Klimatvändning ger ny kraft: Tre konkreta förslag till regeringen

Klimatvändning ger ny kraft: Tre konkreta förslag till regeringen

Nu har det vänt; för första gången växer den globala ekonomin utan att de klimatpåverkande utsläppen ökar. Det ger ny kraft åt arbetet att hejda klimatförändringarna, med tre konkreta förslag till regeringen.

Under lång tid blev det allt svårare att besvara frågorna ”Finns det verkligen något hopp?” och ”Hur orkar du?”. Men IEA:s kommande siffror ändrar allt. För första gången sedan de började sammanställa de klimatpåverkande utsläppen för fyrtio år sedan, ökar utsläppen inte trots att ekonomin gör det. 2014 växte den globala ekonomin med tre procent, medan de globala klimatpåverkande utsläppen stod still. 

Endast tre gånger tidigare har utsläppen stått still eller minskat, det tidiga åttiotalet, 1992 och 2009 – alltså enbart i samband med recession. Detta är alltså första gången vi ser en global ”decoupling”; det brutna samband mellan tillväxt och utsläpp som Sverige enligt OECD sedan tidigare visat upp.

Vi ser tre huvudskäl till att utsläppen nu vänder neråt, alla kopplade till starka rekommendationer för svensk och internationell politik:

– Energimixen ändras. Förnybar energi byggs nu ut snabbare än någonsin förut, ökningstakten slår kolet även på nyckelmarknader som Kina, för första gången är förnybar energi större än stenkol i Tyskland och i de flesta länder i världen är det nu lönsamt att installera solel istället för ny fossilbaserad elproduktion.

– Energieffektivitet slår igenom. Nya produkter kan, som LED-lampor, ha över 90 procent lägre energianvändning än de tidigare, och är inte längre nischmarknader. Också att gå från produkt till tjänst, från cd-skiva till Spotify – kan ge stora energivinster, och börjar nu ske på bred front, och inte bara i den rikaste delen av världen.

– Att prissätta utsläpp fungerar. Priset på utsläppsrätter inom EU ETS har på tio år minskat med ungefär 80 procent, till stor del för att industrin minskat sina utsläpp snabbare och billigare än förväntat. Det behövs en översyn för att stimulera nya utsläppsminskningar, men den grundläggande lärdomen är positiv – och runt om i världen växer liknande system fram. Också koldioxid- occh energiskatter införs i allt fler länder, med Sverige som föregångsland, samtidigt som subventioner till fossil energi fasas ut.

Detta ger optimism inför framtiden, men inte anledning att slå av på tempot. Långsiktigt måste utsläppen minska med ungefär 80 procent globalt, med ungefär en halvering redan till år 2050. Länder som Sverige bör gå längre än så, i linje med riksdagens redan fattade mål om ”ingen nettopåverkan på klimatet” år 2050. Världen behöver föregångsländer i omställningsarbetet, och som litet land är det just denna roll Sverige kan och bör fylla. Men det är inte möjligt att vara föregångsland på alla områden, och för Sveriges del är det uppenbart att omställningen av trafiken i hållbar riktning bör vara vårt ledande globala bidrag.

Att nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till år 2030, som sju av riksdagens åtta partier står bakom, är den enskilt största omställningen inom energiområdet som Sverige står inför. Det är också det mest ambitiösa sektorsmålet som finns i världen, vilket märktes inte minst när det presenterades på FN:s klimatkonferens i Lima i december. Målet är av global relevans just för att det inte ensidigt fokuserar på en viss teknik, eller bara gäller nya bilar, utan omfattar hela fordonsparken, och innefattar alla utsläppsminskande drivmedel, effektivare fordon och smartare beteenden.

Fokuseringen på fossilbränsleoberoende fordonsflotta kan också vara kraftigt lönsam för Sverige, utifrån att vi har världsledande företag inom fordons- och komponentindustrin, inom produktionen av förnybara drivmedel inklusive el, samt inom smarta lösningar som minskar bilberoendet. Utifrån detta bör regeringen tydligt slå fast att fossilbränsleoberoende fordonsflotta är ett prioriterat mål för mandatperioden – vilket krävs för att kunna klara målet eftersom många av de fordon som köps de närmaste åren fortsatt rullar år 2030.

Konkret bör energiminister Baylan säkerställa att energikommissionens arbete underlättar denna omställning, klimat- och miljöminister Romson bör se till att 2030-utredaren Maria Wetterstrand får långtgående mandat att lägga fram beslutsförslag om hur målen kan nås, och statsminister Löfven bör fokusera innovationsrådets arbete på denna avgörande uppgift.

2014 bröts den tidigare ständigt stigande utsläppskurven för klimatpåverkan. 2015 kan vi på allvar börja vända utsläppen nedåt, med Sverige som föregångsland.

Mattias Goldmann
Vd, gröna och liberala tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet

2 Kommentarer
Av Mattias Goldmann
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Kommentarer

  • Mats Lindqvist
    17 mars, 2015: 11:00 e m

    Hm, vänta nu… centralbankerna håller negativ styrränta. Vi vet sedan tidigare att Kinas tillväxtsiffror är grovt överdrivna. Om man räknar ned nominell BNP i USA med samma inflationsmått som man officiellt räknade med före 1990 så har inte USA haft tillväxt sedan 15 år tillbaka. Deras oljeförbrukning är också i linje med detta. Vi vet också att den lilla BNP-tillväxt vi har, är i hög grad driven av en skuldsättning som ökar i ohållbar takt och som eldas på av centralbankernas NIRP. De siffror som Goldman refererar, stödjer snarare att real BNP, all mumbo-jumbo bortskalat, sjunker. Vi har passerat Peak Oil, nu är det no more tillväxt.

    Svara
  • Rafael Ospino
    17 mars, 2015: 7:48 e m

    FORDONSFLOTTAN REDAN FOSSILOBEROENDE!
    Det kan ju vara av allmänintresse att redogöra för skillnaden mellan en fossilfri och en fossiloberoende fordonsflotta.
    Många hävdar att om målet är en fossiloberoende fordonsflotta – ja då har vi redan nått det!
    Detta av det enkla skäl att så gott som alla idag existerande fordon mycket väl går att driva med förnybara bränslen.
    En etanolbil, exempelvis är fossiloberoende, eftersom den går att köra på bränsle framställt av förnybar råvara.
    Körs den på fossil bensin är den dock inte fossilfri.
    Men eftersom det går att framställa även bensin, likväl som man framställer diesel, ur förnybar råvara, har vi ju en, i princip, fossiloberoende fordonsflotta. Allt från gamla T-fordar till moderna lastbilar!
    Problemet är att vi, främsta av politiska skäl, inte har tillgång till dessa bränslen. Alltså är fordonsflottan inte fossilfri.
    http://www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Transportforskning/Drivmedel/Syntetiska-drivmedel/
    Fischer-Tropsch-processen, som omnämns i länken ovan, kan lika väl användas till att tillverka bensin.
    Men det finns även andra varianter, t o m där man plockar kolet ifrån koldioxid ur luften samt väte ur vatten och syntetiserar diesel eller bensin.
    Visst, dessa processer kräver energi, men vissa länder som idag exporterar olja har ju gott om sol. Dessutom skulle det kunna vara en del av lösningen för hur den intermittenta tillförseln av sol- och vindkraft skulle kunna balanseras.

    I Sverige skulle vi ganska snart göra den befintliga fordonsflottan fossilfri genom att använda, bland annat, spill från skogsindustrin; sådant som idag lämnas kvar i skogen eller ofta eldas upp för att exempelvis torka virke i sågverk.

    Björn Gillberg med flera hävdar att: ”Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige.
    En investering på ca 200 miljarder kr, en summa svarande mot 2-3 års julklappshandel”.

    EU vill genom förslaget till komplettering av direktiv 98/70/EC ”bränslekvalitetsdirektivet”, presenterat härom året, uppmuntra denna form av bränsleframställning.
    http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2013-0279&language=SV

    En anledning till föregivet miljövänliga politikers inställning kan vara att de Europeiska biltillverkarna också stödjer direktivets tanke på förnybara bränslen. Då måste det ju vara något dåligt!
    http://www.acea.be/news/news_detail/acea_views_commission_proposal_to_amend_the_renewable_energy_use_and_fuel_q

    Slutligen så kan syntetiska bränslen dessutom optimeras för renare och effektivare förbränning, vilket gör att vi till stor del även slipper lukter och partiklar samtidigt som vi uppnår en bättre verkningsgrad.

    Svara