I nyhetsmedier har import och förbränning av avfall problematiserats. Men forskaren Johan Sundberg menar att det finns gott om fakta som talar för att avfallsimport är bra för miljön.
– En vanlig missuppfattning är att förbränning står i konflikt med återvinning, men det är precis tvärt om, säger han.
Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi
Sverige importerar avfall för att bränna och producera fjärrvärme och el, och det kritiseras då och då i svenska medier för att det skulle vara dåligt för miljön. Nu senast sände Sveriges Television ett nyhetsinslag där det bland annat sades att det är ”miljömässigt vansinne att importera sopor från Norge”.
Second Opinion ringde upp Johan Sundberg som är forskare vid konsultföretaget Profu i Göteborg, och expert på avfallshantering och återvinning.
Vad säger du om det påståendet?
– Det är helt fel, importen är bra för miljön. Transporten har liten betydelse för den totala miljöpåverkan när det gäller avfallshantering. Särskilt när det gäller Norge eftersom det handlar om returtransporter, där bilar som annars skulle gått tomma får last på tillbakavägen, säger Johan Sundberg.
Men borde det inte vara bättre om avfallet återvanns?
– En vanlig missuppfattning är att förbränning står i konflikt med återvinning, men det är precis tvärt om. Förbränning är energiåtervinning och går hand i hand med materialåtervinning. De som borde vara för förbränning är materialåtervinnarna. När man materialåtervinner blir det alltid en rest som måste tas om hand, och då är förbränning en bra lösning.
Det som är det stora miljöproblemet med avfall i Europa och i världen är deponi. Johan Sundberg framhåller det europeiska perspektivet och menar att ett snävt svenskt eller nordiskt leder till fel slutsatser. Det finns enorma mängder avfall som ska tas om hand, och det är missvisande att tala om att förbränning skulle konkurrera med materialåtervinning.
Han berättar att det produceras 140 miljoner ton avfall i Europa varje år och fortfarande hamnar det mesta på soptipp, eller deponi som det kallas. Sverige importerade i fjol ungefär 1,4 miljoner ton som återvanns till energi istället för att läggas på deponi. Importen sker från exempelvis Norge och Storbritannien. Även Norge importerar, framför allt från Storbritannien.
– Det är en ren miljövinst för Europa. Men sedan är det förstås viktigt att fler europeiska länder bygger ut sin kapacitet att ta hand om avfall, både material- och energiåtervinning, säger han.
Varför har den här norska kritiken då uppstått?
– Det är inte en samlad norsk kritik. Den norska regeringen ser inte att det finns miljöfördelar av att begränsa exporten till Sverige men att det däremot finns fördelar med en öppen marknad för att stimulera till kostnadseffektiva lösningar, påpekar Johan Sundberg. Det finns en grupp norska energiåtervinnare som tycker att konkurrenssituationen mot Sverige är besvärlig av ekonomiska skäl och de är de som hörs i svensk media.
Inslaget i Sveriges Television föranledde en ledarartikel i Aftonbladet där det importerade utländska avfallet beskrevs som farligt på många sätt. ”Ingen vet vad som finns i soporna, radioaktivt oljeslam, bly och dioxiner har förekommit”, skrev Aftonbladet.
– Det där är båg. Det har förekommit att man får in fel i avfallet, men man har kvalitetskontroller. Det importerade avfallet är mer kontrollerat än det svenska.
Det sägs ibland att avfallsförbränning trycker undan biobränsle, stämmer det?
– Ja, i någon mån kan det vara sant. Hade vi inte haft avfall så hade det blivit mer biobränsle i Sverige eftersom vi har gott om skog. Men återigen så löser inte det den europeiska utmaningen, för i ett europaperspektiv finns det inte så mycket biobränslen.
Johan Sundberg har följt hur svenska nyhetsmedier beskriver frågan om avfallsförbränning och han menar att olika särintressen tycks kunna dupera journalister och att journalister ibland gör för lite faktakoll. Även den politiska diskussionen tycks ha påverkats:
– Tidigare fanns en samstämmighet bland politiker att import är bra. Idag finns flera politiska partier som vill komma åt importen. Det har skett en förändring det senaste året.
MATS OLIN
1 Kommentar
Det är anmärkningsvärt hur Profu och Second Opinion kan stå för detta. Ren propaganda utan korrekta fakta.
Förbränning ligger näst längst ned i den lagstadgade avfallshierarkin och är knappast en miljövinst. Att jämföra förbränning med deponi är inte logiskt (om man inte vill propagera för fortsatt avfallsförbränning förstås). Deponi av hushållsavfall kommer snart att vara förbjudet i EU och det dröjer förhoppningsvis inte länge förrän förbränning av materialåtervinningsbart avfall är det heller.
Förbränning konkurrerar visst med materialåtervinning, tvärt emot vad Profu hävdar. De stora pengarna bakom avfallsförbränningen gör det mer lönsamt att förbränna än att materialåtervinna. Det har inget med miljöriktigheten att göra, det har med snedvridna ekonomiska incitament att göra. Om inte kommunerna och energibolagen tjänade så mycket pengar på att förbränna så skulle det satsas betydligt med på materialåtervinning. Det är pinsamt hur dåliga vi är på att materialåtervinna t.ex. plastförpackningar, och det har vi också fått kritik för ur ett europeiskt perspektiv.
Att avfallet är tillräckligt kontrollerat är vidare en direkt lögn. Man tar stickprov ur enorma mängder avfall och kan knappast garantera att det inte innehåller produkter så som batterier, lampor eller elektronik – produkter som vid förbränning mycket väl kan resultera i utsläpp av dioxiner, tungmetaller och andra föroreningar som är skadlig för människa och natur.