Ökad investeringstakt mot elavbrott

Ökad investeringstakt mot elavbrott

För att få färre och kortare strömavbrott och dessutom kunna möta utmaningar som mikroproduktion höjer Halmstads energi och miljö investeringstakten. IT står i centrum för utvecklingen.

– Det här handlar om en ökad reinvesteringstakt med ett par hundra procent, det är stora summor, säger Alexander Örning.

När medierna rapporterar om rättstvisterna som behandlar nivån på intäkterna för elnätsföretagen kommer oftast investeringsbehovet i skymundan. Vad är det för investeringar det kan handla om egentligen? Halmstads energi och miljö är ett tydligt exempel på nätföretag som genomför dryga investeringar, för att höja leveranssäkerheten i lokalnätet.

– Det är krav från myndigheter som driver på vårt arbete, men det är också kunddrivet. Människor blir mer och mer beroende av el och mer känsliga för att vara utan ström. Komponenter, produkter och hela processindustrin är i dag känsligare och det finns en risk att saker går sönder eller att man får haveri vid strömavbrott, säger Alexander Örning, elnätschef på Halmstads energi och miljö

Han bekräftar att utvecklingen med smarta elnät är här och pågår för fullt.

– Det är ett otroligt teknikdriv i elnätsverksamheten och då är det inte framför allt inom elkraft utan inom IT. Det är en gigantisk skillnad i hur näten kan mäta och kommunicera i dag mot för bara några år sedan. Utvecklingen går i en rasande fart, komponenter blir bara billigare och billigare och det skapar möjligheter.

Det handlar om när 10 kV transformeras till 0,4 kV – det vill säga den spänning som når hushållskunder – för då ges möjlighet att med fjärrstyrning avhjälpa strömavbrott i stället för att fysiskt behöva åka ut till platsen. Visionen i framtiden är att elavbrott ska kunna avhjälpas helt automatiskt.

– Det finns teknik som klarar av att slå bort fel utan att kunden märker det, så ser det ut på överliggande nät, men på lokalnätsnivå är vi inte riktigt där ännu eftersom näten har en annan struktur. Det här handlar om en ofantlig investering, men skulle vara möjlig att testa i mindre skala när det byggs en ny stadsdel eller liknande.

För Halmstads energi och miljö handlar det om att hela tiden göra näten mer intelligenta för att få färre strömavbrott och när de väl inträffar ska de avhjälpas allt snabbare.

– Det är mycket tekniska komponenter som installeras ute i näten så att vi kan hitta felen snabbt. Genom att få ut intelligens i nätet så blir det enklare att snabbt orientera sig om var felet finns.

Smarta elnät handlar även om en komplex kommunikation med mätaren hos kunderna. Här kan elnätsföretaget koppla upp sig mot kunden och avgöra vilken insats som behövs om det har blivit fel, i stället för att åka ut. Det gör att felsökningen går snabbare och är både mer kostnadseffektiv att genomföra samt mer serviceinriktad mot kund.

– Den data vi får genom mer intelligent mätning ger stora möjligheter till utveckling av näten. Idag utnyttjar vi inte dess fulla potential, säger Alexander Örning och berättar att företaget arbetar i ett forskningsprojekt för att kunna utnyttja mätvärdena på ett bättre sätt.

Har utvecklingen med mer installerad vind- och solkraft medfört utmaningar för er?
– Som nätägare gäller det att hålla kontroll på säkerhet och elkvalitet. Större produktionsanläggningar ansluts i regel till stationer med högre spänningsnivå och beroende på hur långt ut i vårt nät produktionsanläggningen finns är det olika förutsättningar. Framförallt gäller det att ha tillräckligt starkt nät för att hantera leveransen, men även kontroll- och övervakningsutrustning som säkerställer att leveranser fungerar felfritt. Och i händelse av problem att felet kopplas bort på korrekt sätt.

Utbyggnaden av mikroproduktion påverkar desto mer. Den har ökat markant för Halmstads energi och miljö den sista tiden och det gäller framförallt solceller på villor och kommunala byggnader. Dessa ansluts på lågspänningsnätet, vilket skapar andra förutsättningar som företaget tidigare inte haft. Bland annat att serviser till kunderna nu har en energimatning som är dubbelriktad.

– Det vi som nätägare måsta arbeta med är arbetssätt för att säkerställa att vi kan utföra arbeten på säkert sätt och det gäller inte bara elnätstekniker utan exempelvis även för räddningstjänsten. För även om vi har brutit strömmen till en kund, är det inte 100 procent säkert att anläggningen är spänningslös. Det är inget problem i sig, utan det gäller att arbetet utförs på rätt sätt, så kan det utföras säkert, säger Alexander Örning och fortsätter:

– Det finns fler utmaningar. Kunden som installerar en solcellsanläggning får en dubbelriktad mätning per timme, vilket genererar utmaningar i systemhanteringen – debiteringssystemen och mätinsamlingen – men även i kundtjänsthanteringen, då kunden kommer med nya frågor som skall hanteras.

Arbetet mot att möta nya utmaningar i form av mikroproduktion och att få säkrare leveranser genom att höja intelligensen i elnäten ger ett behov av stora investeringar. Under den närmaste fem till tio åren kommer kraftiga investeringar inom distributionsnätet genomföras jämfört med tidigare, där bland annat äldre anläggningar byts ut till modern teknik och ett starkare nät byggs.

– Det här handlar om en ökad reinvesteringstakt med ett par hundra procent, det är stora summor, men handlar ju om att vi har en helt annan inriktning i dag än tidigare på hur näten ska byggas, säger Alexander Örning.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet