Klimatarbete och biologisk mångfald hänger ihop

Klimatarbete och biologisk mångfald hänger ihop

Klimatarbetet är viktigt men måste utföras i samklang med andra lika viktiga miljömål om vi inte ska binda ris åt egen rygg. Greenpeaces rankinglista av elbolag med avseende på förnybar energiproduktion förändras nu med Älvräddarnas hjälp så att kraftindustrins vrångbild att svensk vattenkraft generellt är hållbar inte får genomslag.

Klimatförändringarna är en ödesfråga som måste lösas snabbast möjligt. Gör vi inget åt problemen hotar konsekvenser för allt levande som är oerhört skrämmande. Samtidigt visar forskning att vi har flera andra miljöproblem som på samma sätt måste lösas snabbt för att inte jordens förmåga att försörja oss med mat, ren luft och rent vatten ska minska under överlevnadsnivå.

Ett av de viktigaste är förlust av biologisk mångfald där ett minskande antal arter och ekosystem över hela världen skapat den globala ekosystemkris vi nu har. Klimatförändringarna i sig påverkar också ekosystemen, bland annat genom att klimatzoner förändras i en takt som inte alla arter hinner anpassa sig till, men ekosystem med bevarad mångfald har visat sig vara mer motståndskraftiga mot snabba förändringar.

Orsakerna bakom de globala klimatförändringarna och ekosystemförlusterna är väldigt lika. Det är människan i båda fallen som står för den absolut största påverkan, och båda problemen uppstår på liknande sätt. Miljontals punktvisa utsläpp av koldioxid och tiotusentals punktvisa degraderingar av ekosystem och arter skapar de globala problemen med klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Den globala ekosystemkrisen gör att vår miljö får svårare och svårare att leverera de ekosystemtjänster som vi människor är totalt beroende av; utan fungerande ekosystem över hela världen kan vi helt enkelt inte överleva som art.

Med denna kunskap i bagaget är det oerhört viktigt att forskning, politik och den samlade miljörörelsen tar sig an problemen på ett integrerat sätt, så att vi inte luras att tro att vi kan lösa en sak i taget. Ett samlat grepp är viktigt, annars hotar ett till synes framgångsrikt arbete med en fråga att påverka de övriga miljöproblemen negativt. Älvräddarna, med vår fokus på vattenkraftens otroligt stora påverkan på biologisk mångfald, har ett självklart ansvar att se till hela problemkontexten. Vi kan med fog hävda att ett stopp för utbyggd vattenkraft i Sverige skulle gynna den biologiska mångfalden, om den kombineras med miljörestaureringar av de i Sverige befintliga vattenkraftverken.

Vi ser också att det inte på något avgörande sätt påverkar Sveriges energisystem eller energiomställning till förnybar energi. Vattenkraft räknas till de förnybara energikällorna, trots att den i Sverige som förutsättning oftast har totalkraschade ekosystem för att nå ”full effekt”. Dammar och regleringsmagasin utarmar näringsbalansen och hindrar bland annat fiskar att röra sig fritt till de områden de normalt använt för fortplantning, uppväxt och säsongsuppehåll. Nyare forskning i Sverige visar också att det är den storskaliga vattenkraften i Sverige och Finland som till minst 50 procent bidrar till den kiselutarmning vi kan konstatera i Östersjön, något många tidigare trott enbart berott på övergödningseffekter. Kisel är en av hörnstenarna i Östersjöns näringsväv och även om vi så småningom kommer till rätta med övergödningsproblematiken återstår detta problem för jordens största innanhav.

Svensk och finsk vattenkraft påverkar alltså ekosystem på ett genomgripande negativt sätt från fjällen till Östersjön och därmed ända ut i Västerhavet. För någon vecka sedan KO-anmälde Älvräddarna företaget Alingsås Energi för att de använder begreppet ”grön el” i sin marknadsföring. De säger sig vara stolta över att ha hamnat i topp på Greenpeace rankinglista över de företag som har enbart förnybar energi. Merparten av vattenkraften de säljer kommer från Bjurfors nedre kraftverk i Umeälven, ett storskaligt vattenkraftverk som kan tjäna som paradexempel på hur vattenkraften sköts generellt i Sverige.

Ägaren, Statkraft, har precis restaurerat dammen för 57 miljoner kronor, men trots det har inga miljöåtgärder av typen fiskvägar för upp- och nedströms vandring varit med ens som en tanke. Så ser det ut i princip överallt, även om kraftindustrin alltid lyfter fram de extremt få goda exempel de har som om det vore det normala. Denna problematik har uppmärksammats av både riksdag och regering och därför tillsatte miljöminister Lena Ek i våras en utredning vars syfte är att svensk vattenkraft ska omprövas för att kraftverken ska få moderna, tidsenliga villkor för sin drift, och därigenom minimera effekterna på ekosystem och biologisk mångfald. Villkoren ska harmonieras med EU:s vattendirektiv, där mål om god ekologisk status i dagsläget inte har en chans att nås på grund av hur vattenkraften sköts i Sverige.

Givetvis är kraftindustrin motståndare till detta, eftersom en sådan anpassning av kraftverken till en ur en bredare miljösynpunkt bättre anpassad drift minskar produktionen med kanske mellan 3-10 procent. För kraftindustrins del handlar det uteslutande om ekonomiska överväganden när de motsätter sig miljörestaureringar, även om de har en väl utvecklad men oftast falsk klimatretorik. De vet numera att de energiförluster som uppstår på grund av miljörestaureringar, när en liten del vatten släpps i fiskvägar istället för att gå via turbinerna, kompenseras av effektiviseringar i kraftverken och framförallt ökande nederbörd de närmaste decennierna. De framtida vinsterna, energimässiga och därmed ekonomiska, vill kraftbolagen behålla för egen del och inte lägga på miljöåtgärder.

När vi nu känner till kraftbolagens negativa inställning till miljöåtgärder och hur olika miljöproblem hänger ihop är det glädjande att Greenpeace kommer att vidareutveckla den rankinglista som de uppdaterar varje år där företag med enbart förnybar el i sin produktportfölj rankas högst. Älvräddarna har bjudits in av Greenpeace för att gradera de företagen efter hur de sköter sin vattenkraft med avseende på biologisk mångfald. Genom samarbetet mellan Älvräddarna och Greenpeace når vi flera viktiga saker, där kanske det viktigaste av allt är att fler inser att den svenska befintliga vattenkraften kan miljörestaureras och att det är nödvändigt av ekologiska skäl.

Det är ett viktigt steg i rätt riktning och ett bevis på att klimatarbete och arbetet med biologisk mångfald inte bara kan utan ska kombineras.

Christer Borg
Ordförande Älvräddarnas Samorganisation

10 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Tor Haugen skriver:

    Ett oerhört viktigt arbeta, att föra in ytterligare begrepp i en debatt som tyvärr har varit torftig och begränsats till att handla om förnyelsebart. Suveränt arbete av Älvräddarna att bevaka och ta denna oerhört viktiga debatt.

  2. Kristofer Hessö skriver:

    Älvräddarnas påtryckningar för att kombinera den biologiska mångfalden med klimatarbetet gör att man känner mer hopp än förtvivlan inför vattenkraftens framtid i Sverige. Fortsätta tvinga de giriga kraftbolagen att blotta sina ekonomiska intressen och sin ovilja att skydda och värna om vattendragen de profiterar på, vilka ju i sin helhet faktiskt tillhör oss alla.

    Älvräddarnas inställning och arbete visar den enda rätta vägen mot en äkta ”grön” framtid och Greenpeace har genom sitt samarbete med Ä.R. nu en outtömlig kunskapskälla ställd till sitt förfogande. Nu vi vill se att dom använder sig utav den i sitt arbete framöver också…

  3. urban hjälte skriver:

    Att vattenkraftsföretagen och dess lobbyister gör allt för att skönmåla sin verksamhet är ett faktum! Att de fått och får fortsätta i sin gräddfil är skandalöst och emot sunt förnuftl! Att de själva skulle medverka till förbättringar verkar som en utopi, det skulle ju, gud förbjude, innebära några procent mindre vinst! Vakna och inse att våra vattendrag inte enbart är potetiella kraftkällor som man kan behandla hur som helst! Visa lite egen vilja att rätta till det Ni innerst inne vet är fel och i slutänden kommer stå alla dyrt!

  4. John Schütte skriver:

    Hade Svensk Energi haft någon som helst heder och rent mjöl i påsen så hade de bemött argumenten i kommentarsfälten istället för att sitta och klicka fram fejkade klick för att begrava artikeln. Men det visar vem Svensk Energi är. De är beredda att offra miljön för sina vinstintressen.

  5. Alexander Persson skriver:

    Undrar varför alla som plötsligt så ivrigt klickade på ”skrota alternativet” inte kommenterar och förklarar sitt resonemang.

  6. Pontus Gunlycke skriver:

    Utan älvräddarna hade varenda vattendrag i Sverige snart varit utan liv.. Dom gör ett oerhört viktigt arbete som tar upp kampen mot vattenkraften som vill tjäna pengar till vilket pris som helst!

  7. Per Persson Eckerström skriver:

    Bra skrivet. Problemet är väl att få fram detta till gemene man. Vattenkraftbolagen lägger ju, som vi tydligt sett ett tag nu, hellre pengar på vilseledande reklamkampanjer där de visar upp orörda forsar som reklam för vattenkraft än att lägga dessa pengar på den akvatiska miljön.

    Vi skulle DESSUTOM behöva få fram vad som händer den dag då tidsfristen går ut för Sverige och vi inte uppnått EUs vattendirektiv. Det kommer bli dyrt… MYCKET dyrt.

  8. Mats Andersson skriver:

    Vilka vattendrag har INTE blivit förstörda utav vatten kraft? Skrota det och ge naturen den gamla balansen tillbaka

  9. Thomas Nordlund skriver:

    Tur att vi har en organisation som älvräddarna som lägger ner så mycket arbete på att få kraftbolagen att ta ansvar för den skada deras miljardindustri skapar.
    Tack 🙂

  10. Kaj Wågdahl skriver:

    Bra Christer, bra Älvräddarna, bra Greenpeace!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet