationer och kommersialisering. Mot den bakgrunden bör satsningar där näringslivet och staten gemensamt formulerar forskningsprogram ges företräde. Dessa forskningsprogram bör i första hand vara nationella – med internationell koppling – där flera lärosäten gemensamt bidrar med sina forskningsresurser.

För den som undrar är min tro på ett utvecklat samarbete mellan industri och akademi alls inte nyfunnen. Som ny generaldirektör skrev jag och min företrädare hösten 2008 en debattartikel i tidningen Ny Teknik med rubriken Ökat samarbete ger fler jobb. Frågan var aktuell då och är än mer angelägen idag. Nu gäller det både jobben och miljön.

Magnus Olofsson, VD Elforsk

Länkar:
Elforsks remissvar

Energimyndighetens rapport Forskning och innovation för ett hållbart energisystem

Interpellationen Energiforskning för jobben och klimatet från fredagen den 11 maj 2012 där det ungefär nio minuter in i filmen hänvisas till debattartikeln Dra inte ner på forskningen i DI Debatt den 23 mars 2012

Artikeln Ökat samarbete ger fler jobb i tidningen Ny Teknik från den 8 oktober 2008