”Industrin bör vara med och satsa”

”Industrin bör vara med och satsa”

Borlänge är ett praktexempel på hur kommunens bolag klokt samarbetar med storindustrin om energiutnyttjandet. Inte minst restvärme och spillvärme.

Studiebesöken är många från exempelvis Kina och Indien. Dock menar Lars Larsson, vd i Borlänge Energi sedan ifjol, att industrin på sikt måste vara med och även dela investeringarna. Inte bara dela på vinsterna.

Lars Larsson betonar starkt det utmärkta samarbete som finns mellan Borlänge Energi och de två stora basindustrierna på orten; Kvarnsvedens Pappersbruk, ägt av Stora Enso, och SSAB Domnarvet. Restvärmen därifrån utnyttjas för att värma två tätorter – Borlänge och Falun. Lars Larsson:

– De två tätorterna är som siamesiska tvillingar. Dagens situation är resultatet av mycket kloka beslut under årtionden. Och en insikt om att samarbete ger ett utfall där bägge är vinnare. För detta kan vi tacka dem som satt i beslutande ställning från 1960-talet och framåt i tid. Vi har ett arv som ska vårdas och utvecklas. Hoppas att vi kan göra detta så att man om 20-30 år också kan tala om den klokskap som fanns idag.

Även om spillvärmen emellanåt höjs till skyarna av politiker, så glöms det lätt bort att det också krävs stora investeringar – en ny fjärrvärmeledning kanske kostar 50-100 MSEK, säger Lars Larsson:

– Vem ska ta den finansiella risken för nödvändiga investeringar för att få fram energin till fjärrvärmenätet? Hur säkerställer man att industrin driver sina processer optimalt ur energi- och miljöhänseende? Det är viktiga frågor, men inget problem för oss i Borlänge. Här är samarbetet mycket intimt. Dock talas det sällan om vem som ska göra investeringarna, och det är där jag tycker att industrin måste vara med och satsa.

– Samtidigt kan jag förstå om det kan vara svårt att få med industrin, i synnerhet när huvudkontoret finns utomlands, att dela även på investeringsrisken. Detta talas det för lite om.

Lars Larsson förstår om en del branschkollegor tittar på Borlänge med avund. Energiåtervinningen från avfallsbehandling svarar för ungefär hälften av värmeproduktionen. I huvudsak eldar Borlänge Energi avfall från hela Dalarna med undantag för det kollegorna i Avesta och Mora nyttjar.

Energisamarbetet – med restvärme och spillvärme från basindustrin på orten – uppgår till cirka 220 GWh (miljoner kilowattimmar) årligen. Den egna värmeproduktionen uppgår till cirka 250 GWh.

– Fossilandelen i hela vårt värmesystem är väldigt liten. Ett normalår handlar det om mindre än  en procent. Men självklart är målet inom överskådlig tid att vara helt fossilfria. Därutöver vill vi utnyttja mesta möjliga från rest- och spillvärme av det som finns tillgängligt. Det finns mer att hämta i ett utökat energisamarbete  med SSAB, inte minst för miljönyttan för de båda bolagen.

– Klimatbokslutet visar att vårt fjärrvärmesystem inklusive den egna elproduktionen minskar utsläppen av koldioxid (CO2) med 165.000 ton årligen. Det motsvarar utsläppen från all biltrafik i Borlänge under två år.

Nils Holgerssonrapporten, den årliga, visar att Borlänge har Sveriges näst lägsta fjärrvärmepriser för ett mindre flerbostadshus. Den positionen är på intet sätt hotad, om man får tro Lars Larsson:

– Vi ska ha en stabil prissituation även framgent. Därom är alla ense – inte minst politikerna. Ett bolag av vår typ ska inte i första hand drivas mot vinstmaximering. Utan vi måste vara motorn i kommunen och skapa trygghet och stabilitet med bästa möjliga miljöprestanda.

– I stället för vinstmaximering måste vi som ett brett energibolag med många olika verksamheter värna om kundförtroendet och se till att ta tillvara de synergier vi kan hitta. Och då handlar det om integrationen.

På risksidan – det som någon gång kan ge en och annan sömnlös timme på natten – handlar det om hur industrin på orten utvecklas. För tillfället ser det stabilt ut. Men sådant kan snabbt svänga när det gäller industrier som konkurrerar på världsmarknaden. Det gäller at inte lägga alla ägg i samma korg.

Lars Larsson pratar om vikten av kunniga och engagerade styrelseledamöter. Han upplever att borlängepolitikerna sluter upp bakom bolaget och samarbetet är bra även med Falun. När han tittar framåt handlar det mycket om att tillsammans med Falun och industrierna fortsätta utveckla energisamarbetet och att optimera driften och resurser. Som exempel på synergimöjligheter pekar han på att det idag finns fyra kontrollrum för ång- och värmeproduktionen – energibolagenhar var sitt liksom SSAB och Stora Enso.

Utländska studiebesök – främst från Indien och Kina – återkommer kontinuerligt via IVL (Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning). Det hoppas Lars Larsson fortsätter:

– Här finns helheten på ett enkelt och överskådligt sätt. Och därtill med mycket goda miljöprestanda. Vi är gärna med och delar med oss av våra erfarenheter till andra länder och branschkollegor. Det är ju ytterst en överlevnadsfråga att klimatet kan räddas.

Kalle Karlsson
Av Kalle Karlsson
Skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*