Flexibilitet kan minska investeringsbehov

Flexibilitet kan minska investeringsbehov

Ei har räknat på vad ökad efterfrågeflexibilitet kan bidra med för vinster till samhället. Samhällsvinsterna har sedan ställts mot kostnaderna för det föreslagna åtgärdspaketet.

Det här är den andra artikeln om Energimarknadsinspektionens (Ei) utredning av efterfrågeflexibilitet. Läs också: Småhus viktigast för efterfrågeflexibilitet.

– Våra beräkningar visar att vinsterna för samhället är större än kostnaderna. Vinsterna uppstår framförallt på grund av att produktionsresurserna kan användas mer effektivt jämfört med idag. Får vi en marknadsmodell där efterfrågeflexibiliteten kommer in i prisbildningen på dagen-före-handeln kommer resurserna att utnyttjas på ett bättre sätt, säger Karin Alvehag på Ei.

Att nätdriften blir effektivare när efterfrågeflexibiliteten slår igenom leder också till betydande samhällsvinster. Här handlar det om minskade investeringsbehov, minskade nätförluster i samband med överföringen och minskade kostnader för överliggande nät. För enskilda tillfällen när lokalnätsägare riskerar att överskrida sitt abonnemang för överliggande nät kan de göra väldigt stora besparingar genom att kunderna minskar sin förbrukning.

De beräkningar som Ei har gjort för sitt åtgärdspaket visar att kostnaderna uppgår till 769 miljoner kronor per år och engångskostnader på drygt 21 miljoner kronor. Samhällsvinsterna i form av billigare frekvenshållning, minskad risk för effektbrist, lokala nätproblem samt få till en effektivare resursanvändning överstiger 769 miljoner kronor med råge. Om man lyckas utnyttja 100 procent av efterfrågeflexibiliteten är den årliga besparingen närmare 1,8 miljarder kronor, vid 50 procent av efterfrågeflexibiliteten närmare 1,2 miljarder kronor. Med 100 % efterfrågeflexibilitet menas att alla villakunder väljer att vara flexibla i sin elanvändning för uppvärmning. Analysen av nyttorna bygger på resultat av tidigare studier. Som underlag för beräkningen av samhällsvinsten för en effektiv resursanvändning har Ei använt en elmarknadsmodell för att simulera prisvariationer 2030.

Efterfrågeflexibiliteten innebär en stor ekonomisk samhällsvinst, vilka aktörer kommer vinsten att tillfalla?
– Genom att kundernas förutsättningar för att vara flexibla i sin elanvändning förbättras stärks kundernas ställning på marknaden då de mer kan påverka sin elkostnad, säger Karina Alvehag.

Ei om nyttan med en tidsdiffrentierad elnätstariff:
”En småhusägare som kan flytta elanvändningen för uppvärmning inom dygnets samtliga timmar uppskattas kunna minska sina elkostnader med cirka 2 200 kronor om året genom att välja en tidsdiffrentierad tariff.”

Andra aktörer som är vinnare på ökad efterfrågeflexibilitet, enligt Ei, är producenterna av förnybar produktion då dessa kraftslag kan utnyttjas mer än tidigare. Elnätsföretag kan också få ett effektivare nätutnyttjande vilket gynnar både företagen själva och i förlängningen kunden genom lägre tariffer. Även energitjänsteföretag och andra aktörer som hjälper kunden att realisera värdet av sin efterfrågeflexibilitet kommer vara vinnare i och med en större efterfrågan på smarta tjänster och avtal, bedömer Ei.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. En Pelle skriver:

    Att flytta förbrukning till lågkostnadstimmar ger en utjämning i efterfrågan och därmed en utjämning i elpriset så vinsten delvis försvinner.
    Men dessutom öppnar det för att följa produktion så att t.ex vindkraft som konkurrerar med sig självt och pressar priserna när det blåser mycket, ska kunna få en större ekonomisk förutsägbarhet.
    Det man kan fundera är hur de tänkt förbruka all överskotts enbergi som blir när vattenkraft har ett våtår samtidigt som vindkraft har ett vindår – t.ex som 2015.
    Eller hur de ska styra ned produktionen under lång tid som det är torrår och dåligt med vind – som t.ex nästan hela 2016.

    Om man istället för att styra mot lågkostnadstimmar enbart styr efter effektbehovet, dvs inför en effekttariff som ersätter säkringsavgift och mycket av nätavgiften, så kan man få utjämning som alltid är lönsamt för den som gjort investeringen och det skulle dessutom gynna vårt minst miljöpåverkande och stabilaste (ej väderberoende, ej beroende av vattentillrinning, ej beroende av vindars styrka) kraftslag i form av kärnkraft. Det besparar än mer behov av infrastrukturinvesteringar och än mer ekosystem och minskar klimatpåverkan än mer.