IVA: Sätt ett mål för leveranssäkerheten

IVA: Sätt ett mål för leveranssäkerheten

IVA drar samma slutsats som Svenska kraftnät: Det behövs ett mål för leveranssäkerheten som säkerställer att dagens höga nivå kan upprätthållas.

– Hittills har vi kunnat ta leveranssäkerheten för given, men nu riskerar ansvaret att falla mellan stolarna. Det undviker vi genom att fastställa ett mätbart mål som följs upp regelbundet, säger Karin Byman, energiexpert på IVA.

I dag ligger den svenska leveranssäkerheten på en mycket hög nivå, men med en allt större andel oplanerbar kraft i systemet kommer leveranssäkerheten att försämras. Det gjorde Svenska kraftnäts Ulla Sandborgh klart i en intervju här på Second Opinion den 26 augusti.

IVA, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin, driver ett projekt som heter Vägval el. Det består av en rad experter inom elmarknaden, bland andra från Svenska kraftnät. En av projektets slutsatser som presenterades i somras är att det krävs ett mål för leveranssäkerheten.

– Vi har hittills kunnat ta leveranssäkerheten mer eller mindre för given. Det som sker nu är att produktionssystemet  ställs om från mycket planerbar kraft till en ökande andel kraftslag som inte går att planera. Då kan vi inte ha samma lösningar för att behålla leveranssäkerheten på samma höga nivå. Vi måste tänka i helt nya banor, säger Karin Byman.

Hon liknar dagens system vid ett Boeing-flygplan: stabilt och robust att flyga. Medan framtidens elsystem är som ett JAS-plan: betydligt svårare att flyga och med högre krav på ett avancerat styrsystem.

– Vårt elsystem blir allt svårare att planera, det blir mindre robust och mer instabilt, det får mindre rörelseenergi så kallad ”svängmassa”, och det blir svårare att prognostisera. Om vi inte sätter ett mål och har ögonen på detta är risken att leveranssäkerheten försämras, säger Karin Byman och fortsätter:

– Det finns ett stort antal potentiella lösningar för att hantera utmaningarna att få ett kraftsystem med stora inslag av variabel elproduktion att fungera väl. Den samlade bedömningen är att det är möjligt. Det krävs dock en god insikt om utmaningarna och en förmåga att få lösningarna på plats.

Att sätta ett mål för leveranssäkerheten är centralt för att kunna avgöra andra delar för elmarknadens framtid:

– Leveranssäkerhetsmålet är en nyckel för att kunna lösa andra frågor. Om målet sätts kan till exempel Svenska kraftnät få ett tydligt ansvar, som kan delegeras till andra aktörer till exempel nätägare, producenter och stora elanvändare. Svenska kraftnät för då en dialog med en rad intressenter och så är processen igång. Det här handlar om att alla måste se sitt ansvar för att vi gemensamt ska kunna uppnå målet.

Karin Byman menar att exempelvis kan ett mål leda till att det blir tydligt vilka justeringar marknadsmodellen kräver, hur överenskommelserna med grannländerna ska se ut, var det behöver byggas kraft, hur vi kortar tillståndsprocesserna, hur ramverken för elnätsmodellen behöver se ut, hur vindkraften kan bidra med systemtjänster för att öka robustheten i nätet och hur man kan hitta nya lösningar för att skapa svängmassa med till exempel batterier.

Hur bråttom är det att sätta målet?

– Jag tror det är bråttom att börja arbeta med frågan. Det är inte akut att sätta ett mål, men det bör göras ganska snart så att det inte blir akut sen.

Men hur kan lösningarna för att uppnå leveranssäkerheten se ut? IVA tar i sin rapport själva upp tre olika dellösningar. Den första lösningen handlar om att installera reservkraft, till exempel gasturbiner, som skulle stå till förfogande och utgöra en form av ”försäkring” mot effektbrist. Den andra lösningen handlar om att utforma de politiska styrmedlen så att andelen planerbar kraft blir större.

– Andelen vindkraft i systemet har ökat, men man kan inte bara ha vindkraft. Någonstans finns det en gräns, kanske inte tekniskt men för vad det får kosta. Det är viktigt att ha en helhetssyn så att det inte blir suboptimeringar när man letar efter nya lösningar, säger Karin Byman.

Som en tredje dellösning ställer IVA stort hopp till ett ökat samarbete i frågan med andra länder och förordar att leveranssäkerhetsmålet i Sverige ska samordnas med fler länder.

– Vi bör gemensamt diskutera hur vi ska hantera gemensamma resurser i pressade lägen. Omvärlden för samma diskussioner som vi, och har en liknande utveckling med stora satsningar på mer sol och vind. Elmarknaden är internationell och vi kommer att ha gemensamma utmaningar framöver och då är det bättre att också diskutera frågorna tillsammans.

Går det verkligen att luta sig mot handeln när det blir tufft läge?

– En invändning mot ett utökat internationellt samarbete är om vi verkligen kan lita på våra grannar i kritiska lägen. Men det måste vi ju. Det blir orimligt dyrt om vi inte samarbetar, säger Karin Byman.

Är det inte en risk att när det är kallt i Sverige är det kallt i andra länder och då är möjligheterna att hjälpa varandra begränsade?

– Det är ju till exempel det som vi måste kunna ha en plan för tillsammans. Men vi måste ha en viss egen beredskap också, vi kan inte helt förlita oss på våra grannländer. Det är det vi måste diskutera – vilka problem har vi och hur löser vi dem på bästa sätt tillsammans och vilka åtgärder bör göras nationellt?

BILD: Karin Byman, energiexpert på IVA. Foto: IVA

 

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*