Förbränna avfall ger samhället miljövinster

Förbränna avfall ger samhället miljövinster

Söderenergis senaste mätningar visar att fjärrvärmen är bra för både klimat och miljö, men att fjärrvärme är så bra är det för få som vet. Det menar Söderenergis vd Karin Medin.

– Vi i fjärrvärmebranschen har byggt upp en kommunikationsskuld över tid, vi har inte varit tillräckligt bra på att berätta om miljövinsterna vi tillför samhället, säger hon.

Förra året granskade Sverige Television Sveriges avfallsförbränning. Med braskande rubriker målades avfallsförbränningens brister ut. Utan att värdera granskningen i sig, så är Karin Medins främsta lärdom av det som publicerades samt efterspelet att granskning är bra och att fjärrvärmens aktörer borde vara mer stolta över sin gärning.

– Opinionen är ”Fy fy fy, ni eldar avfall”, men det är inget vi ska be om ursäkt för att vi gör. Tvärtom ska vi framhäva att vi faktiskt gör samhället en miljötjänst genom att omvandla avfall till värdefull energi. Vi löser två viktiga samhällsuppgifter och vi gör det tillsammans med våra kunder. Med devisen ”Ni kommer med avfall, vi kommer med värme, tillsammans i en miljötjänst för ett bättre klimat” hoppas vi kunna öka acceptansen, säger Karin Medin och fortsätter:

– Det avfall som vi bränner är långt över 90 procent förnyelsebart. Vi tär inte på jordens resurser och Söderenergis fjärrvärmesystem sparade utsläpp på 800 000 ton koldioxid 2015 jämfört med om kunderna hade valt andra uppvärmningsformer. Det gör oss konkurrenskraftiga.

Söderenergi har sina fjärrvärmeanläggningar i Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Företaget producerar fjärrvärme för ungefär 300 000 personer och el motsvarande användningen i 100 000 hushåll.

Import av avfall är också i skottgluggen med jämna mellanrum som något dåligt. Men att importera avfall är inte en dålig sak, menar Karin Medin och säger att genom att erbjuda andra länder detta motiverar man dem att inte lägga sina sopor och avfall på deponi. Att lägga sopor och avfall på hög blir aldrig till nytta för någon men miljöskadligt för många.

– I Sverige läggs en procent av vårt avfall på deponi, men så ser det inte ut i övriga Europa. Turkiet, Serbien, Makedonien och Bosnien är exempel på länder där allt avfall blir deponi. I Polen, Tyskland, Frankrike och Italien exempelvis hamnar mellan 30 och 60 procent av avfallet på deponi. Det blir ett enormt incitament för dessa länder att kunna sälja avfall till oss, säger Karin Medin och fortsätter:

– Och det är väl inte så dumt att vi importerar returträ som Sverige tidigare exporterade till Storbritannien för många år sedan – Sverige är för övrigt störst i Europa på att exportera skogsprodukter till Storbritannien. Här har vi bra förbränningskapacitet med bra miljöprestanda. Vi är en del av EU och kan på det här sättet göra nytta globalt, det är bra för klimatet.

Karin Medin menar att fjärrvärmens logik handlar om cirkulär ekonomi. Det bästa är såklart materialåtervinning, men därefter kommer energiåtervinning säger hon och tycker att det i dag egentligen inte saknas stöd för avfallsförbränning i vare sig regler eller lagar nationellt eller på EU-nivå.

– EU tycker att avfallsförbränning är bra, att det är ett effektivt sätt att lösa avfallsfrågan. Nej, det som det handlar om är att vi behöver vända opinionen. Fjärrvärmen har under decennier bidragit och fortsätter bidra till ett bättre klimat, men det har vi inte lyckats tala om på ett tillräckligt bra sätt. Av tradition är vi tekniska när vi beskriver vår verksamhet, vi behöver iklä oss rollen som en samhällsaktör som bidrar till hållbarhet och nöjda kunder för att lyckas vända opinionen, säger Karin Medin.

BILD: Karin Medin, vd Söderenergi. Foto: Jann Lipka 

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet