Kärnkraftens roll central i Energimyndighetens prognos

Stefan Löfven (S) vill se energipolitiska lösningar som sträcker sig över blockgränsen och har därmed väckt frågan om framtidens el- och energibehov.

Trots att frågan lyfts i media flera gånger har inte fakta som finns tillgängligt redovisats. Second Opinion Energi presenterar därför Energimyndighetens underlag som ger en bild av hur det svenska energibehovet kommer att utvecklas fram till 2030.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Stefan Löfven har på senare tid lyft frågan att det behövs en blocköverskridande överenskommelse för den framtida energipolitiken. I bland annat SVT:s partiledardebatt den 6:e maj framförde han synpunkten och hans utgångspunkt är att först och främst avgöra hur energibehovet ser ut i framtiden. I Veckans Affärer säger han: 
”Vi måste tillsammans försöka att bedöma framtida energibehov, men samtidigt titta på vad vi har för tillgängliga energislag. Sedan får vi se vad vi kan göra med den mixen.”

Och vidare i samma intervju fördjupar han resonemanget:

”Men vi måste så snart som möjligt få till stånd en blocköverskridande uppgörelse som har sin grund i vilket energibehov vi tror oss ha om tjugo, trettio år. Det här måste vi ha klart för oss innan vi kan börja prata om hur stora de olika energislagen kan bli.”

Men frågan är om inte det här svaret redan finns. Energimyndigheten har gjort en långsiktsprognos som sträcker sig fram till 2030 och visar hur det svenska energisystemet kan komma att utvecklas. Prognosen tas fram vartannat år och den senaste presenterades 2010. Prognosen bygger på de förutsättningar som gällde 2010 med stödsystemet och politiska styrmedel. Energimyndigheten kallar därför sin prognos för en konsekvensanalys av givna förutsättningar. Nästa prognos kommer att presenteras i slutet av det här året.

– Styrmedlen är ungefär desamma nu som 2010 så prognosen kommer inte att skilja sig så mycket åt jämfört med den från 2010, säger Anna Andersson projektledare på Energimyndigheten.

Sveriges energibehov beräknas mellan 2007 (som är prognosens basår) och 2030 att öka med fem procent från 629 TWh till 662 TWh. Den svenska elanvändningen kommer under samma period att öka med 4 procent. 2030 räknar Energimyndigheten med att Sveriges elanvändning kommer att vara 152 TWh, det är ökning med 6 TWh från 2007.

Den totala elproduktionen kommer att öka med sammanlagt 30 TWh under samma period. Detta ger Sverige ett utgångsläge att 2030 vara nettoexportör av el med 23 TWh, förutsatt att förstärkningar av eldistributionsnätet görs och att både kärnkraften och vattenkraften producerar enligt prognosen.

Ökningen av den svenska elproduktionen kommer de kommande 18 åren främst komma från vindkraften med 10 TWh, men även kärnkraften och elproduktionen som kommer från kraftvärmeverken bidrar med nästan lika mycket enligt prognosen: 8 TWh respektive 7 TWh. Kärnkraftens ökning beror på att effekthöjningar genomförs.

Enligt prognosen kommer produktionsmixen 2030 att se ut på följande vis:

kärnkraften 42 procent
vattenkraften 39 procent
vindkraften 6 procent
bränslebaserad elproduktion 13 procent.

Slutsatsen blir att trots en procentuellt sett stor expansion av vindkraften och en påtaglig utveckling inom den bränslebaserade elproduktionen kommer svensk elproduktion även om 18 år vila tungt på kärnkraften. Detta samtidigt som Sveriges reaktorpark börjar bli åldersstigen. Lennart Carlsson, avdelningschef för Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten, har tidigare sagt till Second Opinion Energi att det börjar bli hög tid att sätta igång processen för ny kärnkraft om dagens park ska ersättas.

– Min bedömning är att de som är intresserade av ny kärnkraft nu på allvar absolut måste börja fundera på att bygga, sade han i artikeln.

Hittills har Energimyndigheten inte gjort någon prognos som sträcker sig förbi 2030 och heller inte tittat på olika scenarier för framtidens elproduktion med eller utan kärnkraft. Men i samband med Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen att ta fram ett underlag för hur Sverige till 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser kommer Energimyndigheten bland annat redogöra för olika kärnkraftsscenarier.

– Det här jobbet ska vara klart till 1 december i år och då kommer vi att titta på olika vägar för att nå målet för 2050. Det handlar bland annat om att fram förslag på olika styrmedel och titta på scenarier med kärnkraft och utan kärnkraft, säger Anna Andersson som är projektledare för delen el- och värmesektioner i underlaget.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Peter Gustavsson skriver:

    Intressant att man anser att man drar slutsatsen att svensk elproduktion även i framtiden vilar tungt på kärnkraften. Eller hur blir det där egentligen… 42% av produktionen bedöms komma från kärnkraft men 15% av produktionen bedöms också gå på export. Det betyder ju att om vi så väljer så skulle kärnkraften kunna utgöra 27%. Eller nåja man får ju räkna om de relativa talen men resultatet blir att vi kommer att ha kärnkraft i Sverige och exportera en mycket stor del av den till andra länder tex Tyskland som valt att inte ha kärnkraft. Jag ställer mig frågan varför ska man bygga kärnkraft i Sverige om elen egentligen behövs någon annanstans?

  2. NilsLennart skriver:

    En mycket underlig kommentar från Göran Ronsten. Han påstår två saker, att Löfven som s-ledare INTE hävdat att kränkraften kommer att spela en central roll i framtiden och att kärnkraftens andel av världens elförsörjning minskar.
    Vad jag kan se handalr artikeln inte ett dugg om detta. Artikeln citerar bara en statlig utredning som tror att elförbrukningen 203 skall vara 152 TWh och att vi frå ett exportöverskott på cirka 23 TWh/år. Av denna produktion är kärnkraften det största kraftslaget med 42%.
    Det är väl knappat att koka soppa på en spik. Artikeln innehåller att flertal fakta som de framställs i sagda utredning.

  3. Göran Ronsten skriver:

    Daniel, texten förefaller vara en spiksoppa. Löfven har inte i sin roll som S-ledare hävdat att kärnkraften kommer att spela en central roll i framtidens energisystem. Svensk Energi känner mycket väl till att kärnkraftens andel av världens elförsörjning minskar. /Göran Ronsten