Höj taket för elpriset

Höj taket för elpriset

Behövs en ny elmarknadsreform? Den frågan har bedömts av en panel bestående av experter från forskarvärlden, bransch och myndigheter, ledd av professor Lars Bergman.

Svaret från panelen är ”vänta och se”, men gör förbättringar inom det nuvarande systemet. Den nordiska elmarknaden har fungerat bra och är ansedd som en succé av bedömare runt om i världen. Trots en betydande konsolidering av företag så förekommer inte missbruk av marknadsmakt. Den enda anledningen att ändra marknadsdesignen är att ökande intermittent (väderberoende) elproduktion förändrar förutsättningarna påtagligt, skriver panelen.

– Det är viktigt att inte ha en statisk syn på elmarknadens design. Men det finns tid att tänka igenom hur en sådan reform skulle kunna se ut, sa Lars Bergman vid presentationen av rapporten.

Panelen konstaterar att en anledning till att elmarknaden skiljer sig från andra marknader är att all el som produceras omedelbart måste användas, men att handel av el sker i förväg vilket leder till obalanser. Det är inte möjligt att handla el i realtid. Tidsförskjutningen leder till behovet av en systemoperatör som ansvarar för att balansera systemet. Men teknologisk utveckling möjliggör att handeln med el successivt kommer allt närmare själva leveransögonblicket, påpekade Lars Bergman. Det blir viktigare i takt med att produktionen allt mer varierar med kort framförhållning.

Det leder panelen till att föreslå förändringar som exempelvis möjliggör handel med el närmare själva leveransögonblicket och att balansansvar ska sättas till kortare tidsintervall än timme för timme.

För att energy only-marknaden ska fungera måste det finnas en möjlighet för elpriset att variera starkt.

– En huvudfråga är om energy-only marknaden ger tillräckliga incitament för att hålla toppeffekt tillgänglig. Höga knapphetspriser gör investeringar i toppeffekt lönsamma, sa Lars Bergman.

Ett förslag från panelen är därför att höja pristaken på elmarknaden Nordpool. Idag finns ett pristak på 3 000 EUR/Mwh på spotmarknaden (ca 30 kr per kWh). Som jämförelse är pristaket 9 000 EUR/MWh i Australien, skriver panelen.

Men panelen utesluter inte att det i framtiden kommer att behövas en mer genomgripande förändring av marknadsdesignen, exempelvis med utökade kapacitetsinslag jämfört med dagens effektreserv.  Men det finns risker med kapacitetsmarknader, påpekade Lars Bergman.

– Hur ska man bestämma tillgänglig effekt när man ingår i ett internationellt system med överföringsmöjligheter mellan länderna?

Lars Bergman menar att det finns risk för att politikerna skulle sätta målen för leveranssäkerheten för högt, för att vara på den säkra sidan, vilket skulle störa marknaden mer än nödvändigt. Men panelen rekommenderar att Svenska kraftnät redan nu får i uppdrag att definiera ett sätt att mäta leveranssäkerheten och att en gräns sätts för när utvecklade kapacitetsmekanismer behövs. Det bästa vore om frågan om leveranssäkerhet löstes på Nordisk nivå, menar panelen.

– Ett syfte med 1990-talets elmarknadsreformer var att investeringar skulle bestämmas av marknaden. Men nu är det politiska mål som driver investeringarna, sa Lars Bergman.

Panelen resonerar om hur subventionerna genom framförallt elcertifikatsystemet påverkat marknaden, och efterlyser en strategi för avveckling av subventioner.

– Det är ytterligt oklart när subventionerna ska avvecklas. Därför behövs en subvetionsstrategi som bestämmer principer för hur man ska fasa ut subventioner.

De myndigheter som presenterar statistik för elmarknaden fick också något att tänka på:
– Man får intrycket att elmarknaden är nationell när man läser statistiken, konstaterade Lars Bergman.

En stor förändring av förutsättningarna på marknaden jämfört med på 90-talet är den geografiska utbredningen, och ökade möjligheter att importera och exportera. Häri ligger den kanske största utmaningen för en eventuell andra elmarknadsreform: det är numera betydligt svårare och i vissa fall omöjligt att utveckla elmarknaden enbart för Sverige.

 

Bild: Lars Bergman

 

2 Kommentarer
Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Marcus Berg skriver:

    Förmodligen ett tryckfel:

    I svensk valuta svarar 3000 €/MWh idag mot ungefär 30 kr/kWh, till skillnad från vad som skrivs i en förklarande parentes i artikeln (”ca 3 kr per kWh”).

    1. Mats Olin Mats Olin skriver:

      Tack för påpekandet!