Flyttade blockchainprojekt från Stockholm till Indien

Flyttade blockchainprojekt från Stockholm till Indien

Den nordiska energimarknaden hotas inte av blockchain, men marknadsplatserna kommer att märka av det nya verktyget. Fortums Catarina Nauclér ser både hinder och möjligheter.

Blockchainbaserad teknologi öppnar för delningsekonomi, peer-to-peer-handel (P2P) och direktkontakt mellan prosumenter. Som verifieringsinstrument är blockchain en svårslagen, säker och smart teknik. Problemen börjar när transaktionen som ska verifieras gäller flytt av fysisk produkt – som inte alltid låter sig flyttas. Som elektricitet.

Fortum är ett av få europeiska energibolag som aktivt vill ge blockchain en chans på energimarknaden. Från början var perspektivet tekniskt, men efterhand har man sett en allt större potential för både elsystemet och affärerna.

– Nu har vi mer fokus på blockchain som en teknologi som kan förändra energimarknaden och utveckla nya energirelaterade tjänster, säger Catarina Nauclér, chef för forskning och utveckling i Fortum Sverige.

Det finns dock fortfarande många ”men” i resonemangen runt elmarknaden och blockchain, berättar Catarina Nauclér. Det senaste året har hon formulerat och drivit koncernens internationella arbete och policy runt blockchain, både i projekt och på konferenser, något som gjort Fortum till en av energimarknadens främsta blockchainaktörer.

Det låter större än det kanske är i praktiken, påpekar Catarina Nauclér, och beskrivningen är kanske rättare ”mest nyfikna aktörer”, då mycket runt blockchain fortfarande svävar i ovisshet. Det handlar inte så mycket om tekniken i sig, enligt Nauclér, men i vilka sammanhang teknologin kan göra nytta eller möter hinder.

Rent blockchaintekniskt är det inga problem att låta mindre elproducenter sälja el direkt till sina grannar och verifiera transaktionen via blockchain.

– Det råder inget tvivel om att blockchainteknologin kan innebära nya affärsidéer för olika saker och tjänster.

Men?
– Men elen ska ju också flyttas rent fysiskt. Då kommer den i kontakt med elnätet och alla regleringar som finns i den nordiska elmarknaden.

Blockchain är en distribuerad, decentraliserad och krypterad kommunikationsteknik för säker verifiering av transaktioner. Tekniken är dock digital och kan inte förändra eller ersätta fysisk eldistribution. Blockchain är till sin struktur decentraliserad vilket passar bäst för redan distribuerade händelser och system. På energiområdet har därför främst solenergisektorn intresserat sig för teknologin, som ett verktyg för att främja lokal elhandel via P2P-nätverk istället för en central marknadsplats.

Om blockchain ska göra marknadsnytta i P2P-sammanhang måste tekniken finnas i ett sammanhang där många prosumenter vill investera i egen produktion, som i tätbyggda områden betyder solenergi, menar Catarina Nauclér.

I samarbete med det finländska forskningsinstitutet ETLA försökte Fortum simulera blockchaintekniken i en bostadsrättsförening i Stockholm med solceller, batterier och elbilar. Det visade sig vara svårt att få till ett verkligt fall, då solelsproduktionen bara bidrog till en mindre del av behovet och kopplingen till elnätet behövde vara kvar.

– Ganska snabbt mötte vi den reglerade verkligheten. Vi hade kanske kunnat ursprungsmärka elen som ”Grannens el” men till slut blev det svårt att konkretisera affärsnyttan, säger Catarina Nauclér.

– Så vi flyttade hela konceptet till ett mikronät i Indien, där vi ser större möjligheter att göra riktig affärsnytta.

De senaste åren har Fortum byggt upp flera stora solcellsanläggningar i Indien med totalt ett par hundra megawatts effekt, en satsning som förutom själva affären ger värdefull kunskap till moderkoncernen i norr. Och där, på den indiska landsbygden, kunde man se nyttan av blockchains funktionaliteter.

– I många utvecklingsländer finns inget alternativ. I ett system där prosumenter gärna delar el med varandra samtidigt som tilltron till ett samhällsdrivet system är låg, där kan blockchaintekniken vara en stor och rent av demokratisk tillgång med olika applikationer, tror Catarina Nauclér.

I Norden är det inte lika enkelt att hitta affärsnyttan. Catarina Nauclér har svårt att se att solelsproduktionen i det nordiska systemet kan bli tillräckligt stor för att kunna bli en tung faktor i det framtida flexibla energisystemet, och då kommer inte heller blockchaintekniken att kunna spela en betydande roll när man vill sälja el till grannen.

– Det är inga tekniska problem med att upprätta blockchainbaserade kontrakt för att underlätta finansiella transaktioner. Frågan är vad man tjänar på att göra det, säger Catarina Nauclér.

Blockchain har potential att förändra många processer i dagens elmarknadsdesign, till exempel runt krafttrading och elhandel utan centraliserade marknadsplatser, tror Catarina Nauclér, ”men så fort du kopplar ihop blockchains teoretiska möjligheter med den fysiska marknaden, så hamnar du ändå ute i det reglerade elnätet”.

– Energi är också en fysisk produkt, och bara för att du har en blockchainlösning blir det inte nödvändigtvis lätt att sälja el till din granne. Du kommer inte ifrån att du måste ha en nätägare och en elleverantör, om du inte ska gå helt off-grid. Ur det perspektivet fastnar vi lite i tänket runt P2P.

Svensk reglering kan dessutom ge blockchain konkurrens.

– Här är det relativt enkelt att skicka överskottsel ut på nätet. I det nordiska systemet har vi redan en ganska effektiv elmarknad, säger Catarina Nauclér.

– Frågan är hur lätt det blir att få in en teknologi som blockchain i ett system som redan fungerar bra och är väl utbyggt. Jag har svårt att se att blockchainteknologin kan komma till skott på riktigt inom dagens reglering.

Det betyder inte att dagens reglering är dålig, men att blockchain måste ses i sitt sammanhang, menar Catarina Nauclér. Hypotesen att blockchain kan ”välta hela energimarknaden” är en förenklad och dramatiserad version.

I verkligheten finns många olika energimarknader och blockchain är endast en av många omvälvande faktorer som pushar fram nya behov. Andra faktorer är bland annat den förnybara intermittenta energiproduktionen, och inte minst digitaliseringen med automation, robotisering och självlärande system. Blockchain är en del av den utvecklingen som bidrar till ökad flexibilitet på elmarknaden.

– Om vi har ett elsystem som bygger på intermittent produktion så kommer det att behövas flexibilitet. Då kan delar av den flexibiliteten komma från förbrukning och kundernas val. Då måste den funktionen delvis vara automatiserad, och då kan blockchain vara ett verktyg, säger Catarina Nauclér.

Och då är vi tillbaka till ruta ett, där vi möter det regulatoriska?
– Ja och det hör ihop med hur vi framöver ska se på elmarknaden, definiera och utveckla den.

Blockchainteknologin kan även bli användbar som ett ”peer-to-peer” för stora aktörer. Inte minst utanför Norden kräver bilateral elhandel stora resurser att hålla ordning på, något blockchainteknologin kan underlätta.

– Vad vi kallar det spelar ingen roll men principen är den samma. Blockchain kan komma att användas i större bilaterala affärer för stora industrikunder, säger Catarina Nauclér.

– Större aktörer, även på de nordiska marknadsplatserna, kan framöver undvika standardprodukter och istället välja mer differentierat.

Därmed kan blockchain börja rycka i den rådande marknadsdesignen även uppifrån.

– Just nu sitter vi med väldigt många pusselbitar som tillsammans kan komma att ge energimarknaden en ny design, säger Catarina Nauclér.

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*