Industrins minskade elanvändning löste behovet av effekt i måndags

Industrins minskade elanvändning löste behovet av effekt i måndags

I måndags användes Sveriges effektreserv för första gången den här säsongen. Men i stället för att i huvudsak reservkraftverken startades fick industrier som förbundit sig att minska sin elanvändning agera – och det löste situationen. Det är så här effektreserven ska utvecklas: mer av effektreducerande och mindre av reservproduktion.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

När elanvändningen är större än produktionen och importen måste Svenska Kraftnät använda effektreserven. Svenska Kraftnät är enligt lag ansvarigt för att den finns tillgänglig under vinterperioden. Reserven består av två delar: en produktionsdel i form av sex olika produktionsanläggningar och en användningsreducerande del där 12 industrier frivilligt genom avtal med Svenska Kraftnät har förbundit sig att mot ersättning minska sin elanvändning när det behövs. 

Effektreserven används sällan, ett par gånger varje vinter, och i måndags behövdes den för första gången i år. En väl fungerande inhemsk produktion samt nettoimport räckte inte för att säkra den marginal om 1 000 MW i kraftbalansen som Svenska Kraftnät vill hålla. Därför aktiverades effektreserven och flera industrier minskade sin förbrukning och ett reservkraftverk gick på minimiproduktion under delar av måndagen när elanvändningen var som högst.

– På måndag morgon var förbrukningen drygt 25 000 MW och den historiska maxlasten i Sverige är 27 000 MW, säger Erik Ek, driftschef på Svenska Kraftnät.

Vädret var ju ändå inte extremt med svenska mått mätt?
– Nej, det var det inte. Men det var kallt, även i södra Sverige och övriga Norden. Det gör att hela systemet blir mer ansträngt, både Finland och Sverige importerade under måndagen, Finland runt 2 500 MW, säger Erik Ek och berättar att Svenska Kraftnät på söndagskvällen förberedde effektreserven.

Hur såg produktionskapaciteten i Sverige ut på måndagen?
– Kärnkraften gick bra. Det vara bara Oskarshamn 1 som stod stilla, de andra gick som de skulle. Vattenkraften fungerade också bra, undantaget att is i en av älvarna hindrade oss att använda den här effekten som snabb reglerkraft, men det hade marginell betydelse. Och vindkraften gav i snitt 250 MW under måndagen.

Hur såg importen av el ut?
– Det gick in kraft till Sverige från andra länder, men det gick också ut kraft till Finland. Men förbindelsen till Tyskland och en av förbindelserna till Finland fungerade inte. Totalt sett handlade det om en nettoimport för Sveriges del, under morgontimmarna lite drygt 1000 MW.

Sverige är i vanliga fall en nettoexportör av el och Svenska Kraftnäts bedömning är att vi i år kommer att exportera mer el än någonsin tidigare. Det var i huvudsak den användningsreducerande delen av effektreserven som nyttjades i måndags. I stort sett hela delen av den här reserven på sammanlagt 464 MW användes, vilket innebär att företag som Stora Enso, Rottneros Bruk och Höganäs Sweden reducerade sin elanvändning enligt avtalet. Att effektreserven mer och mer ska bestå av en effektreducerande del är ett uttalat mål. Till nästa vintersäsong är målet att den här delen av effektreserven ska utgöra hela 50 procent. I dag utgör den 27 procent.

Hög produktion på hemmaplan, nettoimport av el och ändå ingen extrem kyla, men ändå måste effektreserven användas. Utifrån sett kan man tycka att det är väldigt små marginaler i systemet?
– Det ska vara små marginaler när det är maxlast, annars har vi produktionsanläggningar som aldrig används. Det som är viktigt för oss inför framtiden är att vi använder den förbrukningsreducerande delen av effektreserven först. Vi vill ha en lösning där reduktionsbuden är med på marknaden och det här visar att det finns en potential i effektreduktionen och de som är med ser att det lönar sig, säger Erik Ek.

4 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. mats persson skriver:

    Ja det mest anmärkningsvärda är väl att trots hårda satsningar på vindkraft så är tillgängligheten av ”vindkraftseffekt” vid dessa så kallade ”ansträngda situationer” mycket begränsad..
    det anges som ca 250 MW totalt i hela Sverige.. då skall ni veta att det finns mer än 3000 MW installerad vindkraft i dagsläget.. Så det måste väl ändå vara ett skämt att betrakta vindkraften som det så kallade ”tredje ben” på vilket vi skall stå när kylan biter tag i vårt land. Skall vi dessutom tro att vi någonsin kan avveckla kärnkraften som i dessa dagar stod för ca 8000 MW!!! detta är alltså mer än 30ggr den effekt som vindkraften gav.. Skall vi alltså i framtiden bygga vindkraft så vi har installerat 30*3000 = 90000 MW vindel för att eventuell klara dessa kalla dagar utan kärnkraft. kan någon förklara hur detta skall gå till!!

  2. Lars Karlsson skriver:

    ”Det är ju helt fantastiskt. Vi hade en förväntat konsumtion runt 25 000 MW, vårt rekord är drygt 27 000 MW och installerad effekt 35 000 MW. Varför kördes inte allt? ”
    Lennart Lindberg din fråga borde vara ”varför storsatsas det på vindkraft ,det blåser ju minst när den behövs som mest ”

  3. NilsLennart skriver:

    Det är ju helt fantastiskt. Vi hade en förväntat konsumtion runt 25 000 MW, vårt rekord är drygt 27 000 MW och installerad effekt 35 000 MW. Varför kördes inte allt? Jo, som SvK uttrycker det i sin genomgång av förutsättningarna för denna vinter. Import av effektbalansskäl är inte nödvändigt men import kan förekomma av prisskäl. Med a o håll igen produktion i Sverige så ökar priset p g av import. I början på veckan var vattenkraftproduktionen stark reducerad i Ume, Lule och Skellefte älv eftersom man var sysselsatt emd att ”lägga is”!

  4. Lars Wiegert skriver:

    Svenska Kraftnär talar newspeak (från Orwells roman) om effektbalansen, i stället för att tala klarspråk: Vi balanserar på yttersta marginalen. Vi både importerade och exporterade. Detta kallas transitering och importen var tydligen i stort sett lika med noll. Detta kallar jag att spela rysk roulette med effektbalansen. Sverige behöver mera kärnkraft för att säkra effektbalansen vid mera extrema förhållanden än de senaste dygnen.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet