Höjda skatter och avgifter för vindkraften äventyrar förnybarhetsmålet

Höjda skatter och avgifter för vindkraften äventyrar förnybarhetsmålet

Regeringen presenterade nyligen ett förslag om att höja ambitionsnivån för förnybar elproduktion inom elcertifikatsystemet från 25 till 30 TWh till år 2020. Samtidigt inför både myndigheter och regering skatte- och avgiftshöjningar som riskerar att hota möjligheten att nå det föreslagna målet.

Regeringen måste nu agera för att den höjda ambitionen för förnybar energi inte äventyras på grund av försämrade villkor för vindkraften.

Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har överträffat alla förväntningar. På tio år har produktionen mer än tiodubblats och vindkraften är i dag Sveriges tredje största kraftslag, efter vatten- och kärnkraften. Men den goda utvecklingen riskerar nu att brytas. Det fattas allt färre investeringsbeslut och i år ser vi en nedgång i utbyggnad så stor som 40 procent jämfört med rekordåret 2014. Den främsta förklaringen är det mycket tuffa marknadsläget med låga el- och elcertifikatpriser. 

På kort tid har det dessutom dykt upp nya orosmoln som kraftigt försämrar villkoren vindkraft i Sverige och som riskerar att ytterligare försvåra möjligheten att nå regeringens föreslagna mål på 30 TWh förnybar el till år 2020 jämfört med 2002.

1. Skatteverket har meddelat att fastighetsskatten för vindkraft ska höjas med 150 procent. I ett så kallat ställningstagande meddelar Skatteverket att den fastighetsskatt som vindkraften hittills har betalat på 0,2 procent är för låg och ska klassas som ett otillåtet statsstöd. Skatten borde istället uppgå till 0,5 procent, i likhet med annan elproduktion, menar Skatteverket. För ett normalstort modernt vindkraftsprojekt innebär detta en höjning från omkring 0,7 till 1,7 öre per kWh. Skatteverket använder de sex senaste årens pris på elcertifikat för att beräkna taxeringsvärdet framåt i tiden. Med detta beräkningssätt kommer man fram till att värdet på framtida elcertifikat är cirka 25 öre/kWh som sedan nuvärdesberäknas. Detta trots att de elcertifikat som ges nu motsvarar ett värde på marknaden om i dag cirka 15 öre/kWh.

Elcertifikat säljs på en framåtriktad marknad och historiska priser säger ingenting om framtida priser. Det kan inte vara rätt att fastighetsskatten baseras på eventuella framtida intäkter. Det finns flera oklarheter gällande Skatteverkets ställningstagande. Varken regering, riksdag eller EU-kommissionen har tagit ställning till om differentierade skattesatser utgör ett otillåtet statsstöd, det är Skatteverket själva som hävdar detta.

Om skatteuttaget ska höjas till 0,5 procent så bör riksdagen besluta om en lagändring med denna innebörd. Innan skattesatsen ändras bör taxeringsperioden ses över och det bör säkerställas att fastighetsskatten beräknas utifrån ett taxeringsvärde som speglar marknadsvärdet. Svensk Vindenergi anser att regeringen bör tillsätta en utredning som klarlägger vilka regler inom svensk fastighetsbeskattning som kan utgöra otillbörligt gynnande. Vidare anser vi att Skatteverket bör återkalla sitt ställningstagande och istället taxera elproduktionsenheter med tätare intervall.

Ett första steg kan vara att tillåta förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna fastighetstaxeringarna, i likhet med vad som i dag gäller för hyreshusenheter, småhusenheter, lantbruksenheter och ägarlägenhetsenheter.

2. Svenska Kraftnät har annonserat kraftiga höjningar av stamnätstariffen för elproduktion i norra Sverige.  Det handlar både om att den andel av tariffen som betalas av producenten har ökat och att Svenska Kraftnät generellt vill öka tariffen, vilket med den geografiska differentieringen gör det dyrare att mata in el i norra Sverige, där vindkraftspotentialen är som störst.

Höjningen sker trots att svenska producenter redan idag betalar tre gånger så mycket som vad som är tillåtet enligt EU-lagstiftningen. För ett typsikt vindkraftsprojekt i elområde 2 handlar det om en ökning från omkring 2,7 öre/kWh år 2009 till 5 öre per kWh år 2018, alltså en ökning på över 80 procent.  I elområde ett blir ökningen ännu större, trots att det ur ett reglertekniskt perspektiv finns stora fördelar med att sprida ut vindkraftsproduktionen eftersom elområde ett till stor del är ett eget meteorologiskt system och inte korrelerar i vind med övriga elområden.

Efter införandet av elområden 2011 ska prissignalen i sig själv ge indikation om var investeringar ska ske. I dag blir elproduktion i norra Sverige istället dubbelbestraffad med både ett lägre elpris och högre stamnätstariffer. I praktiken leder det till att vind- och vattenkraftsproducenter vid vissa tillfällen spiller vind och vatten för att det inte lönar sig att teckna ett abonnemang hos Svenska Kraftnät. Ett stort slöseri med resurser.

Svenska Kraftnät går också, på oklara grunder, i motsatt riktning jämfört med de flesta andra länder i Europa som istället minskar eller har en liten andel av tariffen som ska betalas av producenten. Ambitionen från Svenska Kraftnät borde istället vara att harmonisera regelverk och avgifter för stamnätet med övriga Europa, ett arbete som också EU-Kommissionen nu driver genom sin tillsynsmyndighet ACER. Den nuvarande förändringen i tariffstrukturen går tvärsemot Svenska Kraftnäts instruktion som säger att myndigheten ska underlätta för utbyggnaden av förnybar energi.

Regeringen måste, i enlighet med tidigare påpekanden från Riksrevisionen, stärka styrningen av Svenska Kraftnät för att säkerställa att myndighetens agerande bättre överensstämmer med både den nationella och europeiska politiken.

Dessa försämringar är betydande var för sig och tillsammans, särskilt i kombination med det mycket pressade marknadsläget, innebär de ett så hårt slag mot vindkraftsbranschen att regeringens föreslagna mål på 30 TWh förnybar el till 2020 äventyras.

Charlotte Unger
Vd Svensk Vindenergi

4 Kommentarer
Av Charlotte Unger
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Wiegert skriver:

    Det enda raka om man vill slippa orättvisor är att slopa alla specialskatter och subventioner.

  2. Alfred Maultasch skriver:

    Varför fastighetsskatt, producenter betalar redan inkomstskatt, skall en olönsam verksamhet betalar ytterliggare skatt? Elen är redan överskattad som det är och det är redan dags att skrota vindkraften, rivningskostnaden är 100,000.- betydligt billigare än när kärnkraften skall rivas

  3. Anders Nilsson skriver:

    Är det inte högt på tiden att ifrågasätta politikernas mål på 30 TWh mer förnybart. Vilken relevans har det för miljön/klimatet vid en närmare granskning?
    Att lägga ner fossilfri elproduktion i förtid och bygga upp ny till stora kostnader och med gigantiska ingrepp i naturen kan inte vara annat än dårskap.

  4. mats persson skriver:

    Maken till kvalificerad rappakalja får man leta efter!
    Menar verkligen svensk Vindenergi allvar när de påstår att vindkraften straffbeskattas i sverige!
    Tvärtom så har ju vindkraften under mer än 10 år fått bidrag och särbehandlats på ett sätt som saknar motstycke. Nu när verkligheten börjar komma ikapp vindindustrin så kräver man fortsatt särbehandling trots att flera experter på energiområdet nu kräver att vindkraften snart måste stå på sina egna ben!
    Fortsatt subventionering riskerar att skapa en dysfunktionell elmarknad som leder till att annan kraftproduktion inte kan byggas eller i värsta fall att annan och väl fungerande kraftproduktion läggs ner före det att dess tekniska livslängd uppnås…
    Till exempel läggs nu en ökad straffskatt på CO2 fri kärnkraft samtidigt som regeringen aviserat kraftigt ökade subventioner till vindindustrin! ändå är alltså vindindustrins lobbyorgan ute och svamlar om att vindindustrin straffbeskattas!
    Dags att lägga ner svensk vindindustri!!
    Att nu i en situation med ett stort elöverskott i framför allt norra sverige också kräva att vindkraft skall byggas ut där och därmed tvinga svenska kraftnät att kraftigt bygga ut