”Hur lagret används viktigt, inte hur det ägs”

”Hur lagret används viktigt, inte hur det ägs”

De fallande kostnaderna för batterier gör att tekniken alltmer framstår som ett realistiskt alternativ för att hantera utmaningarna i elsystemet. Men otydligheter om vem som får äga, driva och använda batterierna måste lösas, annars kommer inte utvecklingen att ta fart. Det menar Karin Widegren, konsult och expert på smarta elnät.

— Priserna på batterier har rasat rejält. Även om batterier fortfarande är en dyr lösning i elnätssammanhang jämfört med till exempel lagringen vi har i vattenkraftsdammar, så är ändå kostnadsutvecklingen så positiv att vi kommer att få se aktörer som är villiga att investera i batterier för att lösa vissa problem i elsystemet, säger Karin Widegren.

Men det är inte bara att göra sin kalkyl, investera och köra igång. Lagstiftningen kring lagring i elsystemet är inte uppdaterad, säger Karin Widegren.

— Ska batterierna ses som produktion, användning eller något helt annat när det gäller skatter, tariffer med mera? Man har inte räknat med lagring i den lagstiftning som i dag gäller.

Att lagar och regler för batterilagringen blir viktiga beror bland annat på kravet på åtskillnaden på elmarknaden, det vill säga att elnätsföretag inte får ägna sig åt handel med el eller produktion av el annat än för internt bruk. Väljer man att se på batterier som en lösning som ger möjlighet för nätföretagen att bedriva handel med el kan man alltså välja att helt enkelt sätta stopp för nätföretagen att använda batterier också i sin nätdrift. Det är detta perspektiv som ligger bakom att EU-kommissionen genom Vinterpaketet, Clean Energy for all Europeans, har föreslagit att nätföretag inte ska få äga lager, förklarar Karin Widegren.

Men den svenska linjen, vilken också Karin Widegren och bland annat Energimarknadsinspektionen förespråkar, är att det är användningen som ska bestämma vilka regler som gäller:

— Hur lagret används är det viktiga, inte hur det ägs. Det blir sällan bra när man låter ägandet styra, det blir krångligt, säger Karin Widegren.

Att genom lagar och regler sätta stopp för nätföretag att använda batterier i nätdriften är inte bra, menar hon, för batteriet kan i vissa fall vara en mycket mer effektiv lösning än att förstärka näten med konventionell teknik.

Hon tar förtätning i stadsmiljö som ett exempel. För att lösa eldistributionen kan ytterligare transformatorstationer behöva byggas, men ett alternativ till att bygga en helt ny station för att klara den högre topplasten skulle kunna vara ett batteri. Ett annat exempel är solelsproduktion utan styrning i mindre system, här kan batterierna kompensera för produktionsförändringar så att spänningen hålls på rätt nivå.

—  Batterilager kan erbjuda en massa olika tjänster och har funktioner som nätföretagen är intresserade av därför att de kan användas till nätdriften. Nätföretagen bör däremot inte få lagra el när det är billigt att producera och leverera ut när det är dyrt. Detta är en fråga för marknaden som på detta sätt kan erbjuda viktiga systemtjänster, säger Karin Widegren.

Hon menar att regler och lagar måste förmå att ge utrymme för nätföretagen att på ett innovativt sätt använda batterier som en del av att driva näten effektivt.

— Nätföretagen i Sverige tycker att lagstiftningen är otydlig och efterfrågar ett förtydligande om vad de får lov att göra. Samma diskussion har funnits i Europa. Det behövs tydliga spelregler, säger Karin Widegren.

 

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

De senaste kommentarerna

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet