Flexibilitet: ”mycket prat och lite verkstad”

Flexibilitet: ”mycket prat och lite verkstad”

Kompensera elkunder med flexibel förbrukning, menar Lars Olsson. – Ta pengar från effektreserven. Om inget görs kommer efterfrågeflexibiliteten i elnäten aldrig att vakna till liv.

Det går att skapa efterfrågeflexibilitet i lokalnäten, men intresset för konkreta marknadslösningar är nära noll, enligt Lars Olsson, rådgivare inom smarta elnät. Alla verkar vänta på någon annan, tycker han, och ingen tar beslut.

– Det är mycket prat och lite verkstad när det gäller flexibilitet i lokala elnät, och så har det sett ut i flera år. En del av det som sägs har ingen verklighetsförankring, säger Lars Olsson.

Han upplever att elkundernas ointresse bottnar i myndigheternas obeslutsamhet, som i sin tur härrör från ett politiskt vakuum. I debatten blandas ibland också begreppen om vilka nät man pratar om.

– I stamnätet finns kraftstationer och annat tekniskt som kan styra flödet av kraft. Vattenkraftverken får ersättning för att upprätthålla frekvensbalansen och ha effekt i reserv, säger Lars Olsson.

– I lokalnäten finns däremot ingenting att styra, varken tekniskt eller marknadsmässigt. Där finns absolut ingenting som skapar flexibilitet, om vi inte ger kunderna konkreta incitament.

Teori inte nog
Lars Olsson har lång erfarenhet av systemfrågor, bland annat som vd för Göteborg Energi Nät. Idag är Lars Olsson rådgivare för både myndigheter, EU-projekt och internationella koncerner, exempelvis runt flexibilitet, frekvens och intermittent produktion.

Som vd i Falbygdens Energi ansvarade Lars Olsson för Nordens första experimentella energilager för flexibilitet i lokalnätet, då i samarbete med ABB.

– 2010 införde vi effekttariffer som ett första steg till indirekt styrning via incitament i tarifferna. Tyvärr räckte inte det för att få någon riktig respons. Det krävs mer kompensation och utrustning som kan styra kundens belastning, som värmepumpar, säger Lars Olsson.

– Det har gjorts studier som pekar på att efterfrågeflexibiliteteten kan komma upp i 3000-4000 MW, men det blir bara teorier om man inte samtidigt drar igång en marknad, säger Lars Olsson.

Använd effektreserven
Lars Olssons förslag är att använda effektreserven som utgångspunkt för finansiering av en flexibilitetsmarknad. Idag betalar alla elkunder en avgift som går till att upprätthålla en effektreserv, baserad på kundens förbrukning av kWh. Effektreserven används av Svenska kraftnät i vissa situationer då det råder effektbrist.

Då efterfrågeflexibilitet också kan definieras som effektflexibilitet, kan en del av den avgiften öronmärkas för flexibilitetsändamål.

– En marknad kan finansieras genom att vi använder en del av effektreservens finansiering. Det ger en smidig lösning, tycker Lars Olsson.

– Vi använder lite av de pengarna till en flexpott som sedan delas ut till elkunder som flyttar sin förbrukning, exempelvis elbilsladdningen eller användningen av värmepumpen.

Eller så kan en finansieringsordning för flexibilitet hämta inspiration från elcertifikaten. Det går att hitta bra sätt att finansiera en flexibilitetsmarknad om man bara är intresserad, tycker Olsson. Det är inte heller ett stort problem att dagens reglering hindrar elnätsbolagen att agera när det gäller förbruksstyrning eller energilagring.

Elhandlare viktig
I praktiken måste en marknad för efterfrågeflexibilitet skötas av elhandlaren. Elhandlaren ska redovisa vilka kunder som fått ersättning, och hur stor effekt kunden har levererat in i systemet.

– För att kunder ska vilja flytta sin elförbrukning måste de kompenseras med en ersättning som kommer via elhandlaren, som måste få mandat att köpa och sälja flexibilitet.

Hos dagens elhandlare är intresset för efterfrågeflexibilitet emellertid lågt.

– Det finns egentligen inget som hindrar en elhandlare från att redan erbjuda kunder ersättning för flyttad förbrukning, men var ska de pengarna tas ifrån? Därför är intresset obefintligt, förutom i teoretiska rapporter om framtiden.

Infrastruktur saknas
Förutom ekonomiska incitament för flexibel förbrukning måste slutkunderna ersättas för installation av ny styrteknik. Idag finns ingen infrastruktur för flexibilitet i lokala elnät.

– En sådan investering måste finansieras och det kanske kan ske via elnätsbolagen eller att kunden får bidrag direkt.

Men för all del, avslutar Lars Olsson, så kommer efterfrågeflexibiliteten troligtvis att lösa sig på sikt, det gäller bara att ha tålamod. Nu gör Svenska kraftnät en utlysning där elhandlare får buda in om de har tagit emot flexibel effekt.

– I det projektet ska man komplettera med energilager, en intressant lösning. Om man börjar med en flexibilitetsmarknad kan det bli en grogrund för efterfrågeflexibilitet.

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*