Gunnar Hökmark (M): ”Förslaget om energieffektivitet är kontraproduktivt”

EU-förslaget om energieffektiviseringar går nu in i ett avgörande skede. Gunnar Hökmark (M) är kritisk.
– Förslaget är kontraproduktivt med en negativ inverkan på såväl produktivitet som ekonomisk tillväxt, säger han.
Kent Johansson (C) och Marita Ulvskog (S) är däremot positiva, men även de har invändningar mot ”vita certifikat”. 

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag om hur EU ska lyckas energieffektivisera. Frågan är just nu högaktuell där utskottet för industri, forskning och energi i förra veckan beslutade att ställa sig bakom bindande nationella mål för att energieffektivisera. Second Opinion har ställt frågan till de svenska partierna i Europaparlamentet om vad de anser om förslaget. Uppfattningen går isär mellan dem som har svarat. 

Gunnar Hökmark (M) är tydligt kritisk:
– I Europaparlamentets industriutskott har jag yrkat på att kommissionens lagstiftningsförslag angående energieffektivitet skall avvisas på grund av subsidiaritetsskäl. Förslaget skapar energibyråkrati och motverkar energianvändning, utan att uppmuntra energieffektivitet.  I stället för överstatlig detaljreglering måste vi utgå ifrån nationella förutsättningar och samhällsekonomisk kostnadseffektivitet.

Kent Johansson (C) tycker däremot att den kompromiss som har arbetats fram i utskottet med bland annat långsiktiga mål är bra.
– Det är väldigt viktigt att vi tar tag i energieffektiviseringsfrågan. Det är bra att vi har fått tydliga överordnade mål och att djuprenovering och långsiktiga planer för renovering av byggnader finns med. En sak är ju säkert, energi kommer att kosta mer i framtiden. Så pengar vi lägger på att minska energianvändningen är generellt sett bra investerade. Mindre bra delar av det ursprungliga förslaget var de för detaljerade regler och åtgärder som pekade på exakt hur medlemsstater skulle nå målen. I parlamentet har vi nu lyckats föra in en del flexibilitet och fått bort många av de klåfingriga delarna. Men vi har satt ambitiösa mål, till exempel det överordnade och bindande målet om 20 procents energieffektivisering till år 2020, säger Kent Johansson (C).

En del av ursprungsförslaget handlar om så kallade vita certifikat där det är upp till energibolagen att deras kunder ska spara energi. Kent Johansson (C) pekar på att detta var en problematisk del av det ursprungliga förslaget. Han menar att bland annat skulle det finns en risk för att företag i västra och norra Europa med vita certifikat ”köper” energibesparingar i andra medlemsstater, men att kostnaderna förs vidare till konsumenterna i hemma i Västeuropa.
– Det här vore inget bra system. I förhandlingarna i parlamentet drev vi i den liberala gruppen att vita certifikat skulle tas bort ur förslaget. Och så blev det också i den text som vi fick igenom, säger Kent Johansson (C).

Gunnar Hökmark (M) menar också att den här typen av lösningar som vita certifikat inte är bra och snedvrider konkurrensen.
– Föreslagna åtgärder som ett kvotpliktsystem för energibesparingar eller kvantifierade krav på årlig renovering av offentligt ägda byggnader, har en negativ inverkan på ekonomisk tillväxt och bidrar till snedvriden konkurrens och en otillbörlig administrativ börda för företag och myndigheter. För att minimera kostnaderna för konsumenten är det viktigt att beslut om vilka investeringar i infrastruktur som bidrar till ökad energieffektivitet fattas på marknadsekonomisk grund, säger han.

En annan del i förslaget är att ett bindande tak för primärenergianvändningen ska införas. Kritiker menar att det här kan hämma den ekonomiska tillväxten. Den farhågan delar Gunnar Hökmark (M).
– Detta kommer att få allvarliga konsekvenser för såväl Sveriges och Europas konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Målsättningen måste vara att använda mer klimatsmart energi som ger mindre utsläpp, och inte att minska den totala användningen av energi – oavsett hur den produceras.

Men Kent Johansson (C) menar att taket är väldigt generöst och att tillväxten fortfarande kan ligga på flera procent per år fram till 2020 utan att nå taket. Marita Ulvskog (S) tror inte heller att den ekonomiska tillväxten hotas, tvärtom tror hon på en rejäl skjuts för arbetsmarknaden i och med förslaget.
– Vi har nu en robust uppgörelse om bindande energieffektiviseringsmål. Om det här beslutet blir verklighet kan uppemot två miljoner nya jobb skapas i Europa. I tider av rekordstor arbetslöshet och stora klimatförändringar är energieffektiviseringar ett måste. En bra EU-politik kan spara skapa nya jobb i bland annat bygg- och energitjänstesektorn och samtidigt bidra till att klimatutsläppen minskar, säger hon i ett pressmeddelande.

Men Marita Ulvskog (S) kan också se brister i förslaget:
– Direktivet innehåller många krångliga detaljregleringar som riskerar göra livet jobbigt för kommuner, allmännyttan och en del företag. Jag kommer att arbeta vidare för att se till att det blir en rimlig balans. EU ska inte bestämma exakt hur politiken ska genomföras, säger hon.

Nu väntar förhandlingar mellan utskottet och rådet och sedan ska frågan tas upp i Europaparlamentet. Inför omröstningen där har Gunnar Hökmark (M) sin ståndpunkt klar.
– Som det ser ut nu är förslaget kontraproduktivt med en negativ inverkan på såväl produktivitet som ekonomisk tillväxt.
Kent Johansson (C) ser större möjligheter med förslaget.
– Jag röstade tillsammans med resten av den liberala gruppen för den kompromiss vi hade förhandlat fram med de andra grupperna. Nu förhandlar vi med medlemsstaterna och först därefter, när vi har en överenskommelse med rådet, kommer hela parlamentet att ta ställning till den deal vi har.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Curt Widlund skriver:

    Det ger en viss trygghet att veta flera av riksdagens parlamentledamöter är mot vindkraften. Och förhoppningsvis för alternativ billig storskalig energi utan den förödande miljövidriga vindkraften.
    De två ben vi stått på har fungerat väl och kommer att fungera i framtiden också om modernare lösningar används.

  2. Curt Widlund skriver:

    Energieffektivisering kommer kunden tillgodo och ger större energiöverskott som sänker energipriset. Har vi tur så slår ytterligare ett lägre energipris ut vindkraften som förbrukar lika mycket energi som det kan producera under sin produktiva tid på 15 – 20 år då vk inte är lönsam. Genom förslitning sjunker verkningsgraden hos vk under tiden med 30%. CO2 utsläppen från gruvbrytning av malm, förädling till metall, bearbetning ………vägar fundament, kraftgator, grus och stentag transporter, avverkad skog som ej kan ta upp CO2 10-15 ton/ha och år och slutligen rivning och bortforsling.
    Vingarna kan inte destrueras på annat sätt än att brännas, kvar blir glasfibern att deponera. Gör att vindkraften inte klarar sina egna CO2 utsläpp och energiförbrukning.
    Bästa sättet att minska CO2 utsläppen och minska energiförbrukningen är att sätta stopp för vindkraften.

  3. Jan Lindström skriver:

    Marita Ulvskog: ”I tider av rekordstor arbetslöshet och stora klimatförändringar”
    Vilka ”stora” klimatförändringar? 0.6 graders höjning av globala temperaturen (som ligger inom det naturliga variationen)? Vilket trams!