Göteborg Energis vd: Snedvriden konkurrens på biogasmarknaden

Göteborg Energis vd: Snedvriden konkurrens på biogasmarknaden

Idag inviger Göteborg Energi demonstrationsanläggningen GoBiGas, som ska producera biogas i stor skala. Men satsningen möter en biogasmarknad som behöver utvecklas. Ett av problemen är att det i Sverige saknas produktionsstöd för biogas, till skillnad från flera andra europeiska länder. Detta snedvrider konkurrensen, menar Lotta Brändström, vd för Göteborg Energi.  

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Göteborg Energi vill med sin biogasanläggning GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) bryta ny mark för den storskaliga biogasproduktionen. Genom förgasning av restprodukter från skogsbruket ska anläggningen kunna producera 160 GWh biogas per år, det är dock dyra kWh i dagsläget. GoBiGas är nämligen en demonstrationsanläggning och har aldrig varit avsedd att gå med vinst. 

Energimyndigheten har bidragit med 222 miljoner kronor till den totala investeringen på 1,5 miljarder kronor, men trots stödet handlar det alltså om en omfattande investering för Göteborg Energi.
– Anläggningen ska vara avbetalad på sex år, så kapitalkostnaden är vårt konkreta forskningsbidrag till nästa generation biogasproduktion. Vi är stolta över vårt bidrag och det som möjliggörs tack vare detta, både i form av mer biogasproduktion, men framförallt i form av ökad kunskap kring ny unik teknik inom förgasning, säger hon och fortsätter:

– Vi vill visa ett energieffektivt och grönt sätt att producera biogas i stor skala för att på sikt kunna ersätta naturgasen och andra fossila drivmedel. Att GoBiGas kommer leverera gas direkt ut på gasnätet skapar ett effektivt och tillförlitligt flöde. Många av våra och andras rötningsanläggningar ligger idag inte i närheten av ett gasnät vilket medför en komplicerad och kostsam logistik med transporter av gas. Biogas distribuerad på det sättet når inte den kostnadseffektiviteten och volymerna så att naturgasen kan ersättas. Den blir mer lokala komplement till andra drivmedel.

Demonstrationsanläggningen gör Göteborg Energi till Sveriges största biogasproducent. Den årliga produktionen kommer att motsvara drivmedel till 15 000 bilar eller 400 bussar. Men för att biogasen på sikt ska kunna ersätta naturgas, krävs såväl större anläggningar som bättre marknadsförutsättningar. En anläggning med målet att bli kommersiellt gångbar kommer att behöva skalas upp fyra till fem gånger och kunna leverera uppemot 1 TWh per år.
– Det finns en stor förväntan på kommande steg, men ett beslut är allt annat än enkelt, då det kommer krävas att nästa satsning kan visa på god lönsamhet. Det enskilt största hotet för en lönsam svensk biogasproduktion i industriell skala är importen av biogas från andra länder och här är kärnfrågan produktionsstöd. Som det ser ut i dag har biogasproduktionen i flera europeiska länder ett stort statligt stöd i sin produktion. I till exempel Nederländerna och Belgien handlar det om 50 öre per kWh. Det som då händer är att dessa företag först producerar biogas med hjälp av statligt stöd och sedan säljer de biogasen på den svenska marknaden som har konsumtionsstöd. De blir dubbelt subventionerade, säger hon och fortsätter:

– Vi är positiva till konkurrens, men den ska vara på lika villkor. Det som händer just nu är att det statliga stödet i andra länder konkurrerar ut den svenska biogasproduktionen så att ingen är beredd att investera i storskalig biogasproduktion.

Lotta Brändström
menar att det är avgörande för utvecklingen att politikerna sätter spelplanen så att aktörerna vet vad som gäller. Så ser det inte ut i dag:
– Vi måste veta om biogasen kommer att vara fortsatt skattebefriad i konsumtionsledet och vi måste veta hur länge olika produktionsstöd i olika länder ska få tävla på samma marknad. Jag kritiserar inte de företag som utnyttjar systemet, men någonstans måste man skapa en jämn spelplan om man vill ha en inre marknad för gas i Europa, för annars blir det väldigt svårt att få till större investeringar i Sverige. Jag hoppas politikerna ser det här, för om man vill göra något ordentligt för omställningen av fordonsflottan från fossilt till grönt så bör man nog ge ett ordentligt produktionsstöd eller på annat sätt skapa en spelplan med lika villkor vad gäller statsstöd, säger Lotta Brändström.

Många sätter alltför stor tilltro till elen när omställningen av fordonsflottan diskuteras, men elen kan aldrig klara av den här omställningen inom överskådlig tid, anser Lotta Brändström. Elen behövs precis som andra lösningar, det krävs ”ett smörgåsbord” av initiativ för att lyckas göra 90 TWh energibehov i transportsektorn fossilfria, menar hon.

Hur stor är biogasens potential?
– Över 10 TWh av de här 90 TWh som i dag används i transporsektorn.

Finns det avsättning på marknaden?
– Både ja och nej. När vi gjorde vår förstudie för bygget av GoBiGas 2005 trodde vi att marknadsförutsättningarna 2014 skulle se annorlunda ut, att marknaden och efterfrågan skulle ha utvecklats mer. På den publika marknaden, det vill säga personbilar, ser vi en tillbakagång i efterfrågan på biogas, bland annat för att efterfrågan på dieselbilar har ökat. Men på bussidan ser vi ett ökat intresse och här finns också en stor potential. Men det är framförallt för den tyngre trafiken som vi ser den stora potentialen. Nu finns ett 70-tal metandiesellastbilar som rullar i Sverige och tankstationer för flytande fordonsgas finns både i Göteborg, Jönköping, Malmö och Stockholm. I en av Göteborg Energis anläggningar i Lidköping produceras flytande biogas och nu börjar det bli stor efterfrågan på att kunna köra även de tunga transporterna med mindre eller ingen klimatpåverkan.

Hur ska man lyckas få de tunga transporterna att välja biogas?
– Fler företag måste ställa höga miljökrav på transporterna och nu finns alternativ med fordonsgas och ren biogas även för lastbilar.

I dag invigs demonstrationsanläggningen GoBiGas.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. J-G Hmg skriver:

    Enkla basics:

    1)Biogasens metan, liksom naturgasens är ett ypperligt bränsle för stationära applikationer i t ex hem och industri, när gasnät finns.

    2)I mobila applikationer som drivmedel för t ex landtrafik och sjöfart har metans derivat vätskan metanol (som bensinersättning) och lättförvätskade DME (som dieselersättning) stora fördelar.

    Med samma tankvolym är energiinnehållet i metans komplicerade och dyra trycktank (200 bar) endast 21% av diesels, medan den enkla metanoltanken håller 50% och DMEtanken (5 bar) 55%. Både infrastruktur och fordon är ju dessutom redan både i Sverige och globalt inrättade för flytande drivmedel.

    Man kan möjligen förstå, att Göteborgs Energi för tio år sedan, när planerna tog form, satsade på gas. Då var naturgasen dyr. Ingen vanlig människa kunde förutspå den gasboom med billig naturgas som följd, som världen upplevt sedan dess.

    Nu är det som det är och fullt förståeligt att Gobigas måste ropa på hjälp. Vän av ordning som särskilt intresserar sig för energi och alldeles särskilt de tre från miljö- och hälsosynpunkt suveräna tre bränslena metan/metanol/DME, frågar sig dock: Det borde gå relativt lätt att byta fot. Dvs modifiera syntesgassteget i förgasningen till att stökiometriskt stämma med metanol/DME, bygga om eller byta reaktor och nödvändiga katalysatorer och konvertera anläggningen till produktion av metanol/DME. Alltså spårbyte till samma som Värmlandsmetanol.