Dags för teknikneutrala byggregler

Dags för teknikneutrala byggregler

Energikraven i dagens byggregler premierar uppvärmningslösningar i enskilda byggnader, till exempel värmepump, medan de starkt styr bort från gemensamma lösningar, som fjärrvärmen. Denna brist på teknikneutralitet är det allt fler som vänder sig emot. Det är dags för en ändring.

I Miljömålsberedningens slutbetänkade som las fram den 22 juni föreslås att Boverkets byggregler bör ändras så att systemgränsen för byggnaders energiprestanda baseras på använd energi istället för köpt energi eftersom byggreglerna bör vara neutrala till valet mellan el och fjärrvärme.

I energiöverenskommelsen framgår även att: En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den förnybara el – och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Med detta i åtanke, samt alla remissinstanser som också förordat använd energi som systemgräns i byggreglerna, bör regeringen följa rekommendationerna och se till att vi äntligen får teknikneutrala byggregler.

Boverket fick i uppdrag att utreda frågan i samband med den svenska implementeringen till EU:s direktiv för nära-nollenergibyggnader. Utredningen presenterades för mer än ett år sedan. Efter en stark kritik från merparten av remissinstanserna förra sommaren landade frågan på regeringens bord hösten 2015.

Sedan dess är vi många som har efterfrågat beskedet om att de svenska byggreglernas energikrav äntligen ska bli teknikneutrala. Problemet med dagens energikrav är att de styr hur mycket energi en fastighetsägare får köpa till sitt hus, inte hur mycket energi byggnaden får använda. Det i sin tur leder till att det blir billigare att installera en värmepump istället för att exempelvis satsa på ett bättre klimatskal för att få ett energieffektivare hus.

I Boverkets utredning föreslogs att den starka styrningen mot eldrivna värmepumpar skulle minska genom en faktor för el, på 2,5, för en mer rättvisande jämförelse. Detta skulle kunna komma tillrätta med en del av problemet, även om energikrav som styr energianvändningen vore betydligt bättre. Dock föreslog Boverket att energi som produceras i eller nära byggnaden skulle undantas helt från energikraven. Detta leder i så fall i helt motsatt riktning än den som EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda pekat ut, vilket också många remissinstanser framhöll.

Vi har stora förhoppningar på att de föreslagna undantagen ska vara borta i det kommande regeringsbeslutet. Vi instämmer också i Miljömålsberedningens rekommendation att energikraven ska reglera hur mycket energi byggnaden faktiskt använder.

Av remissvaren att döma råder det också en bred enighet om att energikraven i Boverkets byggregler borde följa tre enkla principer:

  • Energikraven ska vara långsiktiga och teknikneutrala, så att samma krav ställs på alla byggnader, oberoende av vilket uppvärmnings­system som installeras när huset byggs.
  • Alla hus ska vara energisnåla under hela sin livslängd oavsett uppvärmningsform.
  • Fastighetsägaren ska kunna välja sin uppvärmningsform

Om regeringen väljer att inte fullfölja linjen att sätta energikraven utifrån använd energi kan en faktor för eluppvärmning på 2,5 leda till större teknikneutralitet och därmed vara ett acceptabelt andrahandsval. Detta under förutsättning att det också ställs krav på byggnadens klimatskal.  Och beslut måste tas nu!

Vi är medvetna om att bostadsminister Peter Eriksson nyligen har tillträtt sin post men vill understryka att det är ytterst angeläget att denna långdragna fråga äntligen får en lösning. Medan de byråkratiska kvarnarna mal hinner konsekvenserna av de nuvarande byggreglerna bli stora, framför allt för fjärrvärmens framtida möjligheter. Problemet förstärks också av regeringens stöd för bland annat energirenovering av bostäder, där förslaget om hur det ska utformas på i praktiken innebär att de kan bli stöd för att konvertera från fjärrvärme till värmepump.

Kommer däremot inom kort förslag där fjärrvärmen kan konkurrera med andra uppvärmningsformer på lika villkor kan den fortsätta att ta vara på energi som blir över och dessutom bidra till den väderoberoende elproduktion som så väl behövs framöver. Och kunderna kan få en trygg värmeförsörjning via fjärrvärmenätet om de så önskar, utan att hindras av ogenomtänkta energikrav.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige
Erik Thornström, områdesansvarig skatter och styrmedel, Energiföretagen Sverige

BILD: Kalmars kraftvärmeanläggning Moskogen. Foto:Kalmar Energi

2 comments
Pernilla Winnhed
Av Pernilla Winnhed
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Comments

  • Matthijs Klomp
    25 juli, 2016, 2:02 e m

    Räkna på ett förnuftigt sätt ut hur mycket koldioxid varje kvadratmeter kostar att värma upp. Alltså ersätt kWh/kvm med gCO2/kvm.

    REPLY
  • Leif Tollén
    4 juli, 2016, 8:06 f m

    Bo(v)verket borde få en kurs i primärenergibegreppet.

    REPLY