Kärnkraftskritisk rapportering i SR

Kärnkraftskritisk rapportering i SR

Sveriges Radio uppmärksammar ofta kärnkraften, och en vanlig nyhetsvinkel är olika typer av kritik mot kärnkraft, Däremot är kärnkraftens koppling till klimatfrågan mycket ovanlig.

Ett exempel är när Sveriges Radio den 13 september meddelade att ”kärnkraften som energiform är på kraftig tillbakagång”, och baserade sitt inslag från en rapport från en kärnkraftskritisk organisation. Inslaget kritiserades av Energiföretagen Sverige som menade att mer oberoende, trovärdiga källor tvärtom visar att kärnkraften ökar globalt sett.

Andra kärnkraftskritiska vinklar som förekommit nyligen i Sveriges Radio är ”Allt fler svenskar kritiska till kärnkraften”, Stora brister i tillsynen av svenska kärnkraftverk”, ”Allt svårare för ny kärnkraft i Europa”, ”Otydlig information kan ge dolt stöd till kärnkraften”.

”Varför måste vi avveckla svensk kärnkraft och svenska kärnkraftverk nu när vi behöver den som mest för att bemöta den globala klimatförändringen och klimatförstörelsen?” Så löd en lyssnarfråga häromdagen i Sveriges Radios internationella miljöprogram ”Klotet”, som är en del av Vetenskapsradion. Frågan kom från gymnasieeleven Jacob Borell på Erik Dahlbergsskolan i Jönköping, och han har ett stort intresse för klimatfrågan.

Klotet lät Urban Strandberg, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, besvara frågan. Han lade fram olika argument som framförs mot kärnkraften, men svarade aldrig på frågan om kopplingen mellan kärnkraften och klimatet.

Tycker du att Jacob Borell fick ett bra svar på sin fråga?
– Ja, jag tycker att Urban Strandberg svarade bra på frågan, säger Marie-Louise Kristola som är programledare på Klotet.

Hon menar att frågan handlade om varför vi i Sverige avvecklar kärnkraften trots att den är så gott som koldioxidfri under drift.

Men kopplingen mellan kärnkraft och klimatfrågan, tycker du att han svarade på den?
– Nej, det gjorde han inte, och det var heller inte frågan.

Men Marie-Louise Kristola ställde själv följdfrågor till Urban Strandberg som handlade just om kopplingen mellan kärnkraften och klimatet. ”Om vi tar det här med klimathotet, är det smart att avveckla kärnkraften?”, frågade hon.

Urban Strandbergs ifrågasatte då åter de ekonomiska och politiska förutsättningarna för mer kärnkraft och menade att kärnkraften inte nödvändigtvis behövs för kilmatomställningen eftersom energibehovet kan komma att minska.

– Klimatfrågan är väl inte riktigt hans ämne, konstaterar Marie-Louise Kristola.

Det finns gott om tunga källor som menar att kärnkraften är en nödvändig förutsättning för att nå klimatmålen.

FN:s klimatpanel IPCC skriver att för att 2-gradersmålet ska kunna nås så krävs inom energisektorn ”mer användning av klimatvänliga teknologier som förnybara energikällor, kärnkraft och CCS.” (Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change, sid 569)

Internationella energiorganisationen IEA, där svenske energiministern Ibrahim Baylan är ordförande under 2017, skriver om kärnkraften att ”den globala installerade effekten måste mer än fördubblas jämfört med nuvarande nivåer” för att nå målet om max två graders uppvärmning.

Och svenska IVA skriver i projektet ”Vägval el” under rubriken Vad händer om alla svenska reaktorer stängs ner i förtid?:

En stängning av alla reaktorer senast år 2020 kostar drygt 200 miljarder kronor och orsakar ökade koldioxidutsläpp på i storleksordningen 500 miljoner ton i de anläggningar som ersätter den svenska kärnkraften. En snabb nedläggning kommer därför även att göra det dyrare att nå klimatmålen på europeisk nivå. Stänger man 2035 istället kostar det 75 miljarder kronor och då orsakar den förtida stängningen utsläpp på 105 miljoner ton koldioxid, jämfört med det fall där man låter alla sex reaktorerna köra sin fulla livslängd.

På frågan om Klotet har belyst kopplingen mellan kärnkraften och klimatfrågan hänvisar Marie-Louise Kristola till ett inslag från 2015 och ett från 2012. Det handlar då om fylliga intervjuer med dels klimatforskaren James Hansen, dels med författaren Mark Lynas som båda ger starkt stöd åt kärnkraftens roll för klimatet.

Hon påpekar också att Klotet och Vetenskapsradion under åren 2012-2015 rapporterat om forskning kring ny kärnkraft och om de länder som just nu satsar på ny kärnkraft, tex Ryssland, Indien. Den rapporteringen handlade dock inte om kopplingen till klimatfrågan.

 

Bild: Marie-Louise Kristola

Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*